Logo
Logo
Nyhet19 november 2020 - 10:11

Företagare om sena stödet: ”Regeringen ser oss som hobbyverksamhet”

För sent, för lite pengar och för mycket byråkrati. Regeringens senaste krisstöd för enskilda företagare är en fullständig besvikelse, enligt företagare. ”Det är ett tecken på nonchalans från regeringen”, säger Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

Finansminister Magdalena Andersson (S)
Finansminister Magdalena Andersson (S) vid pressträffen när stödet för enskilda firmor presenterades.Foto: TT

Enskilda firmor hamnade mellan stolarna under coronakrisen. Under lång tid fanns inget stöd att få, vilket lämnade många företagare helt utan intäkter. Det första regelrätta stödet presenterades av regeringen den 5 november. Det handlar om ett så kallat omsättningsstöd.

Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson på Småföretagarnas riksförbund är klart besviken över att stödet kommer så sent. Han är dessutom kritisk till stödets utformning och ser ytterligare tecken på regeringens misstro till företagarna.

– Varför kommer man med beskedet först nu, åtta månader efter att krisen brutit ut? Medan andra företag har fått stöd har de enskilda företagen fått kämpa med minskade resurser och krympande marginaler. Några har haft blivit tvungna att låna pengar utanför verksamheten för att överleva, säger han.

Efterlyst stöd sedan i våras

Organisationen Företagarna är också kritisk till den långa väntetiden.

– Det har tagit så lång tid för stödet att komma på plats. Enskilda företagare har efterlyst stöd sedan i våras efter att de hamnat mellan stolarna i andra krispaket som korttidspermitteringen och omställningsstödet. Korttidspermitteringen kunde användas av soloföretagare med aktiebolag men inte av enskilda näringsidkare. Omställningsstödet var inte heller lätt att få eftersom många enskilda näringsidkare inte kunde uppvisa höga fasta kostnader. Det här blir något slags plåster på såren, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.

Omsättningsstödets krav och villkor lämnar också mycket att önska, menar både Patrick Krassén och Erik Sjölander. Det ger företagare möjligheten att retroaktivt söka krispengar för olika ”stödperioder”: mars-april, maj, juni-juli och augusti-oktober.

Stödets utformning utgår från en liknande mall som sommarens omställningsstöd. Företaget ges 75 procent av omsättningsminskningen, dock högst 24 000 för varje stödmånad. Kraven är att företaget ska ha haft en nettoomsättning på minst 200 000 kronor föregående år. Dessutom måste företagaren uppvisa att omsättningen har fallit enligt en trappstegsmodell: Minst 30 procent för mars-april, 40 procent för maj och 50 procent för juni-juli och augusti-oktober.

– Kravet på 200 000 kronor i omsättning från föregående år är en klumpig begränsning för många företag som behöver stöd. Man är inte berättigad att söka omsättningsstöd om man hade 199 000 kronor i omsättning. Många enskilda näringsidkare i bland annat kultursektorn, som ofta har oregelbundna inkomster, är besvikna för att de inte kommer upp till det här beloppet, säger Patrick Krassén.

– Det är småpengar vi pratar om. Det här kommer inte räcka för att betala för kostnader som lokalhyra, försäkring, leasing, säger Erik Sjölander.

Patrick Krassén menar dessutom att trappstegsmodellen på 30, 40 och 50 procent försämrar möjligheterna för de enskilda företagarna att söka stödet.

– Vi tycker att det är fel att man kräver ett högre omsättningstapp för senare stödperioder. Kravet på nedgång i omsättning borde ligga på 30 procent över hela perioden och att stöd ska kunna sökas för varje månad som enskild period, säger Patrick Krassén.

Erik Sjölander är inne på samma spår.

– Många företag gör allt de kan för att överleva detta kaosartade år, men alla har inte förlorat 50 procent av sin omsättning under en viss stödperiod. Vissa har förlorat 30, andra 48 eller 90 procent. Det blir inte mindre svårt för dessa företag att överleva för att de inte har samma konstanta omsättningstapp som andra bolag, säger han.

Bestraffas för att ha tagit a-kassa

Ett annat problem är att företagare, som i brist på tidigare krispaket har sökt och beviljats a-kassa, helt har uteslutits från omsättningsstödet.

– Det blir ett slags retroaktiv bestraffning för dem som har tagit a-kassa, säger Patrick Krassén.

Erik Sjölander tillägger:

– Om man hade vetat att pengar skulle komma skulle man aldrig sökt a-kassa från första början. Regeringen skickar en signal att de svaga inte ska ha stöd av samhället.

Det finns också en stor risk att stödet fastnar i byråkratin. Detta eftersom ansökan måste passera två instanser: Boverket och länsstyrelsen som företaget verkar i.

– Formuläret ska först skickas in till Boverket, sen ska länsstyrelsen granska ansökan och besluta om Boverket ska betala ut stödet. Frågan är om det i dag finns tillräckligt med kompetens i länsstyrelserna att handlägga undersökningarna och granska företagens bokföringsunderlag eller om de kommer att behöva hyra in mer resurser, säger Patrick Krassén.

En anledning till att det inte är Tillväxtverket och Skatteverket som sköter stödet denna gång kan vara att de helt enkelt är för överbelamrade, tror Patrick Krassén.

– Det är oklart, men man kan tänka sig att myndigheterna helt enkelt har haft fullt upp. Det har blivit långa ledtider för Tillväxtverket att betala ut korttidsstödet och de ligger efter med många avstämningar, samtidigt som de har bestämt sig att djupgranska alla ansökningar för eventuella oegentligheter. Även Skatteverket, där man är mer van att hantera utbetalningsärenden, har ökad belastning, säger Patrick Krassén.

Erik Sjölander orolig att företagarna kan tvingas vänta länge innan de ser pengarna.

– Det riskerar det att ta lång tid för företagaren att fylla i blanketter, skicka in och passera alla kontroller. Dessutom arbetar varje länsstyrelse ju på olika sätt och har sällan samma handläggningstider. Och allt för småpengar. Man har trasslat till allt kolossalt, säger han.

Jämför med Norge och Danmark

Regeringen borde ha tagit inspiration från sina norska och danska kolleger, menar Erik Sjölander.

– Vi behöver titta på regeringar som är skickligare än vi. I Danmark och Norge har regeringen byggt upp ett system med mindre byråkrati, snabbare utbetalningar och mer. Det visar ändå på hur vår regering ser på företagen jämfört med våra grannländer, säger han.

Även Patrick Krassén drar paralleller från våra grannländer.

– En intressant skillnad mellan de svenska och danska stöden är att Danmark inte betalar ut motsvarigheten till omställningsstöd retroaktivt, utan för kommande månader. Det är en modell som många företagare har uppskattat där. Dessutom har danska regeringen nyligen beslutat att från 1 november sänka kravet på omsättningstapp, från 35 till 30 procent –- medan regeringen i Sverige har gått omvänd väg och höjt kravet till 50 procent. Mindre företag i Danmark kan också få 90 procent av sina fasta kostnader ersatta, vilket är högre än i Sverige.

”Många tappar hoppet”

Birgit Elonen, som driver det lilla handelsföretaget DinStad i Gävle, är en av dem som påverkades tidigt i krisen. Hon tycker det är beklagligt att stödet kom först nu.

– Det är bedrövligt. Det gör att väldigt många tappar hoppet. Jag har tur som också har anställning men jag känner många som har gett upp sina företag för att det helt enkelt inte räcker med det de har, säger hon.

Birgit Elonen är också kritisk till att kravet på omsättningstapp stänger ute henne från stödet. Hon anser att varje månad borde räknas som en enskild stödperiod.

– Jag har fått godkänt stöd för mars-april strax över 20 000 kronor. De andra månaderna var jag inte berättigad för eftersom man måste komma upp i vissa procent och det gjorde jag inte för maj. Jag tror att jag var 7 000 kronor ifrån att få ersättning för den perioden. Likaså blev det för juni och juli. Hade de månaderna räknats för sig så hade jag troligen fått någon krona i alla fall, säger hon.

Klen tröst

Tommy Petersson, som driver firman D-Sign & Ljus utanför Ulricehamn, har också fått mindre pengar på grund av att vissa månader slås samman. Trots att han har sett sin omsättning falla med i snitt mer än 50 procent jämfört med i fjol, är han inte berättigad till den första stödperioden mars-april. Krisen slog till först i slutet av mars och därför är inte det totala tappet de båda månaderna tillräckligt stort.

Han tycker också att maxbeloppet på 120 000 kronor är en klen tröst i förhållande till den förlorade omsättningen.

– Jag kan maximalt få ut 120 000 kronor och då ska man jämföra det med att jag har fått stötta in drygt 350 000–400 000 kronor av privata medel. Så stödet täcker inte det jag har stöttat in under perioden, som det ser ut nu når det knappt upp till en tredjedel, säger Tommy Petersson.

Stödet kommer också ”bedrövligt sent” och sett till det försvårade coronaläget bäddar det inte för någon ljus framtid, menar Tommy Petersson.

– Det känns som att de 98 procent av Sveriges företag, som är små- och medelstora företag, underskattas och diskrimineras på riksdags- och regeringsnivå. Det är respektlöst tycker jag. Det är tufft och otäckt att leva i den här ovissheten. Jag har funderat ganska mycket på vad jag ska göra istället, om jag kan komplettera verksamheten och hitta på något annat, jag vet inte. Man grubblar, säger han.

Tappat 60 procent

Företagaren och formgivaren Anna-Maria Nordström, som driver Formspråk i Hedemora, har haft ett omsättningstapp på i snitt 60 procent under 2020 och uppfyller samtliga krav för omsättningstapp. Men trots det tycker inte hon att det är mödan värt att söka stödet.

– Jag ser ingen anledning att söka. Jag har ju redan sökt omställningsstödet och även om jag inte fick mycket där så kommer det att dras av från omsättningsstödet. Det handlar om tusenlappar. Det kostar mig mer tid att söka stödet än vad jag får tillbaka och det kommer ändå bara träffa fel, säger hon.

Anna-Maria Nordström är frustrerad över hur enskilda företag har nedprioriterats av regeringen under coronatiden.

– Det känns som att när alla krispaketen kom så gjorde man plötsligt skillnad på företagare i enskild firma och aktiebolag. Regeringen klassar aktiebolag som professionella medan enskilda firmor är någon form av hobbyverksamhet. Det är tydligt att regeringen inte vet vilka den har att göra med, att den inte förstår att vi också är professionella. Att de allra flesta av oss inte har en anställning vid sidan av och att företaget måste gå runt för att vi ska försörja oss och personalen. Skillnaden mellan oss och företagare i aktiebolag är att vi privatpersoner får stå för de stora kostnaderna i företaget.

Pushat regeringen

Rickard Nordin är ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, som har varit drivande i att få fram ett stöd för enskilda företagare i regeringen.

Hur svarar ni på företagarnas kritik om att omsättningsstödet innebär för lite pengar?
– Centerpartiet har pushat regeringen för att det ska finnas stöd överhuvudtaget och det har varit en stor fajt. Vi har tyckt att det är viktigt att få med så många företag som möjligt. Sen finns det ju såklart begränsningar för hur mycket staten kan ta. Man kan inte få full kompensation, utan staten tar en del av fasta kostnaderna beroende på hur mycket omsättningstapp man har. Det handlar om att försöka träffa företag som är värst drabbade och om att hitta ett system som blir någorlunda rimligt, säger Rickard Nordin.

Kraven på omsättningstapp på 30, 40 och 50 procent är hämtade från modellen för omställningsstöd som tidigare kritiserats för att utesluta många företagare från stödet. Varför drog ni inga lärdomar där och skapade ett annat stöd?
– Man ska komma ihåg att vi inte får inte göra vad som helst för EU-kommissionen sätter väldigt tuffa begränsningar på regelverken. EU har inte riktigt har förstått att de svenska rekommendationerna och allmänna råden har haft samma effekt som lagstiftningen i andra länder. Man ser inte att det är lika skarpt och därmed kan de inte ge lika mycket stöd. Så det finns en oförståelse i Bryssel som begränsar vad vi kan göra i Sverige, säger Rickard Nordin.

Hur ser ni på den danska modellen där liknande omsättningskravet sänks för företagaren snarare än höjs? Går det inte att hämta inspiration därifrån?
– Vi är öppna för att titta på hur andra länder har gjort och se vad vi kan göra för att hjälpa till ytterligare. Nu ser vi en ökad smittspridning i en situation som till och med kan bli värre än den vi hade i våras. För Centerpartiets del är vi glasklara att om man inför restriktioner då måste staten också kompensera, säger Rickad Nordin.

Hur svarar du på kritiken att man åtskiljer företagare inom aktiebolag och enskilda firmor?
– I praktiken kanske det inte är stor skillnad mellan dem, men det har varit svårare att utforma ett stöd som på ett smidigt och enkelt sätt träffar enskilda företag jämfört med aktiebolag. Det handlar om bolagsformernas olika lagstiftning.

Ser ni behov av mer stöd till enskilda firmor?
– Jag ser inte att det här kommer att räcka. Speciellt inte nu när smittspridningen och restriktionerna ökar. I veckan kom regeringen med ytterliga restriktioner mot restaurangnäringen. Då kommer man att behöva kompensera för det. Ökar man restriktionerna får man också öka ersättningen.

#Coronakrisen#Coronakrisen#Företagsamhet#Företagarna#Småföretagarnas Riksförbund
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist