Programmerare, kock, sjuksköterska
Foto: TT

Därför behöver fler lära sig mer – "överlevnadsfråga"

Publicerat av Anders Carlsson

Gå på kurs. Det har varit ett väl inarbetat sätt att hantera kompetensutbildningen i arbetslivet. Men allt pekar på att framtiden kräver helt annorlunda sätt att lära mer. Men hur det ska ske är inte alldeles självklart.

Anders Carlander, Göteborgs universitet

Anders Carlander

Foto: Göteborgs universitet
Fredrik von Essen

Fredrik von Essen

Foto: Emilly Karlsson
Olivia Chapman

Olivia Chapman

Foto: Nesta
Henrik Ehrenberg, Unionen

Henrik Ehrenberg

Foto: Unionen
Carl Melin, Futurion

Carl Melin

Foto: Ola Hedin

Vi måste vara beredda på att skaffa nya kunskaper och vidareutbilda oss i yrket. Det är inga direkta nyheter och när SOM-institutet i slutet av 2017 ställde en fråga om just det höll 79 procent av de svarande med. Men när undersökningen, som bland annat kartlägger hur svenskarna ser på framtidens arbetsliv, följdes upp ett år senare med frågan: Jag räknar med att jag kommer att behöva omskola mig för att kunna konkurrera på framtidens arbetsmarknad” – då var det bara 23 procent som höll med om det.

Medvetenheten om behovet av vidareutbildning är alltså stort, men det är betydligt färre som räknar med att de själva ska behöva göra det.

Det var en del av resultatet av undersökningen som presenterades nyligen på ett seminarium hos tankesmedjan Futurion.

– Det kan bero på att det finns en osäkerhet om vad ”omskolning” betyder. Handlar det om att vidareutbilda sig för att hänga med på jobbet eller att helt byta bana och yrke. Att byta bransch med allt vad det innebär av uppoffringar lockar inte, särskilt inte för den äldre arbetskraften, vilket kan förklara siffrorna, säger forskaren Anders Carlander, som genomförde undersökningen.

Välutbildade medarbetare en överlevnadsfråga

Nästa fråga i undersökningen – vem är skyldig att stå för den kompetensutveckling som behövs? - gav dock ett betydligt tydligare svar: Det ska arbetsgivaren göra.

Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen var inte överraskad av resultatet.

– Det ligger i överlevnadsfrågan för företagen att ha välutbildade medarbetare. Nya kunskaper och vidareutbildning är ingen ynnest utan en väg in i framtiden. Men samtidigt famlar vi över hur den kompetensutvecklingen ska ske. Allt pekar på att vi måste hitta nya former för det, sa han.

Upptäckten av de till del nya former för omskolning, vidareutbildning, kompetenshöjning, eller vilket begrepp som ska användas, som krävs, bygger på mer kunskaper om hur arbetsmarknaden utvecklas och de behov som följer med det: Kräver framtiden att vi är beredda på att sadla om helt eller räcker det med att sadla på med nya kunskaper.

– Både och. Vi har undersökningar som visar att 54 procent av dagens medarbetare behöver nya kunskaper senast 2022, så det är bråttom. En del i det är att ge människor självförtroendet att vilja lära mer, de måste bli mer på, intresserade av vad som pågår inom den egna branschen. Vi måste ta reda på hur kulturen på arbetsplatsen är när det gäller vidareutbildning, sa Olivia Chapman, brittisk forskare på Nesta och inbjuden gäst på seminariet.

Elefanten i rummet

Att utmaningen är stor höll Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen med om och pekade på att kompetensutvecklingen måste ske systematiskt med staten och arbetsmarknadens parter som aktiva deltagare.

– Vi behöver en modell som betonar vidareutbildning, inte stor omskolning och ger möjlighet att gå vidare i kunskap innan ett avsked hotar.

Men elefanten i rummet under seminariet var osäkerheten om hur arbetsmarknaden ser ut om fem år och vilka kunskaper som krävs av deltagarna på den. Carl Melin, forskningschef på Futurion gläntade på dörren till den framtiden:

– Utbildning kommer i framtiden i mindre utsträckning att handla om att ”gå på kurs”. I stället handlar det om olika formera av mikrolärande i vardagen. Genom att människor utvecklar befintliga färdigheter och kompetenser och kompletterar dessa med nya kan de konkurrera om nya yrken. I framtiden kommer vi att identifiera oss mera med vad vi kan och mindre med exakt vad vi är anställda för att göra, sa han.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2019-06-07 - 13:16  #Kompetensförsörjning #Utbildning