Logo
Logo
Nyhet7 april 2021 - 16:04

Därför kan EU:s nya regel bromsa jämställdheten

Den svenska modellens utveckling mot jämställda löner hotas av EU:s kommande direktiv om lönetransparens. ”Det leder oss tillbaka till ett kollektivt synsätt som stora delar av den svenska arbetsmarknaden redan har lämnat”, varnar Edel Karlsson Håål på Svenskt Näringsliv.

Foto: TT

När plaströrsföretaget Uponor ersatte tidigare befattningsbelöningssystemet med helt individuella löner 2016 var det kvinnorna som blev vinnare arbetsplatsen. En av dem är Virpi Koski som på 16 år har gått från truckförare till kvalitetskoordinator och därigenom klättrat i lönetrappan, skriver Dagens Arbete.

Enligt Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert på Svenskt Näringsliv, är det här ett glädjande exempel på hur individuell lönesättning bidrar till att överbrygga lönegapet mellan män och kvinnor.

”Det leder oss tillbaka till ett kollektivt synsätt som stora delar av den svenska arbetsmarknaden redan har lämnat”, säger Edel Karlsson Håål om EU:s nya lönetransparensdirektiv.
Foto: Ernst Henry Photography

– Individuell lönesättning handlar om att i första hand titta på individen och därefter värdera hur man utför sitt arbete. Det kan jämföras med traditionell lönesättning där man snarare tittar på vad man utför, säger Edel Karlsson Håål.

Hon tycker att det är extra kul med exemplet i Dagens Arbetes artikel, eftersom det handlar individuell lönesättning på ett industriföretag, vilket inte hör till vanligheterna.

– I dag är det främst tjänstemän som har individuella lönesystem medan industriarbetare har lönesystem med parametrar som till exempel hur länge man har arbetat i företaget, om man gått en viss kurs eller om man har truckkörkort men inte hur man kör trucken. Så det är roligt att läsa att den här lönesättningskulturen börjar tillämpas ute i de där verksamheterna, säger hon.

Tvingas följa lönemall

Men de svenska framstegen hotas av EU-kommissionens kommande direktivförslag om bindande lönetransparens. Ett direktiv som tvingar arbetsgivare i samtliga medlemsländer att följa en lönemall byggd på förutbestämda kriterier och klassificeringar.

– Enligt direktivet vill EU värdera arbetet och inte hur det utförs. Arbetsgivaren får ta hänsyn till prestation om den bedöms av objektiva kriterier som till exempel utbildningslängd eller anställningstid. Det leder oss tillbaka till ett kollektivt synsätt som stora delar av den svenska arbetsmarknaden redan har lämnat, säger Edel Karlsson Håål.

Lönetransparensdirektivets övergripande mål är att minska lönegapet mellan män och kvinnor, men för Sveriges del kommer effekten att bli kontraproduktiv, menar hon.

– Individuell lönesättning handlar om att komma nära sina medarbetare och släppa stereotyperna. Precis som artikeln visar har Virpi Koskis engagemang och nyfikenhet att förändra och förbättra företaget lett till en bättre lön. Det är så ett arbetsliv ska se ut. Med direktivet kommer fokus återigen flyttas från individen till kollektivet, säger Edel Karlsson Håål.

Sverige är dessutom inte i behov av den här typen av centralplanerad lönesättning, menar hon. Sedan modellen för det individuella lönesystemet tog form i Sverige för 30 år sen, har lönegapet mellan män och kvinnor slutit sig för varje år. Nu är den nere på drygt fyra procent, att jämföra med EU-snittet på 14 procent.

– Det kommer att bli väldigt svårt att kombinera direktivet med den utveckling som vi har sett i Sverige och där vi har kommit längst bland andra europeiska länder, säger Edel Karlsson Håål.

Parlamentariker starkt kritiska

Kritiken mot lönetransparensdirektivet syns även på andra håll. Europaparlamentariker Abir Al-Sahlani (C) och ledamot i EMPL, utskottet för sysselsättning och sociala frågor inom EU, är orolig för att kommande direktivförslag kommer att medföra inskränkningar på den svenska arbetsmarknaden.

”Dessutom riskerar det skapa ytterligare betungande regelverk på små- och medelstora företag som redan idag har svårt att klara av regelbördan”, sa hon i en intervju med Svenskt Näringsliv i höstas.

Initiativet följer också på andra direktiv med tydlig hänvisning till sociala pelaren och slutsatser från det Sociala Toppmötet i Göteborg 2017, som på olika sätt avser att göra ingrepp på den svenska modellen. Här finns bland annat minimilönedirektivet och arbetsvillkorsdirektivet.

”Det är tydligt att dessa initiativ hotar den svenska modellen och dess funktionssätt”, säger Abir Al-Sahlani.

Liknande tongångar kommer från Europaparlamentariker Jessica Polfjärd (M) som i en färsk debattartikel i VLT skriver att direktivets innebörd är väsensskilt från hur svensk arbetsmarknad fungerar i dagsläget och kommer att leda till en maktförskjutning när det gäller lönebildning.

”Europa behöver mer jämställdhet, men lösningen kommer inte genom byråkratisk lagstiftning från Bryssel”, skriver hon.

Sedan direktivet presenterades i fjol har Svenskt Näringsliv varnat för konsekvenserna på svensk arbetsmarknad. Direktivet har dock levt vidare och nu är det upp till medlemsländerna att fatta beslut i frågan. Imorgon, torsdag, kommer därför Svenskt Näringsliv att lämna in ett yttrande till regeringen för att påvisa vad ett undertecknande skulle innebära.

– Vi får se vad regeringen bestämmer sig för. Det är en stor kvarn som maler här och Sverige är ett litet land. Men vi måste kämpa för att skapa förståelse för vårt sätt att jobba med lönebildning. Vi måste låta nationella särarter få utrymme, vi vill inte ha ett regelverk som styrs uppifrån och som försvårar eller omöjliggör den svenska modellens utveckling mot en bättre och fungerande lönesättning.

#EU#Lönebildning#Svenskt Näringsliv#Svenska modellen#Centerpartiet#Moderaterna#Jämställdhet
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist