Elisabeth Svantesson (M) och Leila Alia Elmi (MP)
Foto: TT

Moderaterna kommer att säga nej till förslaget om det nya friåret, berättar Elisabeth Svantesson (M). Miljöpartiet anser att det behövs, enligt Leila Ali Elmi (MP). Men det är MP i stort sett ensamma om.

Fiaskoreformen gör comeback – ”Djupt olyckligt”

Publicerat av Henrik Sjögren

Friåret blev ett fiasko när det prövades för ett drygt decennium sedan. Det är alla överens om – från oberoende utvärderingsmyndigheten IFAU till LO och Svenskt Näringsliv. Med ett undantag – Miljöpartiet. Men som en del av Januariavtalet gör nu friåret comeback.

– Det är djupt olyckligt. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Då har vi inte råd med åtgärder som innebär att färre jobbar och som kostar skattebetalarna fem miljarder kronor årligen, säger Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för Moderaterna.

Friåret, som infördes av regeringen Persson (S) för drygt tio år sedan, gav anställda rätt att få upp till ett års ledighet mot att en arbetslös person fick vikariera under samma tid. Satsningen blev ett misslyckande och togs bort efter regeringsskiftet 2006.

Uppföljningar som har gjorts av bland annat den statliga utvärderingsmyndigheten IFAU har visat att satsningen var rent kontraproduktiv.

– Den lediga personen åtnjöt inte några hälsofördelar. Dessutom tappade personen i löneökning gentemot sina arbetskamrater och riskerade att gå i pension i förtid, säger Linus Liljeberg, forskare vid IFAU och föredragande i remissvaret.

Krävs kompetensutveckling

Det som skiljer det nya friåret, numera kallat utvecklingstid, från det gamla är att den person som får ledigt inte får ligga i hängmattan under tiden. Det krävs någon form av kompetensutvecklande verksamhet, utbildning eller eget företagande.

Men även det nya friåret, utvecklingstiden, kritiseras brett. LO påpekar i sitt remissvar att förslaget bara gynnar dem som är förankrade på arbetsmarknaden och har fasta heltidsanställningar. Jämställdhetsmyndigheten oroas över att kvinnor inte kan delta på grund av den låga ersättningen. TCO och Saco är negativa till att arbetsgivaren har veto genom att en vikarie måste godkännas. Svenskt Näringsliv är kritiska till att staten ska subventionera ledighet och att kompetenskrisen snarare förvärras.

”En ingenjör kan gå en drejkurs”

IFAU är kritiska till satsningen den här gången också.

Linus Liljeberg

Linus Liljeberg, IFAU

– Ett stort problem är att den kompetensutvecklande verksamheten inte behöver ha någon koppling till den verksamhet där man jobbar. I princip kan en ingenjör gå en drejkurs eller spela gitarr och då kommer det ändå att likna det kritiserade friåret, säger Linus Liljebergs vid IFAU.

Även om det skulle införas krav på regelrätt utbildning för kompetensutveckling anser Linus Liljeberg att förslaget skulle vara negativt.

– Det innebär en orättvisa mot dem som utbildar sig den normala vägen. Varför ska de som redan har jobb och goda möjligheter kunna utbilda sig gratis inom ett område som inte har bäring på nuvarande arbetsplats, undrar han.

Elisabeth Svantesson upprörs över att Miljöpartiet väljer att bortse både från forskningsresultat och från de erfarenheter remissinstanserna har dragit. 

– Vi har en regering som regelmässigt går emot forskning och beprövad erfarenhet och som lägger propositioner som enligt lagrådet har nått gränsen för det acceptabla för hur en lag kan utformas. Att förslaget läggs trots kritiken är därför tyvärr inte förvånande, säger Elisabeth Svantesson.

Kostar många miljarder

Även i Miljöpartiets egen utredning om friåret finns en hel del negativa aspekter. Det gäller bland annat kostnaderna för administrationen och tillsynen som enligt förslaget kommer att hanteras av Arbetsförmedlingen.

Enligt utredningen blir kostnaderna för satsningen cirka åtta miljarder kronor fram till år 2023. Förvaltningskostnaderna för Arbetsförmedlingen spås vi ett högt utnyttjande ligga på en miljard om året de första åren och växa till drygt en och en halv miljard om året de sista åren. Detta i en tid då Arbetsförmedlingens verksamhet ska reformeras och minimeras.

– Det är ytterligare ett problem. Arbetsförmedlingen måste mer än någonsin prioritera kärnverksamheten – att förmedla jobb. Myndigheten kan inte prioritera folks ledighet, säger Elisabeth Svantesson.

Moderaterna kommer enligt Elisabeth Svantesson att säga nej till förslaget i budgetmotionen och kommer att avskaffa åtgärden så fort det är möjligt.

– Jag utgår från att inte heller C och L kommer att vilja ha kvar utvecklingstiden efter 2022, säger Elisabeth Svantesson.

”Har tagit remissyttrandet i beaktande”

Leila Ali Elmi är riksdagsledamot för Miljöpartiet och ledamot i arbetsmarknadsutskottet. Hon är medveten om den kritik som har förts fram om utvecklingstid.

– Vi har tagit remissinstansernas synpunkter i beaktande och till viss del ändrat i utredningens förslag. Vi anser att det ändå behövs eftersom den växande bristen på utbildad arbetskraft är den största utmaningen för svenska företag. Tidsandan ställer krav på en helt ny politik för kompetensutveckling och livslångt lärande. Till skillnad från friåret ställs krav på kompetensutveckling, säger Leila Ali Elmi.

Men det tycks ju inte finnas några krav på koppling mellan kompetensutvecklingen och yrket som personen jobbar i?

– Det är upp till varje enskild arbetsgivare att bestämma om den anställda beviljas utvecklingstid. Vi tror att många arbetsgivare kommer att tycka att detta är attraktivt. En klok arbetsgivare investerar i sin personal och månar om bra arbetsmiljö där människor trivs.

Utvecklingstid är förknippat med enorma kostnader för en redan ansträngd arbetsförmedling. Hur tänker ni där?

– Ur ett brett samhällsperspektiv är det en klar investering som kommer att bidra. Vi kommer att hitta en fungerande form för den administration som behövs.

Om jag, som reporter, skulle vilja flytta till Marbella och gå en språkkurs – skulle det vara möjligt?

– Utbildning under utvecklingstid borde vara begränsad till att omfatta reguljära studier som är studiemedelsberättigade. Vi vill dock att undantag ska göras om det bedöms att en utbildning är efterfrågad på arbetsmarknaden, säger Leila Ali Elmi.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2019-08-22 - 11:10  #Kompetensförsörjning #Politik