Folkmassa
Foto: Mostphotos

Domen: Aldrig mer högkonjunktur i Sverige

Publicerat av Daniel Mellwing

Avmattning, men krisen står inte för dörren. Den bilden delas av de flesta ekonomer just nu. Men få pratar om vad det egentligen betyder och om jobbet som måste göras. ”Vi kan ha sett den sista riktiga högkonjunkturen i Sverige”, säger en ekonom.

De flesta ekonomer är överens. Nu väntar en tydlig avmattning, men någon akut kris står inte för dörren. Konjunkturinstitutet, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Skandia, Unionen, ja de flesta ser inbromsningen. Men vad betyder det att Sverige går in i en avmattningsfas? Vi har pratat med tunga ekonomer för att reda ut hur Sveriges ekonomi mår – egentligen.

Mats Kinnwall 2

Mats Kinnwall, Teknikföretagen

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, bedömer att risken är låg för en djup kris i Sverige den närmsta tiden. Han beskriver en situation där länder globalt har studsat upp efter finanskrisen, men fortfarande befinner sig i en återhämtningsfas och har bromsat in rejält det senaste dryga året.

– För USA:s del har det varit den längsta konjunkturåterhämtningen någonsin, så länge det har funnits data. Den har pågått i tio år, säger han.

”Gratispengar har dopat konjunkturen”

I grund och botten har hela Europa haft en lång och utdragen återhämtning sedan den akuta finanskrisen. Men eurozonen gick på en ny propp i samband med Euro/Greklandkrisen och återhämtningen kom av sig. Centralbankerna har pumpat in gigantiska mängder gratispengar i systemet, menar Mats Kinnwall. Det vill säga, dopat konjunkturen.

– Men den underliggande tillväxtkraften och produktivitetstillväxten, som inte har med räntor att göra, har varit väldigt svag under lång tid. Hjulen har helt enkelt hållits igång av extremt expansiv penningpolitik, säger han.

– Sverige sticker ut, vi har haft den allra mest extrema penningpolitiken, fortsätter han.

Men lågräntepolitik och ”gratispengar” har sina effekter, även om de inte syns med en gång, varnar Mats Kinnwall. Risken är att lågproduktiva verksamheter startar, hålls igång och tränger undan produktiva företag från att expandera och få tillgång till kapital för investeringar.

Zombieföretagen blir betydligt fler

Så kallade zombieföretag*, det vill säga företag som inte klarar att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period, har växt fram som svampar, enligt statistik från Bank for International Settlements, BIS, och OECD. Andelen zombieföretag har ökat från omkring 2 procent i slutet av 80-talet till cirka 12 procent 2016, visar en rapport av BIS som har tittat på 14 länder. I Sverige har zombieföretagen ökat från 8,3 procent av den totala kapitalstocken 2007 till 11,5 procent 2013, enligt OECD:s siffror. Mats Kinnwall flaggar för att de i dag är många fler.

– Sveriges extrema lågräntepolitik de senaste åren har minskat trycket på dessa företag att omstrukturera eller lägga ned, vilket innebär att de svenska zombieföretagen har blivit betydligt fler, säger han och menar att det finns en uppenbar målkonflikt för Riksbanken som ju har flaggat för fortsatt låga räntor för att få upp inflationen till tvåprocentsmålet.

– Problemet är bara att det får antalet zombieföretag att växa ännu mer, vilket drar ned ekonomin i stagnation och ger låg inflation. Det blir moment 22, fortsätter han.

Riksbanken har målat in sig i ett hörn

Samtidigt blir det svårt för Riksbanken att höja räntan när övriga centralbanker i världen tänker på sänkningar då konjunkturen viker, vilket minskar inflationstrycket och kräver stimulanser.

– Riksbanken är ”last man standing” som tror på att höja räntan, vilket jag inte tror kommer att inträffa. Trots en enorm stimulans får man nu fundera på att stimulera ytterligare. Man har hamnat helt fel i gungorna. Så nu gäller det att hoppas på det bästa och förbereda sig på det värsta, säger han.

”Kan ha sett vår sista riktiga högkonjunktur”

Tillväxttoppen i konjunkturen har passerats, och för Europas del skedde det redan under 2017, enligt Mats Kinnwall. Att ekonomin i Sverige bromsar, trots alla stimulanser de senaste tio åren, kan vara en rejäl varningsklocka och en påminnelse om vad som väntar framtiden. Visst, någon akut kris är inte i sikte på grund av alla stimulanser. Men om man vänder på steken, så kan Sverige ha sett den sista högkonjunkturen på väldigt, väldigt länge, menar Mats Kinnwall.

– De extrema topparna kommer inte att återkomma. Tillväxttoppar på nivåer innan finanskrisen är inte att tala om, vi kommer inte tillbaka dit. Har vi inte fått några raketer med den här enorma stimulansen, så kommer vi inte att få det framöver heller. Guldåren är över och vi kan ha sett den sista riktiga högkonjunkturen, åtminstone för överskådlig framtid, säger han.

alexandra-straberg

Alexandra Stråberg, Länsförsäkringar

Foto: Länsförsäkringar

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, menar att vi lever i en ny ekonomisk verklighet, där gamla sanningar nu omprövas. Räntorna har varit låga under lång tid och det är knappast troligt att vi kommer att återse räntenivåer som rådde under 90-talet. Frågan är vad som är den nya normalen? Liknande frågor måste ställas kring tillväxttakter, kronförsvagningen och kronans egentliga värde, menar hon.

– Kronans värde just nu kanske är det nya normala? Visst, värdet kanske ska ligga något högre, men det här är sanningar som håller på att testas, säger hon.

’Sju svåra år’ framför oss

Enligt Mats Kinnwall väntar åtskilliga år med ekonomistädning och relativt låga tillväxttal. Och även när konjunkturen vänder uppåt igen så kommer topparna att vara lägre än tidigare, bedömer han.

– Det är så det funkar, är snittet lågt blir även topparna lägre. Vi kan glömma perioder innan finanskrisen med tillväxttakter på 5 till 6 procent i världsekonomin, säger han.

Mats Kinnwall ifrågasätter bilden i medier om att det har varit fantastiskt starka år i världsekonomin. Snarare har det handlat om måttliga uppgångar, som i relation till finanskrisens siffror har sett bra ut. Det är lätt att bedras av rubriker kring börsuppgångar, låga räntor och skenande bostadspriser i tidningarna, menar han.

– I grunden har vi haft en lång period med återhämtning, men med relativt svag tillväxt. Om vi tar oss ur svackan som vi befinner oss i nu kommer vi säkert att få ett liknande förlopp igen, säger han.

Krisen kan inte uteslutas

Samtidigt flaggar han för att en djup kris inte är helt utesluten. Problemet med kriser är att de är svarta svanar. 2007 började statistikern Nassim Nicholas Taleb använda uttrycket för händelser som är så hypotetiska att de inte tas på allvar förrän de inträffat.

– De syns inte och när de har flugit förbi är det försent att agera. Det är inte krig, skyskrapor som rasar eller naturkatastrofer som historiskt sett har utlöst kriser, utan finansiella bubblor som sätter systemet i gungning. Människans reptilhjärna har ingen nedsida. Samma misstag görs om och om igen, säger han.

Annars är det tydligaste hotet mot Sverige antiglobaliseringen, menar Alexandra Stråberg. Handelskonflikter blåser upp och allt fler länder ställer sig med ryggen mot världen. Nationalismen sprider sig, bland annat i USA, Ungern, Polen och Storbritannien.

– Det är inget nytt, men en väldigt oroande trend för en liten öppen ekonomi som Sverige. Samtidigt ska man inte glömma att vår handel med andra länder i många delar fungerar utmärkt, säger hon.

– Sedan har vi Donald Trump som säger att han ska bråka med Europa när handelskonflikten med Kina har lagt sig. Och tyvärr brukar han hålla vad han lovar, fortsätter hon.

Tysk recession hotar

Mats Kinnwall varnar också för att Tyskland har kraftigt fallande produktivitetstillväxt samtidigt som kostnadsökningarna skenar, vilket slår direkt mot näringslivets investeringar.

– Tyskland har inte bara Volkswagens avgassystem att oroa sig för, utan också en uppenbar kostnadskris. Det finns en uppenbar risk för recession i Tyskland, vilket såklart påverkar Sverige, säger han.

Och han poängterar att när väl lågkonjunkturen kommer så tenderar den att gå ned kraftigare än prognosmakarnas bedömningar.

– Vi kan glömma att vi får några guldår inom en överskådlig framtid. Nu väntar många gråa år och hot och risker i omvärlden som potentiellt kan utlösa krisen, säger han.

* Därför kan zombieföretag skada ekonomin

  • Företag klassas som zombieföretag klarar inte att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period.
  • De tränger undan mer produktiva företag från att växa och få tillgång till kapital.
  • De tar arbetskraft som annars hade kunnat användas för mer produktiv verksamhet.
  • Zombieföretagen sänker den genomsnittliga lönsamheten i ekonomin genom att pressa upp lönerna i förhållande till produktiviteten. Det betyder i sin tur att lönsamhetskraven på icke-zombies från kreditgivarna ökar.
Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2019-07-03 - 10:52  #Konjunktur