Veli-Pekka Säikkälä, Per Hidesten och ett SAS-plan
Foto: TT + pressbild

Veli-Pekka Säikkälä från IF Metall och Per Hidesten från Industriarbetsgivarna är överens: Det så kallade märket, lönenormeringen på svensk arbetsmarknad, ska gälla för alla. "Det finns inga grupper som är undantagna", säger Veli-Pekka Säikkälä.

Fack och arbetsgivare: Lönenormen ska gälla för alla

Publicerat av Stina Bengtsson

Pilotstrejken fortsätter och en av knäckfrågorna är löneökningarna. Ska piloterna få löneökning på det så kallade märket eller inte? Och vad betyder märket på svensk arbetsmarknad? Arbetsmarknadsnytt har frågat dem som troligtvis kan det bäst – både hos fack och arbetsgivare.

Pilotstrejken inom SAS är nu inne på sin femte dag och parterna står fortsatt långt ifrån varandra. Ett av piloternas krav är 13-procentiga löneförhöjningar. Det ska jämföras med det så kallade märket på 2,2–2,3 procent på den övriga arbetsmarknaden. Märket är den genomsnittliga lönesättning som bygger på industriavtalet och som arbetsmarknadens parter har förhandlat fram. Det är alltså den genomsnittliga löneökningen på svensk arbetsmarknad för år 2019.

Hur ska man hantera den typen av krav som piloterna ställer?
– Om det på arbetsmarknaden, det vill säga bland parterna, inte finns någon acceptans för att en speciell grupp ska få igenom sådana krav, då ska de få nej.

Det säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, och en av dem som förhandlar fram industriavtalet.

– Märket är ett ankare på svensk arbetsmarknad och det normgivande avtalet för alla. Det finns inget undantag för piloter, säger han.

Det har hänt att vissa avgränsade grupper har fått mindre justeringar. Per Hidesten menar att då har det funnits en gemensam bild bland arbetsmarknadens parter om att den gruppen har fått stå tillbaka.

– Det har bland annat handlat om sjuksköterskor. De fick en rimlig justering, eftersom de hade hamnat fel, säger han.

”Ingenting motiverar piloternas krav”

– Piloternas situation liknar inte alls sjuksköterskorna, utan deras avtal måste självklart hamna i linje med märket. Det finns ingenting som motiverar SAS-piloternas krav, fortsätter Per Hidesten.

Han betonar att utöver kravet på ökade löner har SAS-piloterna andra krav, som också är kostnadsdrivande eller som principiella inskränkningar i äga och driva företag. Det handlar bland annat om minskat antal arbetsdagar och en inskränkning i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

– Det är sådana krav som vi alltid säger nej till.

Industriavtalet, som bygger på att det är den internationellt konkurrensutsatta industrin som ska vara lönenormerande, kom till år 1997. Det var efter många år av nominella löneökningar, som i praktiken inte gav någon ökad köpkraft. Sedan avtalet kom till har svensk arbetsmarknad stabiliserats och svensk ekonomi gynnats, det är de flesta parter överens om. Och svenskarnas reallöner har ökat med ungefär 60 procent, vilket har medfört ett ökat välstånd.

Vad händer om olika grupper skulle få löneökningar utöver märket?
– Då försvinner industrinormeringen och svensk konkurrenskraft minskar. Och inte minst finns det då en stor risk för att många jobb inom alla branscher helt enkelt försvinner, säger Per Hidesten.

Han får medhåll från IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, som från fackligt håll deltar i förhandlingarna för industriavtalet. Han vill inte specifikt kommentera pilotstrejken, eftersom den handlar om mer än lön, men är tydlig med märkets betydelse för svensk arbetsmarknad.

– Vi har satt en norm och den ska gälla alla på arbetsmarknaden. Det finns inga grupper som är undantagna, säger han.

Farligt att undanta från märket

Han menar att om en yrkesgrupp undantas från märket, så kan fler grupper följa efter.

– Då är vi farligt ute, säger Veli-Pekka Säikkälä.

– Om grupp efter grupp ska ha mer, då rämnar systemet. Och då är vi snart tillbaka i det kaos som var på 70- och 80-talen, när alla skulle övertrumfa varandra, säger han.

– Det som händer då är att priserna går upp och då kommer fler vilja ha mer och då är vi inne i den onda cirkeln igen. Det är farligt, säger han.

Precis som Per Hidesten betonar han vikten av att det är den internationellt konkurrensutsatta industrin som sätter normen.

Vad har märket betytt för Sverige?
– Vi har fått ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Och tack vare märket har grupper som annars har haft svårt att få reallöneökningar nu har fått det, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Arbetsmarknadsnytt har försökt nå Svensk Pilotförening för en intervju, men de har avböjt.

Så funkar märket

Se en kort film om hur arbetet med märket fungerar. Filmen togs fram inför avtalsrörelsen 2017.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2019-04-30 - 09:15  #Strejk #Konflikt #Industriavtalet #Kollektivavtal