Dan Johansson, Linde maskiner
Foto: Pavel Koubek/TT

"Det känns såklart olustigt och gå in och sätta sin privata egendom i pant, men vad hade vi för val?". Det säger Dan Johansson på Linde Maskiner efter att han tvingats låna pengar för att företaget ska kunna överleva coronakrisen.

Fiaskoåtgärden: Därför låter bankerna företagen gå under

Publicerat av Henrik Sjögren

Bankerna nobbar företagen. Bara en bråkdel av regeringens "gratismiljarder" har lånats ut och företagarna börjar bli desperata. ”De som uppfyller kraven är de som inte behöver låna”, säger Dan Johansson till fPlus/Arbetsmarknadsnytt.

”Det här är i princip gratispengar, som vi förväntar oss att bankerna förmedlar vidare till företagen”, sa riksbankschefen Stefan Ingves under en pressträff den 13 mars när han meddelade att Riksbanken lånar ut 500 miljarder med noll ränta. Men trots riksbankschefens besked har inte pengarna nått företagen.

– De enda företag som uppfyller kraven på att få låna pengarna är de företag som ändå inte behöver låna några. Vi riskerar att få en situation som liknade förra finanskrisen under 2008–2009, säger Dan Johansson på Linde maskiner i Lindesberg.

Den 25 mars annonserade även finansminister Magdalena Andersson sin ”företagsakut” som skulle garantera att bankerna skulle kunna låna ut pengar till krisande små och medelstora företag som har drabbats i coronakrisen. Finansministerns besked var att staten skulle stå för 70 procent av risken och bankerna resten.

Ansvaret för att genomföra åtgärden lades på Riksgälden som den 3 april öppnade för ansökningar om garantier, där staten står för 70 procent av risken och bankerna för resten. Men vid utgången av april hade bankerna bara beviljat en bråkdel av den 500 miljarderna, 187 miljoner, med borgen från staten, enligt en artikel Dagens Industri den 1 maj.  

Arbetsmarknadsnytt har tidigare beskrivit hur Linde Maskiner, som tillverkar komponenter till den hårt drabbade fordonsindustrin, helt och hållet tappade sin omsättning inom loppet av två dagar.

Omsättningen har så sakteliga börjat återvända men för att klara återhämtningen och överleva krisen, behöver företaget finansiell hjälp och sökte därför lån hos Almi om tio miljoner. Men de ställde krav om en egen finansiering om 30 procent av lånet.

– Vi blev beviljade sju av de tio miljonerna hos Almi under förutsättning att vi sökte lån för de resterande tre miljonerna hos banken. Men när vi gjorde det fick vi nobben hos vår bank – såvida vi inte gick in och borgade 30 procent privat för lånet, säger Dan Johansson.

”Känns olustigt”

Dan Johansson och företagets två andra delägare hade inget val såvida de inte ville sätta sitt företag i konkurs.

– Det känns såklart olustigt och gå in och sätta sin privata egendom i pant, men vad hade vi för val? Annars har vi lätt kunnat begäras i konkurs. Trots regeringens alla miljarder till stöd så finns det inga incitament för bankerna att låna ut pengar till krisande företag. Kraven på banklån är ändå så hårda så att många som varken vågar, vill eller kan gå i borgen för sitt företag kommer att gå i konkurs, säger Dan Johansson.

Måste förhålla sig till regelverk

Men trots bankens hårda krav för kreditgivningen anser han inte att det är banken som har begått några fel. De måste förhålla sig till de regelverk som finns gällande utlåning. Däremot borde staten fundera på en annan utformning av de lån som ska komma krisande företag till del.

– Jag förstår bankerna. De är affärsdrivande verksamheter och vem vill låna ut pengar till företag som har tappat hela sin omsättning? Dessutom finns det lagar och regler kring utlåning som hindrar alltför stora risker, säger Dan Johansson och fortsätter:

– Jag satt i ledningen för storföretag under finanskrisen för drygt tio år sedan. Då var vi i samma sits. På den tiden kunde man få lån av Riksgälden, men de krävde så stora garantier att hade vi uppfyllt kraven så hade vi aldrig behövt låna några pengar. Det riskerar att bli likadant nu.

Oviss framtid

Dan Johansson är tillfreds med att ha fått lånet. Men framtiden ser oviss ut och han är medveten om att han tar en stor personlig risk. Lånen är just lån och de ska betalas tillbaka efter krisen.

– Åren efter krisen kommer stålbadet att fortsätta. Vi kommer att ha kvar vår skuld, samtidigt som omsättningen med stor sannolikhet kommer att hamna på en lägre nivå än tidigare. Självfallet kommer vi att behöva öka priserna för att kunna betala tillbaka lånen och det kommer våra kunder inte att vara så glada över, säger Dan Johansson.

Affärsdrivande företag

Att bankerna varken kommer att kunna eller vilja låna ut pengar till krisande företag, oavsett om staten går in och borgar för lånen, är något som även företagaren Stefan Fritzdorf har full förståelse för. Han äger Vivels bageri och Bageri Passion med 80 anställda i Stockholm. Han är också civilekonom och har tidigare arbetat inom bankväsendet.

– Det säger sig självt att bankerna inte kan låna ut pengar till företag som är insolventa eller riskerar att gå i konkurs. För det första är de affärsdrivande företag som vill ha igen de pengar de satsar. För det andra skulle det skulle strida mot Finansinspektionens regler, säger han.

Det finns regler kring så kallad ”vårdslös utlåning”. Även för företag måste banker enligt både svensk lag och EU-regler, trots statens 500 miljarder, göra en stabil kreditbedömning hos de företag de lånar ut pengar till. Om inte kalkylerna håller så riskerar de att straffas för detta.

– Låt säga att jag går till banken och säger ”det kan bli tufft att överleva sommaren men får jag låna två miljoner så kanske jag gör det”. Om de då beviljar detta, trots de enorma riskerna, så är det tveksamt rent juridiskt att de gör rätt. Jag har i alla fall inte hört att det har införts nya lagar som ger bankerna laglig rätt att lättsammare låna ut pengar, säger Stefan Fritzdorf.

Bara krångel

Han undrar också över vilka incitament som bankerna har för att bevilja dessa lån. Det innebär i princip bara krångel för dem.

– Varför skulle de låna ut pengar till ett företag som med stor sannolikhet kommer gå i konkurs bara för att banken sedan ska försöka kräva in pengarna hos Riksbanken, undrar Stefan Fritzdorf.

Han får stöd i sina tankar av de siffror som finns angående bankernas utlåning under mars månad, till följd av regeringens och Riksbankens stöd. Och hittills har alltså bara en bråkdel av de utlovade pengarna beviljats som lån.

”Ökad skuld inte lösningen”

På SEB säger presschef Niklas Magnusson att banken är positiv till stödåtgärderna då de stärker bankens förmåga att hjälpa kunderna genom krisen. Hur mycket av utlåningen som går via regeringens och Riksgäldens garantiprogram går han dock inte in på.

”Vi är positiva till denna stödåtgärd samt de övriga åtgärderna som presenterats av regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att lån och ökad skuld inte är lösningen för alla företag och att andra stödåtgärder kan lämpa sig bättre”, skriver Niklas Magnusson i ett mejl till fPlus/Arbetsmarknadsnytt.

”Som bank är vi skyldiga att fortsätta bedriva en sund och ansvarsfull kreditgivning, och vi delar Riksbankens och Riksgäldens syn om att lånen som omfattas av deras åtgärder ska riktas till företag som var livskraftiga innan krisen och som kan förväntas bli det även efter”, fortsätter han.

Måste lämna värdepapper

Även Nordea säger, via presskommunikatör Mikaela Östman, att stödet är välkommet. Men hon menar att det till syvende och sist ändå är banken som står för risken.

”Banken måste lämna värdepapper till Riksbanken som säkerhet för lånen, och banken måste betala tillbaka pengarna till Riksbanken. Som bank bär vi alltså också risken för lånen”, skriver hon.

Mikaela Östman menar dock att verktyget är lämpligt när behovet väl kommer att uppstå. Men ännu handlar det om en liten del.

”Lånet från Riksbanken motsvarar bara en mycket liten del av vår totala upplåning, mindre än 0,5 procent. Vi kommenterar i regel inte vår upplåning i detalj, men har bekräftat att vi har deltagit i anbudsförfarandet”, menar hon.

Vad gäller den så kallade företagsakuten så har Nordea totalt beviljat ett 50-tal lån med statlig garanti.

”Men det är också viktigt att komma ihåg att många företag inte ser ytterligare lån som den bästa lösningen. Som bank har vi ansvar gentemot staten att bara låna ut till företag som vi bedömer som livskraftiga på lång sikt”, skriver Mikaela Östman.

”Välkomnar initiativ”

Handelsbanken svarar, likt de två övriga bankerna, att initiativen är goda. Men de går inte in i detalj på hur mycket de används.

”Vi välkomnar alla initiativ från samhällets sida som kan bidra till att minska de mänskliga och ekonomiska skadeverkningarna av coronapandemin, till exempel den så kallade Företagsakuten, regeringens garantiprogram, som Handelsbanken anslutit sig till”, skriver pressansvarige Joel Holm.

Rickard Svallfors, som arbetar med kreditprocesstödet i Handelsbanken skriver: ”Det är ännu för tidigt att utvärdera de insatser vi gör inom ramen för Företagsakuten, eftersom det handlar om pågående processer”.

Vågar inte berätta

Stefan Fritzdorf är av den fasta övertygelsen att bankerna inte vågar berätta hur det egentligen ligger till av oro för att betraktas som giriga eller att de inte vill hjälpa till i kristider.

– Bankerna vill vara politiskt korrekta, om du ursäktar uttrycket. Ingen vill vara den som vill sätta käppar i hjulet för att hjälpa till. Alla vill visa att man hjälper till i krisen men den enskilde handläggaren som beviljar lånet vill inte riskera att bli straffad, säger han.  

Han är nu mycket bekymrad över att onödigt många företag kommer att gå i konkurs och han förespråkar i stället en annan form av lån liknande det som CSN (Centrala studiestödsnämnden) beviljar till studerande.

– Det vore lämpligt om staten inrättade en egen utlåningsfunktion för denna typ av pengar precis som CSN. Det vore inte svårt att i efterhand kontrollera om pengarna har använts på ett schyst sätt, säger Stefan Fritzdorf.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2020-05-14 - 16:06  #Politik #Coronakrisen #Konjunktur #Företagsamhet