Prognos neråt
Foto: Jonas Ekströmer / TT

Ekonomer: Tillväxttoppen är passerad

Publicerat av Daniel Mellwing

Vissa hävdar att Sverige går som tåget, medan andra varnar för en ny lågkonjunktur. "Ett problem i årets avtalsrörelse var gapet mellan en blek global konjunktur och en het hemmamarknad", säger Mats Kinnwall, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

Bilden för svensk ekonomi är splittrad vilket komplicerar diskussionerna inför nästa års avtalsrörelse. Anders Rune, chefekonom på Teknikföretagen, betonar att tillväxttoppen är passerad.

– Industrin har en dämpad tillväxt och en svag global efterfrågan. Det är osäkra utsikter, särskilt geopolitiskt och det finns risk för ökad protektionism, säger han,

Mats Kinnwall, chefekonom på Industriarbetsgivarna, är inne på samma linje. Han menar att svensk ekonomi blåstes upp av speciella faktorer 2015, till exempel en extremt expansiv penningpolitik, en svag krona och en stor flyktinginvandring.

– Sammantaget gav dessa faktorer raketbränsle till inhemsk efterfrågan, byggande och exporten. Dessa faktorer tappar gradvis kraft vilket gör att ekonomin nu anpassar sig till en medioker global konjunktur. Sverige växer fortfarande snabbare än flertalet länder men gapet sluts under det kommande året, säger han.

Unionens chefekonom Lars Jagrén har en något positivare bild. Svensk ekonomi är i en högkonjunktur, där dock tillväxttoppen är bakom oss, påpekar han.

– Men det är en mycket speciell högkonjunktur med negativ ränta och underskott i de offentliga finanserna. I likhet med en traditionell högkonjunktur är det stor arbetskraftsbrist, men vi har samtidigt en hög arbetslöshet och den kanske största utmaningen för politiken är att integrera de senaste årens stora invandring på arbetsmarknaden. Man kan också konstatera att ekonomin fortsätter att vara tudelad med en starkare hemmamarknad än exportmarknad, säger han.

Grunden för avtalsförhandlingarna är industrins konkurrenskraft, svenska inhemska förhållanden spelar en underordnad roll, enligt Mats Kinnwall.

– Konkurrenskraften bestäms av produktivitet och kostnader relativt omvärlden och industriföretagen är i stor utsträckning pristagare på världsmarknaden. Dessutom säljer industrin merparten av sina produkter på världsmarknaden. Svensk industri kan inte bära högre kostnadsökningar än i konkurrentländerna, oavsett svensk BNP-tillväxt, arbetslöshet, inflation och så vidare. Inhemska faktorer har alltså mycket liten relevans för avtalsförhandlingarna, säger han.

Samtidigt kan det underlätta för industrin att den inhemska ekonomin svalnar av eftersom alla parter inte accepterar perspektivet att industrins förutsättningar ska styra löneutvecklingen, betonar han.

– Ett problem i årets avtalsrörelse var just gapet mellan en blek global konjunktur och en het hemmamarknad, vilket gav arbetstagarorganisationer i ”hemmasektorer” råg i ryggen och bland annat ledde till att LO-samordningen sprack. En svalare ekonomi skulle minska detta gap, säger han.

Inför nästa års avtalsrörelse anser Lars Jagrén på Unionen att det är viktigt att lyfta fram vikten av att Industriavtalet kan fortsätta som märke.

– Detta för att säkerställa både konkurrenskraft och långsiktig förutsägbarhet i hela ekonomin. En viktig förutsättning som stärkts är inflationsmålets trovärdighet. Sedan går teknikutvecklingen allt fortare och konkurrensen hårdnar. Frågan om kompetensutveckling blir allt viktigare, det gäller skolsystemet, men framför allt om hur vi skapar system för livslång kompetensutveckling i arbetslivet, säger han.

Att fack och arbetsgivare ofta har olika verklighetsbilder håller han dock inte med om.

– Vad gäller industriavtalsområdet är skillnaderna i dagsläget egentligen rätt små. Däremot kan så klart bedömningarna om framtiden skilja sig åt, säger han.

Anders Rune håller med. Inom industrin och andra internationellt konkurrensutsatta verksamheter möter de anställda med sina fackliga företrädare samma verklighet som de som representerar företagandet, betonar han.

– Däremot är okunskap alltid ett problem. Parterna inom industrin har ett gemensamt ansvar att få fler att förstå industrins villkor och varför industrin sätter kostnadsmärket, säger han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-09-07 - 11:00  #Avtalsrörelse #Konjunktur