Danska och svenska flaggor
Foto: Klas Andersson/TT

Flexicurity – är Sverige redo?

Olika syn på arbetsrätten är en stötesten i svensk politik och spelar stor roll i den pågående regeringsbildningen. Flera politiska partier vill se en mer flexicurity-inspirerad arbetsmarknadspolitik. Den danska modellen är relativt okänd i Sverige, men väcker allt mer intresse hos såväl fack som arbetsgivare.

I Danmark infördes arbetsmarknadsmodellen flexicurity redan på 1990-talet, av den socialdemokratiska statsministern Poul Nyrup Rasmussen. Sett till danskarnas låga arbetslöshet över tid och höga rörlighet på arbetsmarknaden var det ett gynnsamt beslut.

Att anställda dessutom känner sig tryggare på arbetsmarknaden än svenskar, enligt en undersökning från World Economic Forum och Eurofond, ger förespråkarna vatten på sin kvarn. Detta trots att det är enkelt att säga upp medarbetare i Danmark, som till skillnad från Sverige inte har en lag, LAS, som reglerar turordning och uppsägningstider. Det är dock även enkelt att anställa medarbetare.

En annan sorts trygghet

Patrik Vulkan, universitetslektor i sociologi vid institutionen för Sociologi och Arbetsvetenskap på Göteborgs universitet, menar att systemet skulle kunna fungera även i Sverige. Det kräver dock att den höga anställningstryggheten som finns i Sverige dag kompletteras med andra trygghetsformer.   

Patrik Vulkan

– Arbetstagarna ska inte behöva känna att det är så farligt att bli av med jobbet för att de har stora möjligheter att få ett nytt, likvärdigt jobb, säger universitetslektorn Patrik Vulkan.

– Inslaget av trygghet ska vara lika stort, men flyttas till andra poster. Arbetstagarna ska inte behöva känna att det är så farligt att bli av med jobbet för att de har stora möjligheter att få ett nytt, likvärdigt jobb. Och under de perioder som du är arbetslös ska du inte lida så värst ekonomiskt av det, säger Patrik Vulkan.

Som namnet antyder innebär flexicurity en kombination av flexibilitet, det vill säga hög rörlighet på arbetsmarknaden, och trygghet för arbetstagaren, som när den blir arbetslös får hög a-kassa. I Danmark är a-kassan upp till cirka 25 000 kronor i månaden under två års tid,  och hjälp att hitta ett nytt jobb genom aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

Om det är svårt att få jobb ges utbildningsmöjligheter för att den arbetslösa ska kunna möta kompetenskraven på arbetsmarknaden, samtidigt som hen får arbetslöshetsersättning.

Mer utbildning krävs

Just utbildningsambitionerna är något som Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall, ser som positivt med det danska systemet.

Veli-Pekka Säikkälä

Veli-Pekka Säikkälä på IF Metall tycker att utbildningsambitionerna som finns i flexicurity-systemet är positiva.

– Vi har ett system med sist in, först ut, men ingen är ju skyddad av LAS om du inte kan göra de arbetsuppgifter som krävs efter neddragningen. De som har kompetensutvecklat sig under sitt liv är naturligtvis tryggare den dagen det blir neddragningar. Jag skulle vilja se att vi fick sådana incitament i Sverige.

Att kunna utbilda sig och samtidigt erhålla a-kassa, samt danskarnas höga tillgång till bristyrkesutbildningar under arbetslösheten, ser Veli-Pekka Säikkälä som en möjlig lösning på den rådande kompetensbristen i Sverige.

– Vi måste få till mer och bättre utbildning när man är på jobbet, dels för människornas trygghet men också för att arbetsgivaren faktiskt ska kunna få tag på kompetent arbetskraft. Det är en win-win-situation.  

Förhandlingar pågår

Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, skulle gärna ser en mer flexicurity-baserad arbetsmarknadspolitik i Sverige. Han ser liksom Veli-Pekka Säikkälä ett behov av kompetenshöjning på flera plan.    

Peter Jeppsson

– Trygghet måste ligga i att veta att om du blir av med jobbet så får du hjälp att hitta ett nytt, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.

– Jag tycker att det danska exemplet är väldigt intressant, men tror inte på att göra en svensk kopia av det, utan vi måste naturligtvis ta hänsyn till de förhållanden som är specifika för Sverige, men det finns mycket inspiration att hämta. I bilden av kompetensbrist skulle ju ökad rörlighet på arbetsmarknaden vara gynnsam, men kompetensutvecklingen måste också äga rum under anställningen så att man håller sig anställningsbar.

Sedan hösten 2017 sitter IF Metall i förhandling med LO och Svenskt Näringsliv om villkoren för framtidens arbetsmarknad. Nyligen var en delegation med representanter från båda parter på besök i Danmark för att se hur de arbetar med flexicurity.

– Vår utgångspunkt är ju att det behövs en reformering av LAS, och att fokus när det gäller trygghet i arbetslivet inte kan få fortsätta vara att man, till vilket pris som helst, kan behålla den anställning som man har lyckats skaffa sig. Trygghet måste ligga i att veta att om du blir av med jobbet så får du hjälp att hitta ett nytt. Så det handlar mycket om trygghet under omställning i stället för trygghet under anställning, säger Peter Jeppsson.

Kräver förändring av LAS

Trots att det finns många fördelar med flexicurity poängterar Patrik Vulkan att en svensk modell som motsvarade den danska inte bara skulle kräva en reformering av LAS, utan en långsiktig investering i det sociala skyddsnätet. 

Sedan en tid tillbaka ligger Sveriges ersättningsnivåer lägre än genomsnittet i Europa, enligt siffror från OECD. Det skulle alltså behöva skjutas till nästan dubbelt så mycket pengar än vad som görs i dag på arbetslöshetsersättningar och öka utgifterna för aktiva arbetsmarknadsåtgärder rejält, för att lyckas, menar han.

– Det råder en oerhört stor konsensus bland forskare att en framgångsrik flexicurity kräver såväl anställningstrygghet som sysselsättningstrygghet och inkomsttrygghet, alla tre måste spela sina roller korrekt för att det ska fungera. Tar du bort någon av dem och skapar en obalans i det här systemet kommer det inte att fungera särskilt bra.

Cecilia Burman

Publicerad av Redaktör den 2019-01-15 - 13:22  #LAS