Logo
Logo
Nyhet10 mars 2020 - 11:03

Därför är avtalsrörelsen viktig för dig

Få bryr sig om avtalsrörelsen, trots att de flesta påverkas av den. Om tre veckor ska det avtal som påverkar allas löner vara undertecknat – och därefter följer förhandlingar om flera hundra avtal. Totalt handlar årets avtalsrörelse om lönerna för nästan tre miljoner svenskar.

Henrik Malm Lindberg och Torbjörn Johansson
"Det finns mycket att vinna på att hålla sig uppdaterad om vad som händer i avtalsrörelsen", säger arbetsmarknadsforskaren Henrik Malm Lindberg (t.v.). Han får medhåll från LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson, som menar att avtalsrörelsen är viktig för gemene man.Foto: Mostphotos, Ratio, TT

– Det finns mycket att vinna på att hålla sig uppdaterad om vad som händer i avtalsrörelsen, bland annat för att det ger bättre kontroll över den egna ekonomin. Många tänker inte på alla de förmåner som parterna bevakar och förhandlar om, säger arbetsmarknadsforskaren Henrik Malm Lindberg, som bland annat är knuten till Ratio..

Den som åtminstone på en mer grundläggande nivå har koll på turerna i avtalsrörelsen och vilka argument som respektive sidor har lagt fram, är bättre förberedd när det är dags för lokala förhandlingar.

– Du vet mer om vad du kan förvänta dig och vad som förväntas av dig när lönen ska sättas, och kan komma beväpnad med bra argument till arbetsgivaren eller dina fackliga ombud. Kunskap är aldrig fel och i det här fallet kan det dessutom ge lite extra i plånboken.

Lönekuvertet visar bara en liten del

Den stora majoriteten av svenska arbetstagare påverkas tydligt av avtalsrörelsen, påpekar han. Inte bara när det gäller löneökningar utan även när det gäller generella förmåner som till exempel uppsägning, arbetstider, yrkesutbildning, semesterdagar, omställningsstöd och pensionsförmåner.

Den del av löneutrymmet som utgörs av en monetär löneökning får löntagaren under det kommande året, medan en pensionsförmån, ett omställningsskydd eller några extra semesterdagar ha större varaktighet eller falla ut på längre sikt, konstaterar Henrik Malm Lindberg.

– Det du ser i ditt lönekuvert är bara en del av det som avtalsrörelsen faktiskt ger. En pensionsförmån som förhandlas fram via avtalspensionen kanske kickar in om 20 år. Jag tror att få reflekterar över att det blir ganska mycket pengar på längre sikt.

Bestämmer levnadsstandarden

Även LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson konstaterar att avtalsrörelsen bestämmer vars och ens levnadsstandard, både på kort och lång sikt.

– Avtalsrörelsen är väldigt viktig för gemene man. Ju mer man intresserar sig för avtalsrörelsen desto mer är man med och påverkar. LO:s förhandlare lyssnar på medlemmarna och deras krav och idéer med sig i diskussionerna med arbetsgivarna.

Ju mer man intresserar sig för avtalsrörelsen desto mer är man med och påverkar.

Lönen är en viktig faktor för levnadsvillkoren men det handlar också om anställningsvillkor och om makten på arbetsplatsen – vem som förfogar över vilka beslut, påpekar Torbjörn Johansson.

– Maktbalansen är viktig. Det har stor betydelse att du kan påverka tillvaron på jobbet så att du utvecklas i din anställning och kan göra ett bra jobb.

Handlar också om förmåner

Den svenska avtalsrörelsen går ut på att arbetsgivarorganisationer och fackförbund ska komma överens om löneutrymmets storlek och fördelning för respektive kollektivavtal.

När det gäller storleken handlar det inte bara om löneökningar i kronor och ören utan alltså även om andra förmåner som ofta avräknas från löneutrymmet. Den andra stora delen som förhandlas är hur löneutrymmet ska fördelas mellan olika grupper och individer ute på arbetsplatser.

Under avtalsrörelsen omförhandlas majoriteten av kollektivavtalen ungefär samtidigt. Den konkurrensutsatta delen av svensk industri är först ut med att sätta ett märke, en procentsats för den totala löneökningen som den övriga arbetsmarknaden sedan har att förhålla sig till. I år ska industrins avtal vara klart 1 april, om allt går tom planerat.

Vad avtalsrörelsen sedan landar i för den enskilde arbetstagaren beror i hög utsträckning på vilken typ av avtal som arbetsgivaren har. Över lag har arbetare mindre möjligheter att påverka sin lön, enligt Henrik Malm Lindberg.

– De förhandlar sällan direkt med sin arbetsgivare och en betydligt större del av löneutrymmet utgörs av olika former av individgarantier. På vissa avtalsområden höjs lönen lika mycket för alla anställda med utgångspunkt i nivån på märket.

Däremot kan tjänstemän och akademiker i mycket större utsträckning själva påverka sin lön genom förhandlingar med sina arbetsgivare.

Undertecknandet av Saltsjöbadsavtalet den 20 december 1938. Sittande fr. v: Gunnar Andersson, Lo:s andre ordf, August Lindberg, LO:s ordförande, J Sigfrid Edström, ordförande i SAF, Gustav Söderlund, VD i SAF. Stående fr.v: Oscar Karlén, ordf i träindustriarbetareförbundet.,Hilding Molander, ordf i livsmedelsarbetareförbundet, Arnold Sölvén. LO:s advokat, sekreterare, Wiking Johnsson, disponent, VD för Jernkontoret, Carl J Malmros, disponent, AB Klippans Finpappersbruk, Nils Holmström, SAF, sekreterare, Ivar O Larsson, vice VD i SAF
Saltsjöbadsavtalet la grunden för den svenska modellen när det undertecknades 1938. Sittande fr. v: Gunnar Andersson, Lo:s andre ordf, August Lindberg, LO:s ordförande, J Sigfrid Edström, ordförande i SAF, Gustav Söderlund, VD i SAF. Stående fr.v: Oscar Karlén, ordf i träindustriarbetareförbundet.,Hilding Molander, ordf i livsmedelsarbetareförbundet, Arnold Sölvén. LO:s advokat, sekreterare, Wiking Johnsson, disponent, VD för Jernkontoret, Carl J Malmros, disponent, AB Klippans Finpappersbruk, Nils Holmström, SAF, sekreterare, Ivar O Larsson, vice VD i SAF
Foto: PRESSENS BILD

Saltsjöbadsavtalet 1938 är det som lade grunden för den svenska modellen där arbetsgivare och fackförbund själva förhandlar och kommer överens om löner och villkor, till skillnad från övriga Europa där det sker genom lagstiftning.

När Industriavtalet tecknades 1997 var det efter en nästan 25-årig period med löneökningar som var stora nominellt men små reellt. Inflationen åt upp stora delar av löneökningen och gav inte löntagarna någon ökad köpkraft.

23 år av reallöneökningar

I början av 1990-talet insåg parterna att systemet inte fungerade längre och konstruerade därför industriavtalet som innebar att den internationellt konkurrensutsatta sektorn skulle sätta märket och utgöra norm för arbetsmarknaden.

– Det har lett till att svenska arbetstagare sedan drygt 20 år har haft en sällan skådad stabil och bra löneutveckling med reala löneökningar på i snitt 2–3 procent varje år, säger Henrik Malm Lindberg.

Att svenskarna har fått mer pengar i plånboken har stärkt köpkraften på ett sätt som har varit värdefullt för Sverige. I stället för att som åren före Industriavtalet tappa mark i förhållande till konkurrentländerna vinner vi nu mark, påpekar han.

– En fungerande lönebildning bidrar till konkurrenskraftiga villkor för industrin och den växande tjänstesektorn, och det får även löntagarna ta del av eftersom växande och välmående företag kan betala ut löneökningar och ge goda villkor åt sina medarbetare.

Vill betala så hög lön som möjligt

Michael Prising, Feskarn i Uppsala
Alla anställda borde sätta sig in i vad ett nytt avtal innebär för arbetsgivaren, och i långa loppet för verksamheten, tycker Micke Prising.

För de flesta medarbetarna i handeln handlar avtalsrörelsen till syvende och sist oftast om hur mycket mer de får i lön, enligt Micke Prising, vd Feskarn i Uppsala.

– Det ger snabbast avkastning. Många upplever att frågor som pension ligger så långt bort att det inte är intressant. Det är bara de som börjar närma sig 60 år som plötsligt kommer på att det är en viktig fråga.

Han anser att alla anställda borde sätta sig in i vad ett nytt avtal innebär för arbetsgivaren, och i långa loppet för verksamheten.

– Det handlar om att vara medveten om helheten. De flesta arbetsgivarna vill ju betala så hög lön som möjligt till sina medarbetare men har samtidigt finns det bara en begränsad mängd pengar att betala ut i lön.

Bättre med lönespridning än låglönesatsningar

Susanne Andersson Pripp, vd för Best Western Hotell Ett i Östersund.
Medarbetarna på Hotell Ett i Östersund är mer intresserade av lönespridning än låglönesatsningar, berättar vd Susanne Andersson Pripp.
Foto: Robert Henriksson/TT

På Hotell Ett i Östersund har många av de anställda jobbat länge och de är mer intresserade av bättre lönespridning än av låglönesatsningar, berättar vd:n Susanne Andersson Pripp.

– Ett stort fokus på låglönesatsningar innebär en sämre lönespridning eftersom en stor del av löneutrymmet läggs på ny personal som kommer in och stärker upp när de ordinarie är på semester, eller det behövs förstärkning under kortare perioder. Det gör att de känner att det inte lönar sig att stanna länge och utvecklas inom sin arbetsplats.

Pensionen en intressant fråga

Sannarps Bensin och Butik. Sven-Olof Gudmundsson, vd
Sven-Olof Gudmundsson är förvånad över att så många av hans unga medarbetare är intresserade av pensionsavsättningar.
Foto: Anders Andersson/TT

På Sannarps Bensin & Butik är pensionen däremot en intressant fråga, enligt vd:n Sven-Olof Gudmundsson.

– Eftersom många av mina anställda är ganska unga är jag förvånad över att de tänker så mycket på pensionsavsättningar. Deras intresse har ökat i och med att pensionsåldern har höjts och att det har varit mycket snack om att man på sikt kanske måste spara ihop till hela sin pension själv.

Men han tror ändå att den stora grejen i avtalsrörelsen blir den procentuella löneökningen.

– Tyvärr tror jag att facket, som är ifrågasatt och splittrat, fokuserar på att prestera ett vasst och starkt procenttal. Men står vi vid ingången till en lågkonjunktur behöver avtalsrörelsen gynna bägge parter. Har företagen rätt förutsättningar våga de satsa på att anställa och bidra till integrationen vilket i sin tur stärker samhället.

Fakta: Avtal 20

2020 omförhandlas cirka 500 kollektivavtal för 2,8 miljoner anställda.

Avtalsförhandlingarna inom bland annat industrin inleddes den 1 januari i år.

Den 1 mars trädde opartiska ordföranden in i förhandlingarna för att biträda parterna och bidra till en ökad samordning av industriförhandlingarna.

Ett nytt industriavtal ska vara på plats den 1 april och därefter förhandlas avtal efter hand under 2020, ända in på höstkanten.

#Avtalsrörelse#Kollektivavtal#Lönebildning#Svenska modellen
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist