Konfliktbild
Foto: Foto: Tomas Oneborg / TT

”Den svenska modellen måste anpassas till 2016”

Årets avtalsrörelse är den mest turbulenta på länge. En sprucken LO-samordning, oenighet kring märket, strejker och ökad arbetslöshet bland utrikes födda har placerat frågan om den svenska modellens status i samhällsdebattens epicentrum. För håller modellen verkligen ihop 2016?

Under ett seminarium arrangerat av Timbro betonade Centerpartiets ordförande Annie Lööf att det inte går att ha kvar ett system med gårdagens lösningar, utan att modellen måste anpassas till dagens förutsättningar.

– För den genomsnittlige svensken funkar modellen, men för de som inte är inne i värmen är det tuffare och diskussionen måste mer handla om dem. Att modellen måste funka för fler. Många hamnar utanför, det kan handla om att många unga går ut skolan utanför fullständiga betyg, att funktionshinder ofta blir ett hinder för arbete, eller höga trösklar för personer med kort utbildning eller nyanlända utan akademisk erfarenhet. Idag är glappet stort mellan utrikes och inrikes födda. Nu går vi i flera avseenden in i en högkonjunktur, men finns stora utmaningar som behöver lösas, sade Annie Lööf.

Centerledaren påpekade att höga ingångslöner är ett strukturellt problem och hindrar en bra integration.

– Polariseringen ökar och politiker har i decennier duckat för denna utmaning. Men om inte parterna tar sitt ansvar så har politiker ett ansvar, sade Lööf och betonade att arbetskraften inte är lika homogen som tidigare, att tryggheten på arbetsmarknaden måste ligga i att snabbt kunna ställa om och att konfliktregler som skapades på 1920-talet behöver anpassas till dagens verklighet.

– Min syn är att modellen har nått vägs ände. Den behöver förnyas. Kartellsystemet innebär att parterna måste vara väldigt samordnade. Problemet med centraliserade karteller är att det fackliga löftet att ingångslönerna måste höjas, medan arbetsgivarna menar att kostnaderna måste hållas nere. Så är logiken. Den lönepressning som råder ger svårighet till en karriärsutveckling, sade Nils Karlson, vd på Ratio.

Han ifrågasatte att konflikträtten idag är obegränsad på den svenska arbetsmarknaden.

– Nu är det dags att se över det. Nästan alla länder har en proportionalitet där man kan inte varsla innan man har förhandlat klart.

– Det är inte bra att politiker lägger sig i lönebildningen, de saknar den kompetensen. Men om parterna inte kan hantera utmaningarna så får de leva med att politikerna gör det.

Annie Lööf höll med om att det är olyckligt att politiker lägger sig i lönebildningen.

– Men politiker har också ett ansvar och måste visa ledarskap när personer står utanför arbetsmarknaden. Facket ser till sina medlemmars intressen, men politiker har ansvar för alla.

Makten på arbetsmarknaden ligger inte bara hos näringsliv, fack och politiker. Också enskilda individer, som näringsidkare och arbetstagare, spelar en roll. Men i den svenska korporativistiska modellen är individens ställning väldigt svag. Ett faktum som blev tydligt i fallet mellan företagaren Henrik Gustavsson och Byggnads . Det menade Clarence Crafoord, grundare av Centrum för rättvisa.

– Man får faktiskt lov att stå utanför utan det ska ge negativa konsekvenser eller repressalier, betonade Clarence Crafoord och efterlyste en proportionalitetsprincip.

Byggnads ordförande Johan Lindholm skulle medverka under seminariet, men lämnade återbud.

Jakob Stenberg

Publicerad av Redaktör den 2016-04-14 - 15:39