Fredrik NG Andersson, Mats Kinnwall, Johan Eklund, Katarina Lundahl.

Fredrik NG Andersson, Mats Kinnwall, Johan Eklund, Katarina Lundahl.

Ekonomer varnar för djup kris – ”Har levt på lånad tid”

Publicerat av Daniel Mellwing

När konjunkturen vänder riskerar Sverige att drabbas av en djup kris, menar flera ekonomer som Arbetsmarknadsnytt har talat med. ”2010-talet kommer att gå till historien som ett förlorat årtionde”, säger nationalekonomen Fredrik N G Andersson.

De senaste tre månaderna har konkurserna ökat drastiskt, i snitt med 30 procent. Fortsätter ökningen i den här takten kommer 2018 att bli ett rekordår för konkursade aktiebolag. Samtidigt haglar varningar om en förestående kris i medierna. Hur allvarligt är läget egentligen? Gick inte Sverige som tåget?

Fredrik NG Andersson

Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Foto: Pressbild

Arbetsmarknadsnytt har talat med flera tunga ekonomer för att reda ut var Sverige befinner sig. Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, bedömer att konjunkturen har mattats av något, men att det fortfarande råder högkonjunktur.

– Brexit, handelskrig eller något annat oförutsägbart kan dock vända konjunkturen snabbt nedåt, säger han.

Tillväxttoppen har passerats

Teknikföretagens konjunkturrapport, som presenteras i dag, visar på en likande trend. Tillväxttoppen har passerats och såväl världshandel som global industriproduktion bromsar.

Mats Kinnwall 1

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.

Foto: Pressbild.

– Svensk industri skickar merparten av sina produkter över gränserna, så viker världskonjunkturen kommer vi inte undan. Till detta bör läggas de kraftiga fall i bygginvesteringarna som ligger i korten, vilket industrin och andra näringsgrenar smittas av. Än så länge hoppas vi dock på en mjuklandning, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.

Hög tid att ta varningsklockorna på allvar

Men när ska konkursrekord och andra signaler om lågkonjunktur tas på allvar?

Johan Eklund

Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum.

Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum, menar att det är hög tid att ta varningsklockorna på allvar, helst skulle det ha skett igår.

– BNP per capita utvecklas sämst i OECD, trots en synnerligen expansiv penningpolitik. De strukturella problem vi har i ekonomin kommer att bli än tydligare när lågkonjunkturen kommer, säger han.

– Signaler ska alltid tas på allvar. Det som räknas är dock inte enskilda signaler utan helheten, säger Fredrik N G Andersson.

Stora obalanser i världsekonomin

Att krisen så småningom kommer är självklart. Kriser kommer och går, de går inte att undvika, betonar Fredrik N G Andersson och varnar för att en framtida kris kan bli mycket djup eftersom det råder stora obalanser i världsekonomin,

– I Europa utgör svaga banker och ett euroområde som slits isär stora hot. Det skapar politiska konflikter som på sikt hotar eurons stabilitet. Internationellt finns hot om handelskrig och finansiella bubblor, säger han och påpekar att Sverige som är litet exportberoende land inte är särskilt skyddat.

– I Sverige utgör bostadsmarknaden och hushållens skulder det stora problemet. En hög skuldnivå gör samhällsekonomin sårbar. Jag tror att 2010-talet kommer att gå till historien som ett förlorat årtionde då vi sköt svåra beslut på framtiden och levde på lånad tid, säger han.

Går inte att säga exakt tid

Katarina Lundahl

Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom

Foto: Pressbild

Det går inte att säga exakt när lågkonjunkturen kommer, men det är rimligt att tro att det kommer någon form av konjunkturnedgång under de kommande åren, menar Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

– Men just nu finns inga tydliga tecken på att vi skulle vara på väg in i en lågkonjunktur i närtid, säger hon.

Enligt Fredrik N G Andersson är Sverige inte alls är förberett på nästa lågkonjunktur. Vi kommer att gå in i den med en expansiv penningpolitik och en relativt expansiv finanspolitik, förklarar han. Möjligheten att stimulera ekonomin när konjunkturen vänder nedåt är därför begränsad.

– Det riskerar att fördjupa lågkonjunkturen, säger han.

”Bränt ut sitt penningpolitiska krut”

– Sverige har bränt sitt penningpolitiska krut. Statsfinanserna är dock i god ordning så det borde finnas ett visst utrymme för finanspolitiken om det brinner till, säger Mats Kinnwall.

Men även han befarar att kommande kris kan bli djup, inte minst om den långa perioden med väldigt låga räntor har skapat finansiella obalanser som ännu inte syns, men som kan blottläggas vid en nedgång.

– Finansiella obalanser är krisernas moder. Ytterligare risker är en svag produktivitetstillväxt globalt eller en stark dollar- eller ränteuppgång som spränger banker i skuldsatta tillväxtekonomier, säger Mats Kinnwall.

Bankkrascher och bostadsbubblor

Hur djup och hur långvarig en nedgång blir beror såklart på vad som orsakar krisen. Kriser som orsakas av bankkrascher och spruckna bostadsbubblor tar lång tid att återhämta sig från, konstaterar Katarina Lundahl. Samtidigt lyfter hon att händelser som den globala finanskrisen historiskt sett är ovanliga. Men det finns orosmoln.

– Sverige är inte tillräckligt bra rustat för att kunna möta effekterna av strukturomvandlingen i kombination med en sämre konjunktur. Risken är att vissa regioner och individer får det tufft, säger hon.

Olösta utmaningar på arbetsmarknaden

Även på lite längre sikt finns stora olösta utmaningar på arbetsmarknaden och inom skattesystemet, menar ekonomerna.

– Hur ska nyanlända som har högst något års grundskola få ett jobb så de kan försörja sig själva? Hur kan ”enkla jobb” skapas i en digitaliserad och robotiserad ekonomi där nästintill alla jobb kräver någon form av utbildning? Hur kan vi beskatta kapital i en globaliserad värld med fria kapitalrörelser? Det kommer att bli 2020-talets stora frågor, säger Fredrik N G Andersson.

Dessutom oroar det parlamentariska läget. Sverige är i behov av stora reformer, som kräver en handlingskraftig regering som är för något, inte mot någon eller något, resonerar han.

– Tyvärr handlar debatten för närvarande inte om politikens innehåll utan om vem som tar vem, säger han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2018-09-27 - 10:33  #Konjunktur