Anne-Marie Lindgren och Karin Svanborg-Sjöwall
Foto: Sören Andersson

Anne-Marie Lindgren och Karin Svanborg-Sjöwall.

Debatt: Spelar priset på arbetskraft roll?

Publicerat av Martin Berg

På ett seminarium argumenterade socialdemokratiska Anne-Marie Lindgren att priset på arbete inte spelar någon roll för att öppna upp arbetsmarknaden. Hon fick direkt mothugg från Timbro vd Karin Svanborg-Sjövall. ”Alternativet är bidrag och svartjobb”, sa hon.

Ardalan Shekarabi

Ardalan Shekarabi (S), civilminister.

Foto: Sören Andersson
Jonas Frycklund

Jonas Frycklund, chefsekonom, Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography AB

På ett seminarium arrangerat av tankesmedjan Katalys i samarbete med en rad olika fackförbund var tesen att ”Låga löner funkar inte” för att hjälpa individer långt ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb.

Diskussionsunderlaget hämtades från en rapport med samma namn skriven av den socialdemokratiska författaren och ideologen Anne-Marie Lindgren.

Hon inledde med att konstatera att lågavlönade så kallade enkla jobb är den väg som borgerligheten lyfter fram som universalmodell för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden.

De tyska minijobben med en lön långt under genomsnittet används här ofta som ett lyckat exempel.

– Men de jobben går inte att försörja sig på och tas främst av hemmafruar, pensionärer och studenter och 60 procent är kvinnor. Från ett svenskt perspektiv är de inte heller lönsamma eftersom dessa jobb inte kommer att kunna betala för deras senare välfärdsuttag i livet. I Sverige har vi eftersträvat en balans här, sa Anne-Marie Lindgren.

”Etnifierad underklass”

Hennes huvudargument är att lägre löner kommer att splittra samhället eftersom målgruppen framförallt är nyanlända med lång utbildning. 

– Vi håller på en få en etnifierad underklass. Då kan man ju fundera på effekterna om vi låter den gruppen få de absolut mest lägst betalda jobben. Det finns en uppenbar risk att de också kommer att uppfattas som ett hot av andra grupper som befinner sig relativt långt ned på lönetrappan. Det kan få väldigt negativa sociala effekter i samhället, konstaterade Anne-Marie Lindgren.

– Erfarenheter av liknande arbetsmarknadsreformer visar att de fungerar bäst på de grupper som befinner sig rätt nära arbetsmarknaden, men det gör inte de här grupperna. I den meningen är det alltså både ett arbetsmarknadsproblem och ett integrationsproblem, fortsatte hon.

Anne-Marie Lindgren argumenterade även för att pris är underordnad kvalitet på arbete, eftersom det inte spelar någon roll hur lågt priset är om arbetet inte kan utföras på grund av till exempel fel utbildning.

– Då är det inte intressant. Hur billigt det än är.

Forskning visar att priset spelar roll

Karin Svanborg-Sjövall, vd på tankesmedjan Timbro som också deltog på seminariet, av en annan åsikt.

– Det finns en stor mängd forskning, både internationell och svensk, som visar att priset på arbetskraft spelar en stor roll för både utbud och efterfrågan.

Hon framhöll att alternativet till ett jobb med en visserligen låg lön är bidrag och osäkra svartjobb.

– Idag kan vi inte längre tala om ett a- och ett b-lag på den svenska arbetsmarknaden. Vi har ett c-lag och vi måste öka chanserna för dem att kunna klättra på en trappa som både inkluderar jobb och utbildning. Jag tror inte man kan hoppa över ett trappsteg.

– Det innebär också alltid en inkomstökning att gå från bidrag till jobb, fortsatte Karin Svanberg-Sjöwall.

Talade med en taxichaufför

När civilministern Ardalan Shekarabi tog till orda instämde han i Anne-Marie Lindgrens bild av att det redan existerar ett låglönesamhälle som leder till splittring och misstänksamhet.

– Jag talade med taxichaufförer igår när jag var i Västerås som bekräftade den bilden med stor misstänksamhet sinsemellan. Det leder inte till ett bättre samhälle, utan till konflikter och utanförskap.

Aradalen Shekarabi fick ett stort bifall när han i slutet av seminariet vände sig mot publiken och frågade hur det kommer sig att vi fortfarande har utrikesfödda civilingenjörer som kör taxi på den svenska arbetsmarknaden.

– Vad beror det på? Vilka normer gäller egentligen på den svenska arbetsmarknaden. Om de fick jobb motsvarande sin utbildning skulle de öppna upp för andra. Det är en läxa för både högern och vänstern att göra, avslutade Shekarabi.

Chefsekonomen: Höga ingångslöner gör det svårare att komma i jobb

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, konstaterar även han i en kommentar till seminariet att priset på arbetskraft faktiskt spelar en stor roll.

– Sedan år 2000 har ingångslönerna i typiska ingångsyrken ökat kraftigare än den allmänna löneutvecklingen. Det har gjort det allt svårare för lågutbildade att komma i jobb och det här har skett samtidigt som vi har haft ett stort inflöde av nyanlända med låg utbildningsnivå.

– Överenskommelsen mellan fack och arbetsgivare om etableringsjobben är just en bekräftelse på att kostnaden för att anställa har betydelse för hur många arbetstillfällen som kan skapas, säger Jonas Frycklund.

Martin Berg

Publicerad av Martin Berg den 2018-08-24 - 15:34