Anders Wallner och Niklas Beckman
Foto: TT + pressbild

Expert: Satsa på nyanlända istället för friår

Publicerat av Martin Berg

Idag presenterades första delen av ”Utredningen för ett hållbart arbetsliv över tid” där utredaren föreslår en utvecklingsledighet, liknande det tidigare friåret. Men kritiken låter inte vänta på sig. Det är bättre att satsa pengarna på att få nyanlända i arbete, menar Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson presenterade utredningsdirektiven för utredningen om ett hållbart arbetsliv över tid i maj förra året. Då pekade hon på behovet att utreda ett antal frågor rörande arbetstid och ledighet för att skapa ”ett mer hållbart arbetsliv med minskad risk för psykisk ohälsa och arbetslöshet”.

Den första delen av utredningen - Tid för utveckling – som presenterades idag domineras av ett förslag om en så kallad utvecklingsledighet, vilket har stora likheter med det politiska försöket med friår som erbjöds mellan åren 2005 och 2007. I det nya förslaget ska personer som redan är etablerade på arbetsmarknaden kunna vara lediga för bland annat studier och andra typer av fortbildning i upp till ett år.

Miljöpartist är regeringens utredare

Anders Wallner, tidigare partisekreterare i Miljöpartiet, är regeringens utredare. Han säger att den stora skillnaden mellan friåret och det här förslaget är att det handlar om kompetensutveckling och att ”göra något vettigt”.

– Tanken är att man kommer överens med sin arbetsgivare om att vara ledig. Sen skriver man en utvecklingsplan för det man vill göra och sen godkänner arbetsförmedlingen den planen och därmed får man även tillgång till ersättningen, säger Anders Wallner.

Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, är kritisk till förslaget.

– Regeringen väljer att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet. Det är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver idag.

Utredningen bedömer att den föreslagna reformen om utvecklingsledighet kommer att kosta tio miljarder per år när det är fullt utbyggt.

– Ersättningen är generös, inte minst jämfört med andra som studerar, och motsvarar hela den ersättning som den ledige skulle få som arbetslös men utan någon nedtrappning efter de första hundra dagarna, påpekar Niklas Beckman.

Mer effektivt att satsa på nyanlända

Han menar att pengarna skulle användas mer effektivt om de till exempel satsades på att få nyanlända eller långtidsarbetslösa i arbete. En ökad frånvaro av den ordinarie arbetskraften riskerar också att ytterligare öka företagens problem med kompetensförsörjning.

– När Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk (IFAU) utvärderade det konstaterade de att friåret troligen ledde till minskad sysselsättning och att positiva effekter som minskad sjukfrånvaro inte kunde beläggas. Det fanns heller inte något som tydde på att friårsledigheten gav höjd pensionsålder, snarare tvärtom, säger Niklas Beckman.

Enligt IFAU:s granskning innebar friåret också en minskning av lönen.

Det finns också erfarenhet av den finska så kallade alterneringsledigheten att jämföra med. Det är ett system som infördes permanent 2010 och som fortfarande är i bruk. Mellan 11 000 och 16 000 personer utnyttjar ledigheten varje år men utvärderingarna av modellen visar på ungefär samma effekter som det svenska försöket med friår.

– Därför är det troligt att den utvecklingsledighet som utredningen föreslår kommer att leda till samma konsekvenser. Det skulle gå emot de ambitioner som de flesta svenska politiska partier har om att fler måste arbeta längre för att vi ska klara pensionsåtagandena och de offentliga finanserna framöver.

”Ett slag i luften”

Utredningen föreslår också en rätt för en anställd att begära att få arbeta deltid. Något som en arbetsgivare inte är skyldig att bevilja, men där ett skriftligt svar måste ges inom en viss tid.

– Det förslaget innebär inget annat än ett slag i luften och kommer bara att resultera i en helt omotiverad ökning av företagens administrativa börda, konstaterar Niklas Beckman.

Anders Wallner beräknar att förslaget ska kunna införas under 2019.

Fakta:

  • Förslaget vänder sig till personer som arbetar heltid och som varit hos sin nuvarande arbetsgivare i tio år.
  • Det är tänkt att den tid en anställd ska kunna kompetensutveckla sig ska sträcka sig mellan tre och tolv månader.
  • Ersättningen ska ligga på samma nivå som den anställdes A-kassa.
  • Fullt utbyggd beräknas kostnaden bli tio miljarder kronor.
Martin Berg

Publicerad av Martin Berg den 2018-03-27 - 10:55  #Politik #Arbetsmiljö