Emma Unevik, Markus Brink, Anna Grånäs Jakobsson

Emma Unevik, Markus Brink och Anna Grånäs Jakobsson.

Företagare om LAS-förslag kring uppsägningar: "Bra, men borde omfatta fler"

Publicerat av Karin Myrén

Småföretag kan slippa långa och dyra tvister som följer på en personlig uppsägning, enligt ett förslag från den statliga LAS-utredningen. Ett välkommet besked, men det räcker inte, menar företagare som Arbetsmarknadsnytt har pratat med.

Anställda som sägs upp av personliga skäl, det vill säga anställda som har misskött sig, ska inte kunna ogiltigförklara uppsägningen. Det är ett förslag i den statliga utredningen om LAS, enligt tidningen Arbetet. Förslaget ska det gälla företag med färre än 15 anställda, skriver tidningen.

Idag kan arbetstagaren ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl och så länge som tvisten pågår fortsätter anställningen. Det innebär att arbetsgivaren måste fortsätta att betala ut lön och förmåner under tvisten trots att arbetstagaren oftast är arbetsbefriad och inte jobbar.  

Den här typen av tvister är ofta långdragna. Hälften av dem tar mer än 17 månader innan de är avgjorda, enligt en undersökning som Arbetet refererar till. Och även om det står klart att personen har sagts upp på korrekta grunder får arbetsgivaren inte tillbaka de pengar som betalats ut för löner och förmåner under tvisten.

Det här vill alltså LAS-utredaren förändra. Därför föreslår utredningen att den anställde inte längre ska kunna ogiltigförklara uppsägningen, utan att ordinarie uppsägningstid ska gälla, inte mer. Bara om arbetstagaren kan bevisa att uppsägningen är felaktig enligt lag ska uppsägningen kunna hejdas, till exempel om det har förekommit diskriminering. 

Emma Unevik, vd och ägare på Stockholms Städsystem AB med 150 anställda, ser förslaget som ett steg i rätt riktning. Det blir dyrt om processen förhalas och arbetsgivaren tvingas betala lön länge utan att få någon arbetsinsats utförd, poängterar hon.

– Det är ett mardrömsscenario att hamna i den situationen. Många företagare drar sig för att säga upp en anställd av personliga skäl även om det i allra högsta grad är befogat. Idag är det orimligt svårt och riskfyllt med personliga uppsägningar.

Hon betonar att det inte handlar om att som arbetsgivare slentrianmässigt kunna säga upp en anställd, utan om att känna sig trygg med att göra det vid fall av grov misskötsamhet.

Däremot ser hon inget skäl till att begränsa förslaget till företag med högst 15 anställda eftersom det kan slå hårt även mot större bolag.

– För mig som driver företag i städbranschen där marginalerna är låga kan det få stora konsekvenser. Även om det bara gäller en enda person kan kostnaden motsvara halva min årsvinst. För små bolag kan det vara avgörande för bolagets överlevnad.

Företag som inte vågar utföra en uppsägning och i stället behåller någon som missköter sig grovt riskerar samtidigt andra problem, konstaterar Emma Unevik.

– Skulle vi till exempel förlora en kund på grund av att någon missköter sig kan det mycket väl uppstå arbetsbrist och då kan det få konsekvenser för flera medarbetare. Det som drabbar bolaget drabbar även de anställda.

Enligt Markus Brink, vd på byggföretaget Brixly med 500 anställda, håller med utredningsförslaget om att processen kring personliga uppsägningar kan bli snabbare.

– Ingen mår bra av eller tjänar på att det drar ut på tiden. Men egentligen borde alla företag omfattas av förslaget. Det handlar om människor och då är inte företagets storlek avgörande.

Han är däremot tveksam till att ta bort arbetstagarens möjlighet att ogiltigförklara en uppsägning. I stället skulle han vilja se att en oberoende part skulle göra snabbprövningar, ungefär på samma sätt som det fungerar för bygglov.

– Det kan gå snabbt att bedöma om det verkar finnas tillräcklig substans för att ta ett ärende vidare till arbetsdomstolen. Det skulle öka säkerheten och minska risken för både arbetstagare och arbetsgivare. Ju snabbare en första rimlighetsbedömning kan göras desto bättre.

På så sätt skulle också arbetsgivare och arbetstagare slippa de utdragna och kostsamma tvisterna. Att anställda har möjligheten att ogiltigförklara en personlig uppsägning används idag som argument i förhandlingarna med facket, berättar Markus Brink.

– När vi har sagt upp på grund av personliga skäl har det i diskussionerna alltid kommit upp att det kan dra ut på tiden om den anställde drar det hela vägen. Därmed blir det utgångspunkten för förhandlingen.

För att minimera risken för att en personlig uppsägning blir aktuell gäller det att utveckla en stark intern kultur och ett samspelt lag, betonar han.

– Att förebygga att det händer, är trots allt A och O, avslutar han.

Anna Grånäs Jakobsson, vd på Rättviks Trappfabrik AB, tycker att förslaget är i helt rätt riktning. Företaget har sex anställda förutom hon själv och hennes man. Hon menar att dagens regler kring personliga uppsägningar drabbar små företag hårdast. Större företag har förmodligen lättare att omplacera individen inom organisationen.

– En person som sägs upp av personliga skäl kan vara allt från ett riktigt rötägg till någon som på ett mer subtilt sätt maskar och småkrånglar hela tiden. Ett litet bolag har sällan marginaler att kompensera för det.

Men det påverkar inte bara bolaget ekonomiskt. Relationer och hälsa för de andra medarbetarna påverkas när alla blir frustrerade, påpekar hon.

– I ett litet familjeföretag som vårt jobbar vi i ett sammansvetsat team där alla har respekt för varandra. Vi ställer upp för varandra och är alla angelägna om de här arbetstillfällena. Tappar organisationen energi tappar företaget konkurrenskraft och tvingas i värsta fall till nedläggning.

Anna Grånäs Jakobsson har på nära håll sett det förödande i att en person som inte är på rätt arbetsplats ändå biter sig fast med stöd av lagen.

– Någon som blir allt mer förbittrad sprider dålig stämning och utnyttjar inte heller sin egen kapacitet. Då är det bättre att snabbare bli befriad från tjänsten och ges möjlighet att hamna i ett annat sammanhang där man kommer till sin rätt. Det är bäst för alla parter.

Andra förslag som diskuteras i den statliga utredningen om arbetsrätten är ett undantag på upp till tio personer från turordningen vid uppsägningar på grund av arbetsbrist, oavsett företagets storlek, enligt Arbetets källor.

Utredningen överväger att låta alla företag, hur stora de än är, att göra upp till fem undantag från regeln ”sist in, först ut”. Idag får småföretag, med färre än tio anställda, undanta två personer från turordningen. Men enligt det nya utredningsförslaget ska företag som tar ansvar för de anställdas kompetensutveckling och omställning få göra upp till tio undantag, erfar Arbetet.

Utredningens förslag är dock långt ifrån färdiga. Slutbetän

Karin Myrén

Publicerad av Karin Myrén den 2020-03-06 - 14:36  #LAS #Arbetsmiljö