Ebba Busch Thor
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ebba Busch Thor vill riva upp etableringsjobben

Publicerat av Jakob Stenberg och Stina Bengtsson

Kristdemokraternas ordförande Ebba Busch Thor vill riva upp etableringsjobben, låta asylsökande få utbildning från dag ett och tycker att influencers ska göra en insats för att lösa kompetensbristen. Som ledare för ett parti i kris har hon tuffa månader fram till valet i september. Arbetsmarknadsnytt har träffat henne.

Arbetsmarknadsnytt möter Ebba Busch Thor i riksdagen. Kanske sista månaderna på riksdagskansliet. Åtminstone enligt opinionsmätningarna. Läget är tufft för Kristdemokraterna som pendlar upp och ner kring fyraprocentsspärren.

Det är låg arbetslöshet i Sverige idag, men inom vissa grupper är den väldigt högt. Hur allvarligt är det?

– Det är lätt att bara stanna vid att det är låg arbetslöshet i Sverige och låta sig luras av det. Jag är oroad av att en del av debatten låter så, för den låga arbetslösheten är ju mycket kopplad till den högkonjunktur som vi är inne i – och den kan vi politiker inte ta åt oss äran för. Ofta missar man att det är väldigt många som glider allt längre ifrån arbetsmarknaden. Den gruppen ökar dramatiskt. Utlandsfödda eller tidigare nyanlända är de som ingår i den gruppen.

Kristdemokraterna kallar sitt förslag Integration från dag 1. Det innebär bland annat att den som kommer som asylsökande ska få utbildning med en gång, redan under tiden som asylsökande.

– Vi tror att man inte ska slösa någon tid, så redan på asylboendet får man undervisning i svenska, samhällskunskap, vilka värderingar och normer som gäller alla här och inte är valbara. Dessutom förväntas man bidra och arbeta, antingen på boendet, i lokala föreningar eller i företag.

– Arbetslöshetssjukan, som gör att självförtroendet sänks och man tror att man inte duger till något, är fruktansvärd. Och den sätts ju redan hos alldeles för många av några nyanlända redan under asyltiden, för att man inte gör något.

I Tyskland blir de som bedöms ha en hög sannolikhet att få stanna utvalda att få samma typ av integrationsinsatser som de som redan har fått ett positivt besked.

– Jag är öppen för att diskutera sådana saker. Vi har lagt vårt förslag generellt. Framför allt har vi gjort det med stor tyngdpunkt asylansökningsområden, inte minst vid gränsövergångarna. Man förväntas lämna in en asylansökan där och då och vänta där tills man har fått en första preliminär bedömning. Det vill säga: om du är ett Dublinärende ska det kunna upptäckas dygn ett eller två och då får man lämna omedelbart.

Nyligen kom parterna och staten överens om etableringsjobben. Hur ser du på det?

– Jag har valt att avvisa det förslaget av den anledningen att alla politiska reformer som inkluderar större statliga bidrag riskerar att inte hålla i längden. Antingen för att någon bestämmer sig att man inte har råd eller att man börjar knyta det till för många förbehåll.

Ska inte arbetsmarknadens parter som ska ha det största inflytandet över arbetsmarknaden?

– Jo, men därför bör man inte heller surra sig vid ett så stort stöd ifrån regeringen.

Kommer en alliansregering då riva upp etableringsjobben?

– Jag uppfattar att det har funnits en vilja att vara konstruktiv och göra något, samtidigt som regeringen under flera års tid har sagt att det inte finns något behov av enklare jobb. Jag uppfattar också att det har funnits ganska starka förbehåll och drivkrafter från regeringen bakvägen kring vad som är möjligt att mötas kring.

Hennes uppfattning är att arbetsmarknadens parter har försökt vara konstruktiva i det politiska landskap som finns just nu.

– Jag tror att det skulle finnas en annan typ av konstruktivitet om det fanns ett annat politiskt landskap.

Men innebär det att ni kommer riva upp etableringsjobben?

– Jag kan bara svara för KD:s ställning, men ja. Och tittar man på vad alla fyra partierna har sagt, så har vi alla varit ganska njugga, men det är positivt att man har lagt så mycket tid på detta och har velat vara så konstruktiva.

Det finns två tydliga tendenser på svensk arbetsmarknad idag: dels står många utanför arbetsmarknaden, dels råder otrolig kompetensbrist. Arbetsmarknadsnytt ställde frågan till medlemsorganisationerna i Svenskt Näringsliv. Nästan alla svarade att kompetensförsörjningen är deras viktigaste fråga eller en av de viktigaste. Hur ser du på det?

– Makalöst! Jag tror man måste approchera den fråga från flera håll samtidigt. Det finns tyvärr inte bara en stor reform som skulle lösa det. Om vi börjar med det stora antalet människor som har kommit hit till Sverige, så tror jag att vi behöver bli tydligare med att berätta vilka bristyrken som finns i Sverige och att vi förväntar oss att så länge du får försörjning från staten så ska du samtidigt plugga och utbilda dig till något av de här yrkena.

Ebba Busch Thor understryker att det inte löser frågan om spetskompetensen, men att det skulle lösa en bred bas.

– Ett företag i Mullsjö berättade för mig att även när de tar medarbetare från andra EU-länder, så tar det månader i pappersmaskineriet. Där får man bestämma sig för om man ska sila flugorna och svälja kamelerna, alltså skapa en kraftigt förenklad handläggning, för att kanske ha en kontrollmekanism i efterhand.

Många menar att matchningen på högskolorna är dålig. Skolorna erbjuder platser till det som människor vill plugga, inte till det som ger jobb. Det finns olika förslag på att förändra det.

– Vi är positiva till det att förändra det. Vi tror att man behöver våga fullfölja de ganska omfattande översyner som har gjorts kring vilka utbildningar som behöver ha fler platser och vilka som behöver ha kraftigt minskade platser. I strävan efter att hitta rätt i livet så måste man också förhålla sig till verkligheten. Annars går det att utbilda sig på egen väg.

Hur får man människor att bli attraherade av yrken som det finns jobb inom?

– Dels tror jag att på många grundskolor och gymnasieskolor så måste man gå mycket direkt på kring det stora problemet med arbetslöshet. Och på många mässor gör att unga får upp ögonen för yrkeskategorier som de inte hade en aning om att de fanns. Vi får ofta bilden via sociala medier och där har influencers fått ett starkt försprång.

Så det är influencers skolorna ska använda sig av?

– Hade jag varit marknadsföringsstrateg för en yrkesutbildning, så hade jag nog hittat nya marknadsföringsvägar.

Det finns tusen exempel på befängda kompetensutvisningar. Någon blir utvisad för att han sänker sin lön för att företaget ska gå runt, en annan fick sitt jobb via LinkedIn och blir utvisad för det. Vad kan man göra åt det?

– Vill man vara en del av det svenska samhället och bidra här, så bör det välkomnas. I grunden så uppfattar jag att det finns en grav okunskap kring företagandets villkor. Det finns en ovilja att se företagandets villkor som går igen på många håll.

I höstas kom Alliansen med ett förslag som skulle stoppa kompetensutvisningarna, ett förslag som även S och MP sa ja till, men som sedan fick bakläxa av Lagrådet. I december kom två domar från Migrationsöverdomstolen som enligt alla experter skulle stoppa utvisningarna, men nyligen kom Migrationsverkets utvärdering, som inte gav samma tolkning. Och utvisningarna fortsätter. Hur ser du på att Migrationsverket har det stora inflytandet?

– Det är uppenbart att vi har ganska långtgående problem med det svenska Migrationsverket, tyvärr. Det handlar om alltifrån kompetensbrist när de skickar tillbaka konvertiter eller homosexuella med beskedet att de inte behöver visa det öppet till den här typen av frågor som påverkar arbetsmarknaden.

Hon säger att hon hoppas att Migrationsverket kan komma i balans om trycket minskar något de kommande åren

– En kommande Alliansregering bör se över om det finns delar av direktiven till Migrationsverket som mer uttalat behöver ändras för att komma åt problemet. När det nu finns så stark rättspraxis som inte följs.

Just nu pågår en utredning om förändring i konflikträtten. Hur optimistisk är du till att utredningen leder fram till någon förändring?

– Jag är inte så optimistisk som jag skulle vilja vara.

Hon tycker inte att utredningen är tillräckligt omfattande och säger att hon gärna hade sett att det redan i höstas hade kommit skarpare förslag kring den.

– Vi tycker fortfarande att man behöver se över proportionaliteten kring vilka åtgärder man tillåts ta till och att det är rimligt att man har prövat medling innan man tar till stridsåtgärder

Inspireras av Merkel och Schyman

Namn: Ebba-Elisabeth Busch (Men kallar sig Ebba Busch Thor)

Gör: Partiledare

Familj: Maken Niklas Thor (kallar sig också Busch Thor), som under många år spelade fotboll på elitnivå i Sirius, barnen Birger och Elise samt hunden Bella.

Oanad talang: Talar flytande norska

Förebild: ”Jag kan inspireras av Gudrun Schyman, som i vått och torrt har hållit sin linje. Jag blev kristdemokrat mycket tack vare Angela Merkel, som visade att det fanns en ideologi mellan socialdemokrati, liberalism och konservatism. Antagligen har jag påverkats mer än jag förstår av Oprah Winfreys talkshow, som hon titta på under mellanstadiet – om att hitta sin egen väg och med starka kvinnliga förebilder”.

Viktigaste valfrågan: ”Om jag måste välja en enda så är det sjukvården”.

Tre snabba

Obama eller Trump? Obama

Sänka ingångslönerna eller utöka extratjänster? Sänka ingångslönerna

Sirius vinner allsvenskan eller Sverige vinner VM-guld? (Lång tystnad, sedan avvägningar om hon ska välja att bli lokalpatriot, nationalist eller globalist). ”Men alltså. Det hade ju varit så himla häftigt. Jag går på att Sirius vinner allsvenskan”.

Jakob Stenberg Stina Bengtsson

Publicerad av Jakob Stenberg och Stina Bengtsson den 2018-04-05 - 10:52  #Arbetslöshet #Etableringsanställningar #Politik #Integration