Fredrick Federley (C), Europaparlamentariker
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

"De 20 principerna (i sociala pelaren) såg fina och gulliga ut. Men man behöver inte ha jobbat i institutionerna här länge innan man förstår att det som börjar med principer strax utmynnar i konkreta lagförslag", säger Fredrick Federley, Europaparlamentariker för Centerpartiet.

Federley: EU har tagit Sverige som gisslan

Publicerat av Henrik Sjögren och Stina Bengtsson

Två år efter att Stefan Löfven bjöd in till toppmöte om EU:s sociala pelare blir kritiken nu alltmer högljudd. Trots statsministerns upprepade löften om motsatsen verkar nu pelaren kunna riskera den svenska modellen. Och i Bryssel ökar missnöjet över att initiativtagaren Sverige nu plötsligt ser ut att vilja stå utanför.

Hösten 2017 arrangerade Sveriges regering, med statsminister Stefan Löfven som värd, ett toppmöte i Göteborg där ledarna för 25 av EU:s medlemsländer samlades för att skriva under den sociala pelaren, med 20 principer kring sociala rättigheter varav de flesta rör arbetsmarknaden.

Omedelbart restes farhågor om att pelaren skulle leda till EU–gemensam lagstiftning på arbetsmarknadsområdet kring bland annat lönenivåer. Det skulle därmed skulle urholka den svenska modellen där villkoren förhandlas fram mellan arbetsmarknadens parter.

”Regeringen blev lurad”

Både LO och Stefan Löfven har försvarat den sociala pelaren och samtidigt ivrigt övertygat alla skeptiker om att det inte finns någon risk att det skulle ske lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Nu, närmare två år senare, håller farhågorna på att besannas. Den nya kommissionen med Ursula von der Leyen vid rodret, menar att den sociala pelaren ska innehålla regleringar kring minimilöner.

– LO och regeringen Löfven var naiva och blev lurade i samband med toppmötet. De 20 principerna såg fina och gulliga ut. Men man behöver inte ha jobbat i institutionerna här länge innan man förstår att det som börjar med principer strax utmynnar i konkreta lagförslag, säger Fredrick Federley, Europaparlamentariker för Centerpartiet.

Han menar även att Sverige har satt sig i en svår situation då det var just Sverige som höll toppmötet där pelaren undertecknades – ett slags gisslantagande, menar han.

– Nu, när det börjar bränna till så säger den svenska regeringen helt plötsligt ”detta går vi inte med på, detta kan vi inte acceptera”. Reaktionerna från Bryssel blir så klart ”men varför var ni med och startade det då?”. I samband med att Sveriges regering höll toppmöte blev vi också tagna som gisslan, säger Fredrick Federley.

Utbredd irritation

Att irritationen har brett ut sig i kommissionen över Sveriges agerande är något som även Ilari Kallio har observerat. Han är senior advisor vid EK (Finlands Näringsliv) i frågor som rör handelspolicy inom EU. Han har varit verksam i Bryssel sedan den sociala pelaren föreslogs för cirka fyra år sedan.

Kallio Illari

Ilari Kallio

– Under senaste parlamentet blev det klart hur starkt de svenska parlamentsledamöterna värnade den egna modellen, och det upprörde vissa andra länders ledamöter. Jag har även noterat att kommissionen inte alltid har varit så nöjda med de nordiska arbetsgivarorganisationerna, eftersom vi anses orubbliga och krävande kring vår position, säger Ilari Kallio.

Men han kan också skönja en begynnande tolerans angående de nordiska arbetsmarknadsmodellerna och inför nästa parlament tror han att förståelsen är bättre.

– De nordiska länderna är ganska lika varandra i sina arbetsmarknadsmodeller, men de skiljer sig markant gentemot övriga Europa. Detta har kommissionen nu börjat förstå. Kommissionen förbereder sig nu inför den nya kommissionen i november. Jag och mina nordiska kolleger har nu uppfattningen att kommissionen har större förståelse kring hur våra modeller fungerar, de grundläggande principerna, och varför de är så viktiga för oss, säger Ilari Kallio.

Missnöje från LO

Torbjörn Johansson är avtalssekreterare för LO. Han berättar för Arbetsmarknadsnytt att han är noga med att ingen annan än parterna ska lägga sig i lönebildningen. Icke desto mindre har LO i många sammanhang försvarat den sociala pelaren.

Torbjörn Johansson

Torbjörn Johansson

Foto: Anders Wiklund/TT

– Sociala pelaren handlar ju inte om att man ska lägga till lönenivåer, säger han.

Nu är han dock missnöjd med utvecklingen. Han är tydligt med att ingen annan än parterna ska lägga sig i lönebildningen. Och genom arbetsmarknadens EU-råd, en sammanslutning mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv, arbetar parterna för att den sociala pelaren inte ska få det som de menar är ett skadligt inflytande över den svenska arbetsmarknaden.

– I de här frågorna är vi nog ganska överens, säger Torbjörn Johansson.

Minskat utrymme för kollektivavtal

Anders Weihe

Anders Weihe

Foto: Sören Andersson

För Anders Weihe, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, kommer det inte som en överraskning att den sociala pelarens principer nu börjar utmynna i skarpa lagförslag.

– Det är ingen nyhet att all väsentlig lagstiftning på arbetsmarknaden har kommit från Bryssel de senaste 20 åren. Det som är problematiskt för oss är att utrymmet för att träffa kollektivavtal minskar, vilket jag tror är negativt. Men om de fyra friheterna om rörlighet kring varor, tjänster, människor och kapital är viktigt så är det svårt att se hur olika regelsystem i olika länder gynnar detta, säger Anders Weihe.

Henrik Sjögren Stina Bengtsson

Publicerad av Henrik Sjögren och Stina Bengtsson den 2019-10-07 - 10:45  #Politik #Svenska modellen