Tomt köpcentrum med stängda butiker
Foto: Lars Pehrson/TT

Därför blir krisen i handeln värre redan i vår

Publicerat av Henrik Sjögren

Den internationella konkurrensen har lett till en slakt av handeln. Den begynnande lågkonjunkturen kan spä på krisen ytterligare. ”Utgångsläget i en vikande konjunktur är extremt tufft”, säger Svensk Handels Johan Davidson.

Trots brinnande högkonjunktur drabbades den svenska handeln av hisnade 4,1 konkurser per dag under 2018. Vad som händer nu, när lågkonjunkturen precis har börjat svepa över landet, står skrivet i stjärnorna. Men att handeln aldrig mer kommer att bli sig lik efter det stålbad som väntar står alldeles klart, menar Sven-Olov Daunfeldt, professor vid Handelns forskningsinstitut (HFI). 

Sven-Olov Daunfeldt

Sven-Olov Daunfeldt

Foto: Marcus Larsson

– Detaljhandeln står inför den största strukturomvandling vi någonsin har sett och den är svår att överblicka. Det är en global utveckling som inte går att bromsa, precis som det inte gick att bromsa varvskrisen på 70-talet, säger han.

Varslen ökar

Konkurserna har enligt siffror från Svensk Handel fortsatt att ligga på den höga nivån under 2019. Men vad som är extra oroväckande är att antalet varsel ökade, och ökar, dramatiskt. Det beror, enligt Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel, på att de butiker som går i konkurs är större och har fler anställda än förra året.

Johan Davidson

Johan Davidson

– Till och med juli månad i år var det fler som varslades inom parti- och detaljhandeln än vad det var under hela 2018. Ökningen av varsel var 100 procent jämfört med samma period förra året, säger Johan Davidson.

Branschmediernas rubriker talar också sitt tydliga språk. ”4 222 butiker borta på ett år – och allt fler butiker kedjeanslutna”, skrev Dagens Handel förra veckan. Mellan 2017 och 2018 minskade antalet detaljhandelsbutiker med 6 procent. Men det är en utveckling som fortsätter, menar Johan Davidson.

– Utgångsläget i en vikande konjunktur är extremt tufft. Men detta är inte i första hand en konjunkturfråga. Lönsamheten har gått ner sedan 2015 trots goda år konjunkturmässigt. Det hänger ihop med internationaliseringen, med en ökad e-handel. Dels läcker pengar till utlandet när man köper därifrån och dels ökar den inhemska e-handelskonkurrensen i sig, säger Johan Davidson.

Butiker och anställda minskar dramatiskt

Svensk Handels rapport Läget i Handeln ger en mycket dyster framtidsbild de närmaste tio åren för butikerna. Ekonomin växer visserligen och partihandeln växer även framöver. Men butikerna och de anställda minskar dramatiskt, framförallt inom sällanköp.

– Uppemot 50 000 jobb kan komma att försvinna utomlands. Handelsbranschen har på mycket kort tid gått från att vara lokal till global och vi har, och kommer fortsättningsvis att ha, mycket svårt att klara konkurrensen internationellt.

Dyrare import

Men det finns fler faktorer som avgör handelns utveckling. Framförallt finns det faktorer som avgör hur snabbt lönsamheten kommer falla.

– Den märkliga räntepolitiken i Sverige har bidragit till en allt svagare krona trots högkonjunkturen. Därmed blir importen dyrare vilket påverkar handeln. Inköpspriserna blir högre men handlarna kan inte höja priserna mot konsument. Man riskerar då att tappa affären till utlandet, säger Johan Davidson.

Han menar att Riksbanken agerar felaktigt då de försöker skapa inflation och tvinga fram prisökningar.

– Att tvinga fram prisökningar på varor i Sverige i en värld där vi konkurrerar med hela världen är mycket märkligt. Riksbanken vill att alla varor i Sverige ska bli dyrare och ett uppfyllande av inflationsmålet verkar vara den allenarådande anledningen. Men det är mycket konstigt att Riksbanken aktivt strävar efter att göra pengarna mindre värda när det inte finns något underliggande inflationstryck och när det ursprungliga uppdraget är att se till att pengarna behåller sitt värde, säger Johan Davidson.

Transformerade stadskärnor

Men hur kommer det att se ut framöver då? Hur oroväckande är utvecklingen om vi lyfter blicken? Sven-Olov Daunfeldt ser en utveckling där stadskärnorna visserligen kommer att finnas kvar, men där det sker en transformation från marknadsplats till mötesplats – en utveckling som redan har tagit fart i de flesta svenska städer.

– Redan nu ser vi hur kaféer, hotell, restauranger, pubar, gym och andra aktivitetscentrum utgör en allt större del av hyresgästerna i stadskärnorna. För stadskärnan som sådan behöver denna utveckling inte vara av ondo. Människor kommer inte bara att sitta framför sina skärmar, som många domedagsprofeter befarar. Vi kommer fortfarande vilja umgås med andra och där kommer stadskärnan att fylla en viktig funktion, tror Sven-Olov Daunfeldt.

Köpcentrumen, däremot, går ett mycket värre öde till mötes om det vill sig illa, även om han menar att det inte går så långt som till USA, där överetableringen har lett till mängder av så kallade ”ghost malls” – köpcentrum som är helt tömda och öde och där naturen börjar återvända.

– Etableringen av köpcentrum har gått snabbt i Sverige, men inte så snabbt som i USA. Vi kommer att få se köpcentrum som får svårt att fylla sina lokaler, men jag tror att det även här kan uppstå en transformering till aktivitetsverksamheter som bowlinghallar, biografer med mera. Men vissa köpcentrum kommer få det tufft och det ser vi redan nu, säger han.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2019-11-06 - 12:43  #Arbetslöshet #Konjunktur