Logo
Logo
Nyhet20 november 2020 - 11:11

Experten om samhällsfarliga konflikter: ”Sverige är ett särfall”

En enstaka kranförare i strejk kan stoppa ett helt brobygge. Och en städare som inte kommer till jobbet kan hota säkerheten på ett kärnkraftverk. Men trots det saknar Sverige lagstiftning om samhällsfarliga konflikter. ”Ansvaret vilar nästan helt på parterna även om staten kan göra direkta ingripanden”, säger professor Nils Karlson.

Strejkvakter vid en byggarbetsplats
Foto: TT

Samhällsfarliga konflikter på arbetsmarknaden är en fråga som är ständigt aktuell, inte minst under avtalsrörelser. Hur långt är det okej att gå för att driva sin sak i en kollektivavtalsförhandling? Hur står konfliktens påverkan på samhället i proportion till sakfrågan i förhandlingarna?

I samband med coronakrisen har frågan blivit ännu mer aktuell. Nils Karlson, vd på Ratio, publicerade nyligen en rapport som behandlar ämnet. I rapporten jämför han Sveriges unika hantering med hur Tyskland, Storbritannien och Danmark hanterar konflikter.

I Sverige finns ingen lagstiftning om samhällsfarliga konflikter. I stället har arbetsmarknadens parter genom huvudavtal reglerat frågor om samhällsfarliga konflikter, skriver Medlingsinstitutet på sin webbplats. Det finns ett huvudavtal med sådana regler för privat sektor, ett för kommun- och landstingssektorn och ett för staten. På respektive område ska ytterst en särskild nämnd tillsättas för att avgöra om konflikten är samhällsfarlig.

– Sverige är något av ett särfall. Ansvaret vilar nästan helt på parterna även om staten kan göra direkta ingripanden, sa Nils Karlson på ett seminarium nyligen.

I Storbritannien saknar polisen och militären strejkrätt. I Tyskland finns det en proportionalitetsprincip, som begränsar konflikter om de vidtagna åtgärderna är oproportionerligt skadliga för allmänheten. Dessutom saknar en del offentliga tjänstemän konflikträtt. I Danmark är det vanligt med direkta statsingripanden.

I Sverige sker det däremot sällan statsingripanden och endast en liten grupp offentliganställda saknar konflikträtt.

– Det handlar om höga tjänstemän på Regeringskansliet, domare och liknande, säger Nils Karlson.

I sin rapport nämner Nils Karlson några tänkbara reformmöjligheter för att minska samhällsfarliga konflikter inom svensk arbetsmarknad. En möjlighet är att tillämpa principen om proportionalitet i kollektivavtalen, eller lagstifta om den. Han menar också att Medlingsinstitutet eller Arbetsdomstolen skulle kunna få i uppdrag att ingripa vid samhällsviktig verksamhet. Ett tredje alternativ är att lagstifta om förbud mot ”samhällsfarliga stridsåtgärder”.

Små konflikter kan få stora konsekvenser

Med dagens komplexa arbetsmarknad, där privata företag och det offentliga samarbetar, är det inte alltid lätt att peka ut vad som är samhällsviktig verksamhet. Även små arbetsmarknadskonflikter i ett område kan i längden få stora konsekvenser för hela värdekedjan. På senare år har till exempel Byggnads tagit ut kranförare i konfliktvarsel för att stoppa upp stora infrastrukturbyggen, och på andra områden har enstaka städare kunnat hota verksamheten på hela kärnkraftverk.

– Jag ifrågasätter att ett fack med små medel kan förstöra stora värden för väldigt många”, sa Almegas vd Thomas Erséus till Arbetsmarknadsnytt inför årets avtalsrörelse.

Nils Karlson listar funktioner som enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, räknas som samhällsviktiga, och där arbetsmarknadskonflikter därför riskerar att bli samhällsfarliga. Bland annat nämns energiförsörjning, finansiella tjänster, sjukvård, livsmedel samt information och kommunikation.

– Det kan handla om allt ifrån telekommunikation till flygledare, men det kan också handla om exempelvis sophantering. Den sistnämnda kanske inte är problematiskt om konflikten pågår i ett par dagar men har det gått veckor kan den bli det, säger Nils Karlson.

Jan-Olof Olsson, expert på försörjningsberedskap vid MSB, menar att bedömningen om huruvida en verksamhet räknas som samhällsviktig eller inte beror på situationen.

– Beroende på vilken händelse det är, om det till exempel är en pandemisituation, så får man också se om en viss verksamhet påverkas av exempelvis personalbortfall. Alla viktiga verksamheter kanske inte behöver prioriteras på samma sätt om de inte är personalberoende, säger han.

”Uppenbart att systemet inte fungerar”

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, tycker att frågan är angelägen.

– En reflektion är att det känns som att fokus på samhällets generella beredskap för att hålla igång verksamheter har minskat, säger han.

John Wahlstedt, som är arbetsrättschef på Svenskt Näringsliv, vill se inskränkningar i möjligheten att kunna vidta stridsåtgärder så fritt som lagstiftningen tillåter i dag. Någon form av proportionalitetsprincip eller möjlighet att begränsa sympatiåtgärder bör finnas, menar han.

– När det kommer till samhällsfarliga konflikter så kan man säga att det är uppenbart att det system som vi har i dag inte fungerar.

Han menar också att det är tveksamt om en lösning enbart via kollektivavtal skulle fungera, eftersom det finns utomstående fackliga organisationer som i högre utsträckning ägnar sig åt konflikter än de som är organiserade inom PTK eller LO. Ett sådant exempel är utbrytarfacket Hamnarbetarförbundet, som under långa perioder har skapat stora problem i bland annat Göteborgs hamn, vilket har skapat stora problem för företag runt om i landet, som är beroende av hamnens infrastruktur.

– Jag tror att det är klokt av parterna att försöka reglera konflikter eller ta upp till diskussion, men frågan är om parterna klarar av att bära hem det, påpekar John Wahlstedt.

Martin Wästfelt håller delvis med men vill helst inte se lagstiftning på området.

– Det är bra att konflikträtten är vid. Det är det som gör att vi har få konflikter. Sen kanske den här frågan ändå behöver reglering även om jag tycker att man ska vara försiktig.

#Avtalsrörelse#Avtalsrörelse#Konflikt#Byggnads#Almega#Svenska modellen#Ratio#Nils Karlson#Svenskt Näringsliv#Unionen#Martin Wästfelt#John Wahlstedt#MSB
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist