Riksdagens kammare
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Därför höjs politikernas löner

Publicerat av Stina Bengtsson

Riksdagens arvodesnämnd har beslutat att riksdagsledamöternas arvoden ska höjas med 1 500 kronor till 66 900 kronor per månad. Men varför då? Och hur kommer det sig att det är ungefär lika mycket som märket? Arbetsmarknadsnytt ringde upp Johan Hirschfeldt, nämndens ordförande.

Johan Hirschfeldt, ordförande för riksdagens arvodesnämnd

Johan Hirschfeldt, ordförande för riksdagens arvodesnämnd.

Foto: Bertil Ericson / TT

– Vi brukar göra en årlig genomgång. Tittar man genom åren så har arvodesnämnden behandlat det här på höststarten och det har oftast varit en årlig justering, säger Johan Hirschfeldt.

Höjningen ligger i stort sett på det så kallade märket, det vill säga den procentsats som arbetsmarknadens parter har kommit överens om och som ska gälla på större delen av svensk arbetsmarknad. Riksdagsledamöternas höjning motsvarar alltså ungefär 2,3 procent. Men enligt Johan Hirschfeldt handlar det inte om att följa märket.

– Vi tar del av Medlingsinstitutets statistik, Konjunkturinstitutets rapporter och Riksbankens rapporter. Och så ser vi på hur det har utvecklats i de olika sektorerna på arbetsmarknaden och vi tittar också på hur statsrådsarvodesnämnden agerar.

Ska inte vara löneledande

Att höjningen följer märket är inte något som är en regel och inte heller något som nämnden eftersträvar.

– Vi ska inte vara löneledande. Långsiktigt genom åren kan man nog se att vi några år ligger på märket och några år ligger vi lite under, säger Johan Hirschfeldt.

Något år låg nämnden över märket, menar han. Det var i samband med en omställning av hela arvodessystemet. Då växlades traktamenten och andra ersättningar in och lades på det månatliga arvodet istället.

Ingen individuell ersättning

Alla riksdagsledamöter ska ha samma arvode, så det är inte frågan om någon individuell lönesättning baserat på prestation. Däremot får några lite extra tack vare deras särskilda uppdrag. Det handlar bland annat om talmannen och ledamöterna av Nordiska rådet.

Juridik och politik

Johan Hirschfeldt har varit ordförande i arvodesnämnden i ungefär tio år. Han berättar att ordförande brukar hämtas från domarkåren. Själv har han bland annat varit justitiekansler och hovrättspresident. De andra två ledamöterna brukar vara erfarna politiker. Just nu är det Peter Egardt, som bland annat har varit statssekreterare under regeringen Bildt och landshövding i Uppsala län, samt Barbro Holmberg, som var migrationsminister i regeringen Persson och även har varit landshövding i Gävleborgs län.

– De har en god insikt i det politiska livet, medan jag ska stå för juridiken tillsammans med sekreteraren, säger Johan Hirschfeldt.

Riksdagen utser

Det är riksdagen som utser ansvarsnämnden. Men att de som ska få arvodena utser dem som ska besluta om dem ser inte Johan Hirschfeldt som ett problem.

– Nä, vem skulle annars göra det?, säger han och påtalar att han under sina år i nämnden har han träffat talmän ett par gånger.

– Det finns inte någon känsla av att vi är i händerna på någon, det gör det inte.

Sticker inte ut

Riksdagsledamöter och politiker i allmänhet får ju ofta kritik för att de skulle vara för högt betalda och deras arvode är ju också långt över snittlönen i landet. När arvodessystemet sågs över 1998 gjordes också vissa fastställanden om vad som skulle påverka nivån på arvodet. Det handlar om ledamöternas ställning i det demokratiska systemet, arbetsinsatsen som uppdraget förutsätter och om att det är angeläget att rekrytera personer från tillräckligt breda samhällsskikt.

– Vi följer de direktiv som riksdagen har gett oss, säger Johan Hirschfeldt och berättar i en internationell jämförelse så sticker inte Sverige ut åt något håll.

– Men vi har å andra sidan ett stort parlament, konstaterar han.

Så har arvodet höjts år för år

Förändring fr.o.m.

Arvodets storlek

Höjning i kronor

Procentuell höjning

1994-10-01

26 500

 

 

1996-01-01

27 500

1 000

3,8

1997-01-01

29 500

2 000

6,8

1998-01-01

30 300

800

2,7

1999-01-01

36 000

5 700

12,2

1999-10-01

38 000

2 000

5,5

2000-10-01

40 000

2 000

5,2

2001-10-01

41 500

1 500

3,7

2002-11-01

43 200

1 700

4,1

2003-11-01

45 000

1 800

4,2

2004-11-01

46 400

1 400

3,1

2005-11-01

48 000

1 600

3,5

2006-11-01

49 200

1 200

2,5

2006-10-02

51 200

2 000

4,1

2007-11-01

52 900

1 700

3,2

2008-11-01

54 500

1 600

3,0

2009-11-01

55 000

500

0,9

2010-11-01

56 000

1 000

1,8

2011-11-01

57 000

1 000

1,8

2012-11-01

58 300

1 300

2,3

2013-11-01

59 800

1 500

2,6

2014-11-01

61 000

1 200

2,0

2015-11-01

62 400

1 400

2,3

2016-11-01

63 800

1 400

2,2

2017-11-01

65 400

1 600

2,5

Källa: Riksdagen

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2018-10-04 - 16:39  #Politik