Jonas Sjöstedt, Stefan Löfven, Annie Lööf
Foto: TT

Jonas Sjöstedt (V), Stefan Löfven (S) och Annie Lööf (C).

Därför kan LAS avgöra regeringsbildningen

Lagen om anställingsskydd, LAS, och inte minst arbetsrätten har kommit att stå i centrum för regeringsförhandlingarna. Men varför är just den frågan en så het potatis? Vi reder ut begreppen och debatten i vår guide till LAS.

Fackförbunden vill behålla LAS medan arbetsgivarna vill förändra. Vänsterpartiet vill förstärka lagen medan Allianspartierna vill luckra upp. Av dem går Centerpartiet längst i sina krav. Och någonstans där emellan står socialdemokraten Stefan Löfven och vill bilda regering. Det är inte en lätt fråga som kommer att kunna bli helt avgörande för om Sverige får en ny regering nu i januari eller om vi går till extra val.

Så, vad handlar det egentligen om?

LAS – då och nu

Lagen om anställningsskydd antogs i sin nuvarande form 1982, men har reglerat arbetsmarknaden i Sverige sedan 70-talet. Syftet med lagen var och är att värna om de anställdas rättigheter vid nya anställningar och uppsägningar. Lagen ställer till exempel krav på arbetsgivarens orsak till uppsägning, och kräver att de följer vissa turordningsregler när personalstyrkan behöver minskas. Vissa avvikelser från lagen går däremot att göra genom ett centralt kollektivavtal.    

LAS reglerar också olika anställningsformer. Om en anställning inte är tidsbegränsad (till exempel ett vikariat eller säsongsanställning), och något annat inte avtalas före anställningens start så är du tillsvidareanställd, det vill säga ”fast anställd”.

Det finns forskning som pekar på att LAS ger negativa effekter på arbetsmarknaden, och med en allt snabbare och mer omväxlande arbetsmarknad vill många se en reformering av lagen. Samtidigt har LAS ett fortsatt starkt stöd av fackförbunden som menar att den är lika viktig i dag som när den instiftades.  

Sist in – först ut

Den vanligaste orsaken till uppsägning är arbetsbrist, på grund av att företaget går med förlust och tvingas dra ner på antalet anställda, eller en omorganisation där en viss tjänst inte längre behövs. Enligt LAS måste arbetsgivaren säga upp den eller de personer som har arbetat kortast tid i företaget, det vill säga ”sist in – först ut”, förutsatt att de som får stanna har kvalifikationerna som krävs. Företag med upp till tio anställda kan dock göra undantag för två personer från turordningen, om de är särskilt viktiga för verksamheten.

Den uppsagda har företrädesrätt till återanställning om personalbehovet på företaget ökar igen inom nio månader. Kravet är dock att man måste ha arbetat på företaget minst ett år under de senaste tre åren, och att man är kvalificerad för arbetsuppgiften.

Turordningsreglerna kan förvisso omförhandlas via kollektivavtal, men i regel gynnar LAS anställda som har arbetat länge på samma arbetsplats. Anställningstiden påverkar också hur lång uppsägningstiden är, och varierar från en till sex månader.

Personliga skäl

Det andra alternativet för uppsägning är ”personliga skäl”, och kan tillämpas om den anställda har misskött sig, till exempel vägrat utföra vissa arbetsuppgifter, visat illojalitet mot arbetsgivaren eller haft hög frånvaro utan giltig orsak. För avsked krävs grövre förseelser, så som brottsliga handlingar.

Oavsett orsak till uppsägning måste arbetsgivaren uppge en saklig grund.  Om det anses ”skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig”, det vill säga hittar andra arbetsuppgifter, finns inte en saklig grund.

Invändningar mot LAS

En vanlig invändning från företagare och arbetsgivare är att en anställning, på grund av LAS, innebär en väldigt stor risk, eftersom det ska till mycket innan en anställning kan avslutas.

Patrik Karlsson

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Foto: Sören Andersson

– En saklig grund kan vara att man har mindre att göra i företaget helt enkelt, medan det andra skälet är att den individ man anställt inte motsvarar förväntningarna eller missköter sig. Och då är kraven för en saklig grund väldigt högt ställda, säger Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Detta innebär dels att företag drar sig för att anställa, och dels att man ställer väldigt höga kompetenskrav för att minimera risken att ”sitta fast” med en felrekrytering. Många menar att det leder till en seg arbetsmarknad, där unga, lågutbildade och nyanlända har svårt att etablera sig.  

En annan invändning är att turordningsreglerna är förlegade, där åren du har varit anställd styr rangordningen vid nedskärningar, snarare än kompetens.

– Men om man lyssnar på företagen i dag är inte turordningsreglerna högsta prioritet, utan de anser att hela LAS måste reformeras i grunden. Den är skriven utifrån 60-talets arbetsmarknad och inte anpassad efter förutsättningarna på dagens arbetsmarknad, säger Patrik Karlsson.

Till lagens försvar

Fackförbunden vill stort sett behålla LAS i sin nuvarande form. De menar att LAS är fundamental för maktbalansen mellan förhandlande parter, det vill säga arbetsgivare och fack. Ett annat argument är att lagen ger arbetsgivarna incitament att ta hand om sina anställda, eftersom det är en dyr investering att anställa. Den skyddar också arbetstagare mot godtyckliga uppsägningar och otrygga anställningar, menar de.

Vad säger politikerna?

Allianspartierna (M, KD, C och L) och till viss mån även Sverigedemokraterna är överens om att LAS bör reformeras – men är oense om hur. Majoriteten vill utöka undantagen i turordningsreglerna, där Centerpartiet går längst med förslaget att alla företag med upp till 50 anställda helt ska undantas turordningsreglerna. I Annie Lööfs kravlista för att släppa fram Stefan Löfven som statsminister finns punkter om reformerade turordningsregler och en liberalare arbetsrätt. Vänsterpartiet vill tvärtom ta bort undantagsregeln helt och hållet, medan Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte vill göra någon ändring alls.

Däremot är Alliansen överens om att de vill förlänga tiden för provanställningar från sex till tolv månader, och att kompetens ska väga tyngre än turordning vid uppsägningar. Liberalerna bjuder dock på brasklappen att arbetsgivaren ska betala en avgift till den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist.

S och V har lagt fram förslag om att stärka delar av LAS, bland annat vill båda partierna skrota anställningsformen ”allmän visstid” MP, S och V vill även förhindra ”hyvling”, det vill säga att arbetsgivaren i stället för att säga upp en eller flera anställda drar ner på deras arbetstimmar. I nuläget finns ingen särskilt skydd för sysselsättningsgraden i LAS, men de drivande partierna har tillsatt en utredning om arbetstidsfrågor som är tänkt att bli klar i januari 2019.

Cecilia Burman

Publicerad av Redaktör den 2019-01-07 - 14:05  #Politik #LAS