Logo
Logo
Nyhet3 november 2020 - 12:11

Därför kan Sverige bli förloraren i andra vågen

Nu slår pandemins andra våg till världen över. Land efter land stänger ner och inför nya restriktioner. Men medan många konkurrentländer är snabba med stödinsatser för drabbade företag går det trögt i Sverige. ”Om andra länder har mer generösa stöd så förlorar svenska företag på det”, varnar professor Magnus Henreksson.

Coronavirus och en svensk flagga
Foto: Illustration Stefan Hörberg/Rithuset/TT

Pandemin har slagit hårt mot verkstadsföretaget Håkanssons Sågblad AB i Åmål som är beroende av en fungerande export. Företaget producerar bandsågblad och exporterar till 60 länder.

– Nedgången är global och total. Det har varit väldigt stora skillnader mellan länder, och till och med inom länderna har restriktioner och nedstängningar sett olika ut i olika områden. Vår bransch har tappat ungefär 20 procent globalt, men lokalt är tappet mycket större. Vi har tack och lov klarat oss helt okej och stödet för korttidsarbete har givetvis varit viktigt för oss, säger vd Anders Uttersäv.

Håkanssons Sågblad AB är har beviljats stöd för korttidspermittering fram till sista november. Likt andra företag som var snabba med ansökningarna så fick bolaget beviljat stöd från 30 mars, men det innebär att hela mars räknas som en bidragsmånad. Vad som händer med stödet framöver är fortfarande oklart.

– Det har fortfarande inte kommit något besked om förlängning. Stödet har varit otroligt viktigt för oss. Det har gjort det möjligt att kunna planera personalläget utifrån kostnader. Nu hoppas vi allihopa på att marknaden ska återhämta sig, men nu verkar vi gå mot en andra våg och då är stöden viktiga, menar Anders Uttersäv.

Kan förlora marknadsandelar

Han är orolig över att förlora marknadsandelar till Tyskland som verkar ligga före Sverige när det kommer till företagsstöd.

– Vi noterar att andra länder inom EU har aviserat förlängning av stödåtgärder vilket då naturligtvis gynnar konkurrerande företag. Enligt EU-kommissionen ska det inte få vara snedvriden konkurrens och det är märkligt att det inte kommer samstämmigt besked.

– Nu när vi verkar befinna oss i en andra våg och nya nedstängningar runt om i världen är det viktigt att inget land får någon konkurrensfördel. Det måste se lika ut i hela EU, säger Anders Uttersäv.

Enklare i Tyskland

Tyskland införde nyligen hårda restriktioner för att förhindra smittspridning. I samband med restriktionerna lanserades även ett generöst omsättningsstöd för företag som drabbats av coronakrisen.

Stöden innebär att de hårdast drabbade företagen får 75 procent av förra årets motsvarande omsättning i stöd. Det handlar om de företag som inte längre får bedriva sin ordinarie verksamhet, exempelvis restauranger, gym och biografer. Företag med upp till 50 anställda omfattas av de nya reglerna.

– Företagen behöver alltså inte i detalj redovisa vilka som är de faktiska fasta kostnaderna, utan det är en enkel och generös schablon. Min bedömning är att vissa företag till och med kan få en överkompensation, men det är den tyska regeringen beredd att ta för att få systemet obyråkratiskt, förklarar Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv.

För större företag ska den tyska regeringen återkomma med ett annat regelverk.

– Därutöver har man förlängt andra stödåtgärder. Till exempel ställer man ut 100-procentigt garanterade snabbkrediter till små företag. Dessutom är systemet för korttidsarbete sedan tidigare förlängt och kan gälla upp till 24 månader för respektive företag till och med december 2021.

Restriktionerna kortsiktiga

Magnus Henrekson, professor vid Institutet för näringslivsforskning, är förvånad över att så många länder väljer att stänga ned igen.

– Ett problem med restriktionerna i nästan alla länder är att de är väldigt kortsiktiga. Det handlar bara om att förhindra att folk blir sjuka här och nu. Det verkar inte tas någon hänsyn till vilka skador som åsamkas ekonomin på lång sikt och de negativa hälsoeffekterna av det, säger han och fortsätter:

– Jag tycker att det är chockerande att se att politikerna bara kör på med den här strategin. De verkar nästan upprymda över att de nu kan trycka ut nya pengar.

Magnus Henrekson hade hellre sett en gemensam, men mildare, strategi som beslutas på EU-nivå.

– Länderna är oroliga över att avvika för mycket, inget land vill vara det land som har orsakat mer smitta än något annat land, vilket driver upp nivån på restriktionerna. Om EU istället hade haft en gemensam strategi där man gjorde en avvägning mellan smittspridning och de långsiktiga skadorna på ekonomi och hälsa tror jag att vi hade sett en mjukare gemensam strategi än den många länder nu har, säger han.

Osäkerhet kring förlängda stöd

Mitt i denna andra våg råder det osäkerhet kring om stöden till företagen kommer att förlängas in i nästa år eller inte, vilket enligt Magnus Henrekson får negativa effekter på ekonomin.

– Osäkerhet gör det svårt för företagen att planera sin verksamhet vilket leder till mer försiktighet. När det inte går att planera framåt kommer företagen varken att anställa eller investera.

Om EU hade kommit fram till en mildare gemensam strategi hade det enligt Magnus Henrekson inneburit mindre behov av stöd i ekonomin. Även stöden hade EU med fördel kunnat besluta om gemensamt.

– De flesta svenska företag är utsatta för internationell konkurrens. Om andra länder har mer generösa stöd så förlorar svenska företag på det. När ett företag har tappat marknadsandelar till andra företag och länder är det väldigt svårt att ta igen det, så Sverige måste ha konkurrenskraftiga stödsystem och behöver därför titta på hur andra länder agerar, säger han.

– Det är samma psykologi här som bakom restriktionerna – inget land vill vara sämst. Därför öser regeringarna nu ut pengar. Det hade varit mycket bättre om stödet hade kommit ned till en rimlig nivå med hjälp av internationella överenskommelser, fortsätter Magnus Henreksson.

Staten skuldsätter sig

Nu går EU istället en dyster framtid till mötes där många länder kommer att dras med stora skulder. Magnus Henrekson anser att stöden hade kunnat vara mindre om restriktionerna inte hade varit fullt lika hårda, men också på grund av att många gör av med mindre pengar under pandemin.

– Om människor bara ska lämna hemmet för att köpa mat, så gör man inte av med pengar i samma utsträckning som i vanliga fall. Så det som händer nu är egentligen att staten skuldsätter sig medan många privatpersoner lägger pengar på hög.

Magnus Henrekson menar att vi får en helt felaktig bild av hur skadlig nedstängningen är eftersom staten har pumpat ut så mycket pengar.

– När pandemin är över och stöden är borta så är det massor av saker som inte kommer att fungera. Staterna kan inte fortsätta låna på det här sättet, det kommer få stora konsekvenser i framtiden. Pensionerna kommer till exempel bli lägre vilket kommer leda till missnöje, men det är ingen som tänker på det nu.

Undrar över poängen

Innan pandemin slog till hade Sverige en lägre statsskuld än många andra EU-länder. Men Magnus Henrekson är ändå djupt oroad över ekonomin framöver.

– Vi har infört höjd a-kassa, tagit bort karensavdraget, höjt de lägsta pensionerna. Vi har helt enkelt vidtagit en massa åtgärder som minskar incitamenten till att arbeta och det kommer vara svårt att återställa. Vad är poängen med att höja a-kassan när alla ändå bara ska sitta hemma?

– Det känns som att politiker tar chansen att spendera utan att bry sig om konsekvenserna, och det är aldrig bra. Man får såklart hoppas på en snar återgång till normalitet, men det verkar hålla i sig åtminstone fram till nästa sommar. Då har det gått 16 månader, själv trodde jag att det skulle vara över på tre eller fyra månader, säger Magnus Henreksson.

Viktigt att fortsätta med stödpaket

John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms Universitet, anser till skillnad från Magnus Henrekson att Sverige inte bör ha några förbehåll när det kommer till stöden, så länge krisen pågår.

– Det är viktigt att vi fortsätter med olika stödpaket så länge som det behövs. Det ska inte finnas någon bortre gräns. Korttidsstödet är viktigast av stöden och branscher som hotell, restaurang och besöksnäring bör prioriteras högst. Eftersom Sverige har en så pass låg statsskuld är det inget statsfinansiellt problem för Sverige, så vi kan fortsätta stötta så länge som det behövs.

John Hassler kan inte förstå varför regeringen har varit så långsam när det kommer till att meddela hur det ska bli med stöden för korttidspermittering.

– Jag tycker det är förskräckligt dåligt. Redan när krisen startade borde man ha utvecklat en tydligare strategi. Det hade behövts en tydlig och väl kommunicerad strategi som innebar att stöden förlängs så länge respektive bransch fortfarande är drabbad av krisen. Om de hårdare restriktioner innebär att ekonomin faller igen måste vi gå ut med stöd.

Orealistiskt med gemensamma stöd

Att stöden skulle bestämmas på EU-nivå är enligt John Hassler inte realistiskt.

– Det finns absolut en poäng med att länderna för en dialog i dessa frågor, men gemensamma beslut om företagsstöd är orealistiskt, säger John Hassler och fortsätter:

– Om krisen fördjupas och vi får en konkursvåg i Sverige men inte i exempelvis Tyskland, då drabbas svensk ekonomi och vi bör såklart motverka detta. Men om Tyskland istället skulle låta sina företag gå under bör vi inte ta efter.

John Hassler är än så länge inte särskilt orolig över att länderna agerar så pass olika när det kommer till både restriktioner och företagsstöd.

– Det handlar om att få övervintringspolitiken att fungera. Än så länge har vi inte sett några stora uppsägningar eller masskonkurser någonstans i Europa. Så givet att även länderna med tuffare restriktioner och mer kraftfulla stöd lyckas hålla igång ekonomin behöver konsekvenserna av att länderna agerar olika inte bli så stora.

Men han varnar för att det finns en risk för att länder kan införa olika stöd som egentligen har andra motiv, till exempel att stödja den inhemsk industrin.

– Det är viktigt att inte coronastöd används för andra ändamål, som att snedvrida konkurrensen till det egna landets fördel. Så länge det handlar om tillfälliga övervintringsstöd som avslutas så snart pandemin är över bör detta inte behöva bli något problem, säger John Hassler.

#Coronakrisen#Coronakrisen#EU#Konjunktur#Magnus Henreksson#John Hassler#Svenskt Näringsliv
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist