Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S).
Foto: Maja Suslin/TT

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S).

Fiasko för regeringens satsning på arbetslösa utan examen

Publicerat av Anders Carlsson

Utan gymnasieexamen är arbetsmarknaden i princip stängd. Därför skapade regeringen Studiestartstödet för att få fler arbetslösa utan gymnasiekompetens att återuppta de avbrutna gymnasiestudierna. Men satsningen nobbas av dem som behöver den och allt har blivit ett slag i luften.

De som av olika anledningar har hoppat av gymnasiet och står utan fullgod gymnasieexamen, har det tufft på arbetsmarknaden: Arbetslösheten är drygt fyra gånger så hög bland dem utan gymnasieexamen som dem med. Fem procent av de arbetslösa har gymnasiet bakom sig medan 22 procent saknar en gymnasieexamen

Det fick regeringen att reagera och skapa Studiestartsstödet, ett ekonomiskt stöd på 8 600 kronor i månaden för dem mellan 25 och 56 år som ville återuppta sina gymnasiestudier och som har varit arbetslösa i minst sex månader. Pengarna var ett bidrag, en månadslön, som inte behövde betalas tillbaka. En årlig pott på 950 miljoner avdelades och projektet drogs igång för ett år sedan, i juli 2017.

Iskallt mottagande

Men mottagandet har varit svalt, för att inte säga iskallt.

De avsatta pengarna, nära miljarden, beräknas räcka till stöd för närmare 20 000 personer per år. Enligt den utredning som föregick det nya programmet skulle så många som varannan av dem, alltså cirka 10 000, som återvände till skolbänken och klarade sin examen kunna få ett jobb. Första läsåret var det bara lite drygt tio procent, 2 600 som nappade på möjligheten att slutföra sina gymnasiestudier och i år har knappt 3 000 personer kvitterat ut stödet.

Var kritiska redan från början

Det förvånar inte Karin Rebas, skolexpert på Svenskt Näringsliv.

KarinRebas

Karin Rebas, skolexpert på Svenskt Näringsliv, är inte förvånad.

– Vi var kritiska redan i vår remiss i augusti 2016 och avstyrkte förslaget. Pengar är inte den främsta motivationen för att börja plugga igen, en viktigare faktor för att klara av sina studier är att det finns en uppriktig studiemotivation hos den studerande. Och framför allt att utbildningen leder till jobb, inte att den genererar ett högt studiebidrag det första året, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

Varför Studiestartsstödet inte lockar till att använda mer än cirka 15 procent av de medel som finns tillgängliga, har flera orsaker, berättar Carl-Johan Stolt på CSN som hanterar själva stödet. Liksom Karin Rebas menar han att det är svårt att inspirera de som en gång av olika orsaker hoppat av gymnasiet att ändra sig och återvända till skolbänken.

– Det har också varit en lång startsträcka där kommunerna och Arbetsförmedlingen som arbetar direkt mot dem som kan komma ifråga, har tagit tid på sig att anamma den här möjligheten. Det gör i sin tur att informationen inte alltid har nått fram på rätt sätt, varken till myndigheterna eller de som kan tänkas vilja använda stödet, säger han.

För hårt skrivna regler

Det visade sig också att reglerna inledningsvis var för hårt skrivna. Flera som sökte fick avslag eftersom de inte varit arbetslösa sex månader. Ett vikariat, sommarjobb och liknande kortare jobb diskvalificerade dem från möjligheten att få ett Studiestartsstöd. Det har nu ändrats till att den som får stödet ska ha varit arbetslös sex månader under en tolvmånadersperiod. Det har dock inte nämnvärt påverkat inflödet av nya ansökningar.

– Nej, jag tror inte att vi kommer upp i 950 miljoner, säger Carl-Johan Stolt.

Missnöjd minister

Anna Ekström 1

Ansvarig minister, Anna Ekström (S), är inte nöjd.

Foto: Maja Suslin/TT

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S), som är ansvarig för satsningen, konstaterar även hon att det inte har gått bra.

– Vi är absolut inte nöjda, vi vill säkerställa att det här stödet kommer till användning på arbetsmarknaden så helt nöjd det kan man inte vara när volymerna inte är större än vad de är, sa hon i somras till Sverige Radio.

En i raden av misslyckade satsningar

De pengar som inte utnyttjas går tillbaka till statskassan, fylls på och återkommer nästa år igen. Några planer på att lägga ner programmet finns inte. Det innebär att Studiestartsstödet sällar sig till raden av andra mer eller mindre misslyckade satsningar på att minska arbetslösheten med riktade ekonomiska bidrag. Ett liknande system, Rekryteringsbidraget, startade 2003 med ekonomiska bidrag som skulle inspirera vuxna till studier på grundskole- eller gymnasienivå. Men Riksrevisionens utvärdering visade att de som fick bidraget skulle ha studerat även om de hade varit hänvisade till de reguljära studiemedlen. Dessutom fann granskningen inga stöd för att bidraget fungerade som inkörsport till vidare studier, vilket man också hoppas att Studiestartsstödet ska vara. Det finns ännu inga utvärderingar gjorda över hur många av dem som utnyttjat Studiestartstödet som verkligen har fått ett jobb. En första genomgång ska göras i mars nästa år.

– Att på det här sättet välja en liten, avgränsad grupp som ska ha ett bidrag är ineffektivt, det visar sig gång efter annan. Det är betydligt bättre att olika åtgärder individanpassas. Och framför allt måste det finnas en koppling till möjligheten att få ett riktigt jobb. Därför är nyckeln till framgång en nära samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad, säger Karin Rebas.

Det här är studiestartsstödet

Studiestartsstödet kan delas ut till personer mellan 25 och 56 år. Den som får bidraget ska ha varit arbetslös i minst sex månader och ha ett stort behov av utbildning. För heltidsstudier är det möjligt att få 2 128 kronor i veckan i 50 veckor.

När studiestartsstödet är fullt utbyggt förväntar regeringen sig att det ska gå att rekrytera 15 - 20 000 arbetslösa till skolbänken per år.

Det är kommunen som avgör vem som ska få ett studiestartsstöd.

 

Per vecka

Per månad

Heltidsstudier

2 161 kronor

8 644 kronor

Deltid, 75 procent

1 619 kronor

6 476 kronor

Deltid, 50 procent

1 082 kronor

4 328 kronor

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2018-09-28 - 11:18  #Arbetslöshet #Politik #Utbildning