Logo
Logo
Nyhet19 februari 2021 - 11:02

Experter: Reglerade hyror stoppar jobben

Hyresregleringen kostar samhället 20 miljarder kronor årligen, visar en ny rapport. ”När människor inte kan flytta till jobb får näringslivet svårt att rekrytera”, säger nationalekonomen Fredrik Kopsch.

Reglerade hyror innebär stora problem för företagens rekryteringar, varnar flera tunga ekonomer. Foto: pressbilder

Den svenska hyresregleringen uppstod under andra världskrigets bördor. Meningen var att hyresregleringen skulle vara tillfällig men den har bestått. Sedan 1960-talet fastställs hyrorna efter förhandlingar mellan fastighetsägarna och hyresgäströrelsen enligt bruksvärdessystemet. Tanken var att marknadsanpassa hyrorna men det blev precis tvärtom. Ett undantag i reformen ledde till att bruksvärdesprövningarna gjordes mot de subventionerade hyrorna hos allmännyttan. Därför har samtliga bostadshyror i Sverige hållits under sin jämviktsnivå.

– Om intentionen var att marknadsanpassa hyrorna så har det blivit ett totalt misslyckande. Sverige har en av de mest reglerade hyresmarknaderna om man jämför med liknande länder, säger Fredrik Kopsch, docent i fastighetsekonomi och expert på hyresregleringen.

I sin nya rapport ”Hyresregleringens prislapp” räknar Fredrik Kopsch fram att systemet med hyresreglering kostar samhället 20 miljarder kronor – årligen. Det är en fördubbling av kostnaderna från när Boverket gjorde en liknande uträkning 2013.

– Det som hänt är att skillnaden mellan hyran på en fri marknad och hyran inom rådande system fortsätter att växa och det är detta som skapar kostnaderna. Gapet blir bara större och större, säger Fredrik Kopsch.

Anhängarna hävdar att bruksvärdessystemet skapar trygghet för de boende och gör att hyrorna inte trissas upp till oskäliga nivåer. Men de flesta nationalekonomer menar att systemet fungerar dåligt.

– Det är ett ekonomiskt-politiskt fiasko att Sverige inte kunnat ta sig ur hyresregleringen. Jag tycker att 20 miljarder om året i kostnader är en försiktig beräkning. Vi ser en rad andra sidoeffekter av hyresregleringen som är skadliga för samhällsekonomin och som också kan räknas in, säger professor Lars Jonung, expert på svensk prisregleringspolitik.

Enligt Fredrik Kopsch är den mest påtagliga effekten av hyresregleringen att den orsakar bostadsbrist.

– När priserna blir lägre vill färre bjuda ut varan på marknaden, bostäder är inget undantag här. Reglerade hyror gör att det byggs för lite och vi får därför färre hyresrätter än vad vi hade haft med en fri marknad, säger han.

En av de stora fördelarna med hyresrätter är att det ska vara lätt att flytta till en ny stad där man just fått jobb. Den som flyttar in behöver inte dra på sig stora bostadslån i ett läge när det är osäkert hur länge man tänkt att bo kvar. Då är det smidigare att flytta in i en hyresrätt och bo där en kortare tid tills man lärt känna staden. Men i verkligheten är det inte så enkelt.

Fredrik Kopsch beskriver att Sverige istället dras med ett system som gynnar svarthandel med förstahandskontrakt, otillåten andrahandsuthyrning till höga priser, tvingar vissa att leva kvar i relationer de vill lämna och att systemet därmed skapar social misär. Andra bieffekter är att hyresfastigheter ombildas till bostadsrätter och att det genomförs onödiga renoveringar eftersom det inte går att höja hyran på ett marknadsmässigt sätt. Fredrik Kopsch menar att resultatet blir att hushåll får allt svårare att hitta bostäder, inte minst unga, nyanlända och den växande grupp som får allt svårare att köpa sitt boende.

– När människor inte kan inte flytta till jobb och utbildning som de vill får näringslivet svårt att rekrytera personal, säger Fredrik Kopsch.

Jonas Frycklund, biträdande chefekonom vid Svenskt Näringsliv, delar den bedömningen.

– Det är bra att det kommit en ny beräkning över hyresregleringens effekter. Företagen märker att det är svårt att rekrytera personal om det är svårt att få tag på bostad. Därför är det inte förvånande att det handlar om så här stora belopp, säger han.

Jonas Frycklund hänvisar till att de flesta ekonomer är eniga om att hyresregleringen borde avskaffas men att det finns stora politiska svårigheter för att få till en förändring. Just nu förs politiska diskussioner om att delvis införa marknadshyror. Fredrik Kopsch sitter i den grupp som på regeringens uppdrag ska utreda om det ska införas fri hyressättning vid nyproduktion.

– Jag hoppas att det blir så men det kan också stanna vid att det inte införs. Det skulle hur som helst vara ett bra första steg mot fri hyressättning. Någon form av reglering måste alltid finnas när någon fortfarande bor i en lägenhet. Det är nödvändigt med en långsiktighet i hyresavtalet så att den som bor där vet hyran, ungefär som att binda räntan för en bostadsrätt, säger han.

Hyresgästföreningen är kritisk mot sättet att räkna fram de samhällsekonomiska kostnaderna för bruksvärdessystemet. Chefsekonomen Martin Hofverberg säger till fPlus/Arbetsmarknadsnytt att det mest blir en teoretisk konstruktion och att slutsatserna till stor del formas av vilka antaganden som görs från början.

– Här utgår man från att bostadsmarknaden skulle fungera som vilken marknad som helst men det gör den inte. Vi kan aldrig välja bort möjligheten att bo och det sätter konsumenterna i en mycket sämre förhandlingssits än konsumenten av en vara som kan väljas bort. Detta har lagstiftaren lyssnat på och det är därför vi fått ett starkt besittningsskydd och skydd mot plötsliga hyresökningar, säger han.

Martin Hofverberg menar att Sverige behöver lagar och regler till skydd för konsumenten på bostadsmarknaden. Han pekar på internationella erfarenheter som visar att mer regleringar generellt ger större och starkare hyressektorer, eftersom det ger förutsägbarhet och trygghet för konsumenten

– Vi har dessutom en bostadspolitik som inte ger oss de bostäder vi behöver. Det planläggs för lite mark, finansieringen till byggande tryter vid lågkonjunktur och skattesystemet missgynnar hyresrätten. Här behövs reformer för att få en marknad i balans, säger Martin Hofverberg.

Lars Jonung är pessimistisk när det gäller de politiska utsikterna för att få till marknadshyror. Han menar att svenskarna blivit förblindade av systemet och inte ser alternativen.

– Hyresregleringen har med åren kommit att ingå naturligt i vår världsbild, men så dåligt behöver det inte alls vara. Det finns bättre system. Men jag är rädd för att inga politiska partier vågar ta tag i det här. Det behövs en djupare kris för att komma ur regleringsträsket, säger Lars Jonung.

#Arbetslöshet
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist