Lars Jagrén, Svenskt Näringsliv
Foto: TT + pressbild

Expert: Inget utrymme för höjda lönekostnader

Publicerat av Gabriel Cardona Cervantes

Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

Svenska löner bör inte höjas mer än de i våra konkurrentländer. På det sättet undviker vi en försvagning i de svenska företagens lönsamhet och i förlängningen lägre investeringar, lägre produktion och sysselsättning i hela näringslivet. Det menar Svenskt Näringslivs Lars Jagrén, delförfattare till studien ”Lönens inverkan på Sveriges internationella konkurrenskraft”.

Lars Jagrén

Lars Jagrén, Svenskt Näringsliv.

– Sverige har till skillnad från andra länder som USA, Tyskland och Japan inte sett en höjning av vinstandelen de senaste årtionden. Därför finns det inget argument som tillåter en svensk lönekostnadsökning. Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har, säger Lars Jagrén till Arbetsmarknadsnytt.

Inga övervinster i välfärden

Med vinstandelen menar han den andel av Sveriges samlade produktion (BNP) som går till avkastning till ägarna och kapitalkostnader. Den andra delen utgörs av löneandelen, alltså arbetstagarnas löner och sociala avgifter.

– Att siffrorna visar en relativt låg vinstandel i Sverige är också intressant eftersom det motbevisar debatten om att svenska företag gör övervinster i välfärdssektorn, hävdar Lars Jagrén.

Produktiviteten har sackat efter

En anledning till den låga vinstandelen är att lönekostnaderna har ökat medan produktiviteten i Sverige har sackat efter sedan finanskrisen 2007, enligt rapporten.

Det kan förklaras av att tjänstesektorn har tagit större plats i Sverige samtidigt som den har haft svårare att stå emot konkurrens från andra länder, bedömer Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen. Hon var en av de inbjudna att kommentera rapporten när den presenterades.

Katarina Lundahl

Katarina Lundahl, Unionen.

Foto: Pressbild

– Den svenska industrin har varit konkurrensutsatt i årtionden, till och med århundranden och har därför haft en vana att anpassa sig. Men den erfarenheten saknas i tjänstesektorn, inte minst i detaljhandeln som går igenom jättestora teknikförändringar och som snabbt förändrar konkurrensbilden, säger hon.

Pessimistisk detaljhandel

Katarina Lundahls bild stämmer överens med detaljhandelns egen syn på lönsamhetens utveckling de senaste 15 åren. Branschen hör till de mest pessimistiska i tjänstesektorn tillsammans med researrangörs- och cateringbranscherna.

– Tjänstesektorn har generellt mindre kapital och mer löner och med digitaliseringen blir det enklare att handla på nätet och jämföra priser, säger Lars Jagrén.

Svag krona ger bättre lönsamhet

Bättre lönsamhet finns däremot inom basindustrin, däribland sågverk, massaindustri och stål- och metallverk. Men det beror mycket på den svaga kronan.

– Generellt sett ser industrin ganska stark ut just nu, men det är också en sektor som svänger mer. Vad händer om konjunkturen mattas av och kronan stärks?, säger Lars Jagrén.

Komplex situation inför avtalsrörelsen

Den tekniska utvecklingen och den svaga kronan ger bilden av en skör svensk konkurrenskraft i internationell jämförelse. Det skapar en komplex situation inför nästa avtalsrörelse, bedömer Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jepsson.

Peter Jeppsson

Peter Jeppsson, Svenskt Näringsliv.

– Rapporten visar att lönekostnaderna har ökat mer i Sverige än i omvärlden och att vi har tappat marknadsandelar internationellt där fler branscher är internationellt konkurrensutsatta. Vi befinner oss till och med i en situation där delar av näringslivet har svårt att möta en ökad efterfrågan för att de har så svårt att få tag på rätt kompentens att de måste tacka nej till nya uppdrag, säger Peter Jeppsson.

Gabriel Cardona Cervantes

Publicerad av Gabriel Cardona Cervantes den 2018-10-10 - 08:37  #Politik #Lönebildning