Jakten på kompetensen, Almedalen 2018
Foto: Sören Andersson

Elinor Skogsfors, Johan Olsson, Marcus Höök (Strand Academy) och Niklas Wykman.

Flexibel kompetensutveckling nyckeln till rörlig arbetsmarknad

Publicerat av Stina Bengtsson

Hur skapar vi rätt förutsättningar för kvalitativ kompetensutveckling som ger effekt? Hur ser det politiska ansvaret ut och vem är beredd att ta det? Det var frågor som diskuterades på ett seminarium som Agera kommunikation arrangerade.

Kompetens är något som byggs upp under hela livet. Enligt forskningsinstitutet Ratio är kompetens förvärvad förmåga att på tillfredsställande sätt utföra specifika arbetsuppgifter i konkreta situationer. Det handlar alltså om att ha skaffat sig så mycket kunskap att du till exempel kan klara av att sköta ett visst jobb.

– I kompetens ligger också viljan och självförtroende att utföra det man ska utföra och vilja utvecklas. I alla fall är det det som är viktigt inom företagen, sa Elinor Skogsfors, tidigare HR-chef på Tele2 på Ageras semiarium.

– Det räcker inte att komma in på ett företag, så trillar kompetensen över en. Viljan att utvecklas är jätteviktig. Det krävs ett stort mått av yrkesskicklighet, för bara med god vilja får man inte ihop en hollandaisesås eller kan sköta en svets, sa Svenskt Näringsliv skolpolitiske expert Johan Olsson.

Självförtroende, baskunskap, att säkra sig inför framtiden är alltså viktiga komponenter för att bygga och utveckla en kompetens, konstaterade moderatorn Åsa Ottenäs.

Rekord i välutbildning

Hur står det då till på arbetsmarknaden vad gäller kompetens? Enligt SCB har svenskarna aldrig varit så välutbildade som idag. En av fyra som är över 25 har gått tre år eller mer på universitet eller högskola. 1990 var den siffran en av tio. Ändå jagar vi efter kompetens.

– Det handlar om att ha rätt utbildning, oavsett längd på den, sa Johan Olsson.

Han konstaterade att det finns många yrken där det saknas kompetenta medarbetare och att företagen skriker efter kompetens. Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv gjorde nyligen så är det 70 procent av företagen som har haft svårt att hitta den kompetens som de söker.

– Det här får så klart väldigt allvarliga konsekvenser, sa Johan Olsson och konstaterade att utbildningssystemet måste ha högre kvalitet och leverans samt att företagen själva behöver bli bättre på kompetensutveckling.

Dessutom menar han att arbetskraftsinvandringen måste fungera bättre och att vi behöver hitta bättre och mer effektiva sätt att jobba, för att fylla den kompetensbrist som blir allt mer allvarlig i de svenska företagen.

Elinor Skogsfors ansåg att företagen många gånger är för långsamma med att släppa fram nya förmågor. Om exakt rätt person är på rätt plats hela tiden innebär det att det blir svårare för yngre att lära sig ett visst jobb eller ett visst yrke.

– Jag tror att vi kan ha mer planer för hur vi tidigare lyfter in nästa generation. Och hur vi blir lite mer riskbenägna, sa hon.

RUT för kompetensutveckling

Riksdagsledamoten Niklas Wykman (M) tycker att företag ska ha rätt att göra avdrag för kompetensutveckling, likt privatpersoner har rätt att göra avdrag för ROT och RUT.

– Vi har en lyxproblematik i Sverige. Man kan läsa utbildningar som är roliga, men som man kanske inte har särskilt stort nytta av på arbetsmarknaden, sa han och menade att skolorna inte utbildar till yrken som ger jobb.

Han vill ge företag en skatterabatt på utbildningar för att företagen inte kommer få hela vinsten av utbildningen. Människor byter jobb och bör byta i högre utsträckning, varför medarbetarens efterföljande arbetsgivare också kommer att dra nytta av utbildning som personer har fått på tidigare jobb.

Viktigt att vilja

Att viljan att kompetensutveckla är viktig var alla överens om. Men det krävs att företagen är tydliga med att medarbetarna har ett eget ansvar, menade Elinor Skogsfors.

Enligt Johan Olsson behövs ett mer flexibelt utbildningssystem. Inte minst vad gäller att kunna utbilda sig högre upp i åldrarna och vad gäller yrkesutbildningar, så att de i högre utsträckning kan skräddarsys. Han menar också att systemet måste vara raskt, så att det kan ställa om beroende på vilket behov av kompetens som uppstår.

– Resultatet är framgångsrika och konkurrenskraftiga företag, sa han.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2018-07-23 - 09:00  #Kompetensförsörjning #Utbildning