Greta Thunberg och rörelsen Fridays for future demonstrerar för klimatet.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Facken nobbar Gretas vuxenstrejk för klimatet

Publicerat av Henrik Sjögren

Greta Thunberg uppmanar vuxna till storstrejk för klimatet i morgon fredag – men facken nobbar. ”En vuxenstrejk för klimatet skulle öppna Pandoras ask och äventyra den svenska modellen”, säger arbetsmarknadsforskaren Henrik Malm Lindberg. 

Den 25 juli uppmanade Greta Thunberg i en debattartikel i Aftonbladet alla vuxna att gå ut i strejk för klimatet fredagen den 27 september. Hon och hennes medskribenter från rörelsen Fridays for future, vände sig till fackföreningsrörelsen för att få stöd.  

Men inget fackförbund har gått henne till mötes genom att ta ut sina medlemmar i strejk, förutom ett – det avtalslösa Syndikalisterna. Däremot har flera företrädare från ett antal fackförbund i en debattartikel i Expressen uttryckt besvikelse över det egna förbundet och över LO, som inte tar tillfället i akt. Dessa fackliga debattörer kommer att strejka i alla fall.

Det svala intresset från fackföreningarna är något som även upprör Mattias Goldmann, avgående vd för tankesmedjan Fores.

Mattias-Goldmann

Mattias Goldmann, avgående vd för tankesmedjan Fores.

– Den sektor som inte har förstått allvaret i klimatkrisen är fackförbunden. Det är ett nödläge för klimatet och då funkar inte business as usual, säger han.

Näringslivet mer pådrivande än facket

Mattias Goldman, har tillsammans med en rad organisationer på miljö- och klimatområdet, uppmanat fackförbunden att hörsamma Greta Thunbergs krav och ta ut sina medlemmar i strejk.

– Jag har aldrig sett fackförbunden på barrikaderna i miljöfrågan. Där tycker jag näringslivet har varit mer pådrivande, säger han.

Vissa företag har också gett sina anställda ledigt för att delta i manifestationerna på fredag. Bland andra energibolaget Telge Energi stänger sitt kontor och låter medarbetarna delta i klimatstrejken. I Tyskland har företaget Flixbus gett sina anställda ledigt, skriver Dagens Nyheter.

Men en strejk är en stridsåtgärd som i första hand riktar sig mot arbetsgivare. Kritik har framförts mot att företag utmålas som bovar och att det tolkas som att ekonomisk tillväxt skulle vara till nackdel för klimatet. Strejken riskerar att drabba även företag som arbetar med klimatförebyggande produkter.

– Udden är inte riktad mot näringslivet. Den kritiken missar poängen i vårt upprop. Vi anser inte att anställda ska gå ut i strejk till varje pris. Men arbetsgivaren måste visa att de gör något bortom det vanliga den dagen, som att hålla en klimatutbildning eller liknande. Men jag tycker att facken åtminstone kan rassla med strejkvapnet om företaget inte gör ett dyft den dagen, säger Mattias Goldman.

Bekymmersamt att tillväxt ses som ett hot

Carolin Dahlman är ledarskribent på liberala Kristianstadsbladet. Hon är av motsatt uppfattning och tycker att en vuxenstrejk för klimatet blir felriktad.

profil

Carolin Dahlman, ledarskribent på liberala Kristianstadsbladet.

– Greta Thunbergs ilska och upprördhet är säkerligen äkta och genuin och det kritiserar jag inte. Men däremot blir det obehagligt när vuxenvärlden börjar lyssna på henne som om hon vore något slags guru, säger hon

Hon anser också att det blir allt tydligare att Greta Thunbergs udd riktas mot näringslivet och tillväxten.

– I sitt tal inför världsledarna i FN blev det tydligt att hon ser den ekonomiska tillväxten som det främsta hotet mot miljön. Det är bekymmersamt. Näringslivet handlar inte bara om gubbar som tjänar pengar. Det är just ekonomisk tillväxt som har tagit människor ur fattigdom och gett barn möjligheter till skola och utbildning världen över. Det är faktiskt tillväxten som har gett Greta Thunberg möjlighet och råd att engagera sig på det sättet som hon gör för klimatet, säger Carolin Dahlman.

Som ett 70-talsfenomen

Henrik Malm Lindberg är arbetsmarknadsforskare, associerade till Ratio, och specialiserad på konflikträtt och strejkregler. Han ser kilmatstrejken som ett fenomen, som inte har varit aktuellt sedan slutet av 60- och 70-talet i Sverige, då det var vanligare med politiska strejker.

henrik lindberg

Henrik Malm Lindberg, associerad forskare vid Ratio.

– På den tiden förekom det att arbetstagare gick ut i strejk mot till exempel grekiska eller chilenska militärjuntan, eller Vietnamkriget. Men då handlade det företrädesvis om enskilda arbetstagare på spridda arbetsplatser som fick med sig några arbetskamrater. Oftast varade de inte mer än några timmar och LO eller andra centralorganisationer har i princip aldrig uppmuntrat sådana strejker. Så det har aldrig varit någon tradition i Sverige, säger Henrik Malm Lindberg.

Även om det inte är förbjudet med kortvariga politiska strejker i Sverige så är utrymmet begränsat för den här typen av aktioner inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Och Henrik Malm Lindberg ser faror med den typen av strejker. Möjligheterna att upprätthålla fredsplikt på arbetsmarknaden blir svårare om dessa skulle bli mer frekventa.

– Det riskerar bli ett prejudikat som kan leda till att man öppnar Pandoras ask. Nästa steg kan bli att man strejkar mot den ökade brottsligheten i Sverige, för kärnvapennedrustning eller mot krigföring i främmande länder, säger Henrik Malm Lindberg.

Han menar även att osäkerheten på arbetsmarknaden skulle öka om strejkvapnet skulle börja överutnyttjas.

– Om de fackliga organisationerna öppnar för detta så skulle det kunna leda till ökad misstro mellan parterna, som vi ser i vissa länder på kontinenten. Arbetsgivarna vill kunna tillgodose sina arbetstagares önskemål i kollektivavtalsförhandlingar och det är där som strejker hör hemma. Och i det här fallet, vad ska arbetsgivarna egentligen kunna göra för att skydda sig mot strejk? I Frankrike är strejkreglerna friare och politiska strejker är betydligt vanligare. Där finns också en djup misstro mellan parterna, säger Henrik Malm Lindberg.

Det enda fackförbund som hittills har sagt ja till strejken är det kollektivavtalslösa SAC, alltså Syndikalisterna. Men det är ingen enhetlig grupp med arbetstagare som organiserar sig inom någon särskild bransch. Henrik Malm Lindberg tror inte heller att deras eventuella strejk skulle drabba samhället i någon större omfattning.

– Förr bestod syndikalisterna främst av skogsarbetare i Norrland. Men i dag består de mest av människor anställda i typiska skrivbordsyrken. Vid lärosäten brukar det finnas en handfull syndikalister. Men om en forskare går ut i strejk är det svårt att se att det drabbar något annat än forskarens eget arbete, säger Henrik Malm Lindberg.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2019-09-26 - 13:43  #Strejk #Svenska modellen #Konflikt #Syndikalisterna #Kollektivavtal