Byggnadsarbetare
Foto: Hasse Holmberg

Därför fastnar eftertraktad arbetskraft i myndighetens byråkrati

Publicerat av Henrik Sjögren

Validering har lyfts fram som en av vägarna för att klara integrationen. Men trots det verkar det inte finnas någon uppstyrning på Arbetsförmedlingen. Nu växer kritiken mot myndighetens bristfälliga engagemang.

Branschvalidering, där människor har en möjlighet att få sina kunskaper bedömda och godkända för arbetsmarknaden, har lyfts upp som ett av de viktigaste verktygen för att identifiera rätt kompetens och snabbt få ut framför allt nyanlända på arbetsmarknaden.

Men hur lyckas Arbetsförmedlingen med sin del av åtagandet? Enligt branschvalideraren Byggstar i Falun, som utför validering på uppdrag av Arbetsförmedlingen, går det trögt. På vissa håll går det inte alls. Detta trots att en rapport från Sveriges Byggindustrier pekar på att byggbranschen är en av de branscher där arbetskraftsbehovet är störst.

”Sammantaget har sektorn ett årligt behov av i storleksordningen 10 000 personer och lika många kan tillkomma årligen på grund av ökad byggtakt”, står det i rapporten Kompetens för samhällsbyggande, som samtidigt pekar på att utbildningarna i gymnasieskola, yrkeshögskola, högskola och universitet inte räcker till för behov av den omfattningen.

Kommuner misslyckas kapitalt

Byggstar har gjort en kartläggning över Arbetsförmedlingens förmåga att få fram personer att validera för byggbranschen. Dan Gustafsson, vd på Byggstar, menar att de flesta kommuner, med några få undantag, misslyckas kapitalt.

Dan Gustafsson

Byggstars vd Dan Gustafsson tycker det är märkligt att bara 16 personer i Dalarna branschvaliderades mot bygg under 2018.

Foto: Pressbild

– Arbetsförmedlingen är i dagsläget en av de främsta beställarna av validering. Det borde finnas hundratals personer med någon form av byggerfarenhet bland de arbetslösa i Dalarna. Därför tycker vi att det är märkligt att endast 16 personer i länet branschvaliderats mot bygg under 2018, säger han.

I stort sett samtliga validander kommer från södra Dalarna, enligt kartläggningen. Under 2018 kom bara en person från kommuner norr om Ludvika, Smedjebacken och Avesta.

– Det innebar för 2018 att noll personer kom från Borlänge, Falun och Hedemora. I Borlänge, som har tagit ett mycket stort ansvar i flyktingmottagandet de senaste åren, borde det finnas väldigt många som har byggbakgrund, säger Dan Gustafsson.

”Extremt handläggarberoende”

Men det finns lysande undantag bland arbetsförmedlingarna. Trots att Byggstar har sin verksamhet i Dalarna så är det inte från Dalarna de flesta validander kommer – de kommer från Gästrikland. Framförallt från de tre kommunerna Sandviken, Hofors och Ockelbo.

– Vi har märkt att valideringsarbetet hos Arbetsförmedlingen är extremt handläggarberoende. Det verkar inte finnas någon styrning från ledningen vad gäller den uppsökande verksamheten. Det bygger helt enkelt på att det finns en och annan eldsjäl som är villig att arbeta med detta, säger Dan Gustafsson.

Eldsjälen i Gästrikland

Eldsjälen som har hittat validanderna finns på Arbetsförmedlingens kontor i Västra Gästrikland och heter Helena Lindberg. Vad är det hon gör som andra arbetsförmedlare inte gör?

Helena Lindberg

Eldsjälen Helena Lindberg på Arbetsförmedlingen har lyckats med det många andra inte lyckas med: att hitta validander.

– Jag har jobbat med nyanlända i tio år och vet att det finns en stor vilja hos dem att jobba med det de jobbade med innan de kom hit. Men det är en väldigt lång väg för dem att gå den formella vägen. Först ska de ha ordentliga språkkunskaper för att sedan kunna få gymnasiebehörighet. Det kan handla om många år, säger Helena Lindberg.

Bara till Byggstar skickade Helena Lindberg 15 personer att validera från de tre kommunerna – lika många som hela Dalarnas län lyckades åstadkomma under 2018.

– Det handlar om vuxna kompetenta människor som vill jobba. Men de hamnar mellan stolarna när ingen tar tag i det, säger Helena Lindberg.

Hon har av sin ledning fått ett tydligt mandat att arbeta med just validering – något som hon menar är sällsynt på andra arbetsförmedlingskontor. Arbetet hon utför sker mycket genom initiativrikedom och att hitta lösningar i vardagliga situationer.

– Jag nystar bland mina kontakter om vilka byggintresserade som kan finnas. Alla på kontoret vet att jag arbetar med validering inom bygg och jag ber dem att höra av sig till mig och de råkar få reda på att någon nyanländ är intresserad, och har erfarenhet, av byggbranschen, säger Helena Lindberg.

Enorma skillnader mellan kontor

Conny Danielsson arbetar med kompetensförsörjning på den kommungemensamma organisationen Region Dalarna och instämmer i att Arbetsförmedlingens engagemang är bristfälligt vad gäller validering.

Conny Danielsson

Conny Danielsson på Region Dalarna förstår inte varför skillnaderna mellan Arbetsförmedlingens olika kontor är så stora.

– Det finns enorma skillnader mellan Arbetsförmedlingens olika kontor och jag förstår egentligen inte varför. De verkar inte heller dokumentera sitt valideringsarbete. Jag har i alla fall inte hittat någon statistik över det, säger Conny Danielsson.

Hittar inte ansvariga

Han är också bekymrad över att det inte tycks gå att få tag i någon person som har någon form av övergripande ansvar i länet för valideringsfrågor på Arbetsförmedlingen.

– Vem är ansvarig för validering på Arbetsförmedlingen? Vi har försökt att upprätta samverkan mellan kommuner, högskola, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Men det är oerhört svårt att hitta någon som är villig att samarbeta med oss från Arbetsförmedlingens håll. Det finns på nationell nivå, men det hjälper ju knappast oss, säger Conny Danielsson.

Att det är svårt att hitta någon som är ansvarig för validering är något som Arbetsmarknadsnytt har erfarit. Vi har under en längre tid försökt hitta ansvariga för valideringsfrågor på Arbetsförmedlingen på regional nivå i Dalarna, men de har inte gått att nå.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2019-04-10 - 14:17  #Arbetslöshet #Arbetsförmedlingen #Integration