Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet
Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX

– Vi skulle få in väsentligt fler människor på arbetsmarknaden om vi hade en kategori jobb där vi permanent hade låga löner. Men det viktiga är att det är själva jobben, och inte innehavarna av jobben, som är permanenta, säger Lars Calmfors.

Calmfors: ”Låglönejobb bör permanentas”

Publicerat av Henrik Sjögren

Med fyra metoder löser vi utanförskapet på arbetsmarknaden, menar sex arbetsmarknadsekonomer i en ny bok. ”Vi har varit duktiga på att välkomna människor över våra gränser, men sämre på att välkomna dem in på arbetsmarknaden”, kommenterar Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.

Tobias Baudin, ordförande, Kommunal

Tobias Baudin, ordförande, Kommunal.

Foto: Anders Wiklund/TT
Peter Jeppsson, vice vd, Svenskt Näringsliv.

Peter Jeppsson, vice vd, Svenskt Näringsliv.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den stora flyktinginvandringen 2015–2016 har satt frågan om arbetsmarknadsetableringen på sin spets. Den nya boken ”Hur kan fler komma in på arbetsmarknaden?”, skriven av sex ledande arbetsmarknadsekonomer, har studerat vilka åtgärder som ger bäst effekt.

På ett seminarium berättade bokens redaktör, Lars Calmfors, professor på Institutet för näringslivsforskning, om de observationer de har gjort.

– Integrationen av lågutbildade människor på arbetsmarknaden, särskilt bland de utrikes födda, är det största problemet på den svenska arbetsmarknaden just nu.

Lars Calmfors menade att det inte finns en enda heltäckande lösning. Flera metoder måste samspela för att nå bästa resultat.

– Tyvärr har alla kända metoder begränsad effekt. Därför måste vi använda oss av alla till buds stående medel, sa Lars Calmfors.

Omvälvande samhällsutveckling

Författarna har identifierat fyra metoder för att komma tillrätta med arbetsmarknadsproblematiken, vilken har sin bakgrund i de senaste årens omvälvande samhällsutveckling. 

– Den stora flyktinginvandringen ledde till ett stort antal lågutbildade i Sverige. Samtidigt har vi haft en trend där datorisering och automatisering har inneburit att efterfrågan har förskjutits från lågkvalificerade till högkvalificerade jobb. Problemet är att förändringarna har ägt rum samtidigt som lönestrukturen inte har ändrats nämnvärt, sa Lars Calmfors.

De metoder som författarna hänvisar till kan sorteras under fyra kategorier. Den första är utbildningsinsatser, den andra är arbetsmarknadspolitiska åtgärder och anställningsstöd, den tredje är anställningsformernas betydelse och den fjärde är införandet av lågkvalificerade jobb med lägre löner.

– Vi har studerat utbildningens effekter. Tyvärr kan vi se att arbetsinkomsternas utveckling för dem som började på Komvux 2005 inte har varit speciellt bra. Det tar lång tid innan arbetsinkomsterna stiger över den nivå som gäller för dem som inte har gått Komvux, sa Lars Calmfors.

Komplicerat regelverk

Vad gäller de subventionerade anställningsstöden kommer författarna fram till att de kan behövas. Men den flora av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som hittills har genomfört har inte gett de volymer som man kunde förvänta.

– Arbetsgivare anser att det är svårt att sätta sig in i regelverken som gäller för de subventionerade anställningarna och att det är komplicerat att ta ansvar för de utbildningsplaner som gäller, sa Lars Calmfors.

När det gäller visstidsanställningar visar rapporterna på större optimism. Det finns tydliga observationer på att visstidsanställningar leder till mer permanenta jobb för framförallt utrikes födda.

– Visstidsanställningar verkar vara en språngbräda in på arbetsmarknaden, framförallt för utrikes födda. Resultaten pekar på att visstidsanställningarna i hög utsträckning leder vidare till tillsvidareanställning, sa Lars Calmfors.

Vinster med enkla jobb

Han pekar även på fördelar för de så kallade ”enkla jobben” med lägre ingångslöner. Även här tycks det finnas stora vinster hämta för att få människor i arbete som i dag står långt från arbetsmarknaden.

– Det finns väldigt få så kallade enkla jobb, som egentligen heter lågkvalificerade jobb, i Sverige jämfört med övriga Europa. Det finns ett samband mellan hur många sådana jobb vi har och hur höga lönerna är, sa Lars Calmfors.

Men han menar samtidigt att låglönejobb skulle innebära att fler får in en fot på arbetsmarknaden och i boken förordar författarna att vissa typer av låglönejobb ska permanentas.

– Vi skulle få in väsentligt fler människor på arbetsmarknaden om vi hade en kategori jobb där vi permanent hade låga löner. Men det viktiga är att det är själva jobben, och inte innehavarna av jobben, som är permanenta.

– Det kan handla om handräckning på byggen, sjukvårdsbiträden, eller annan form av avlastning. Det viktiga är att detta bereder en möjlighet för lågutbildade att få jobb. Men det bör kombineras med generösa utbildningssatsningar så att de inte fastnar i dessa jobb, sa Lars Calmfors.

Oenighet mellan fack och arbetsgivare

Tobias Baudin, förbundsordförande för fackförbundet Kommunal, deltog i en efterföljande paneldebatt. Han gav Lars Calmfors medhåll i att det är en kombination av åtgärder som behövs. Men några permanenta låglönejobb ville han inte ha.

– Mycket håller jag med om men inte allt. Det kommer att behövas stort politiskt och statligt stöd och subventioner för att anställa. Men jag håller inte med om att låglöneyrken ska permanentas. Har man ett jobb så ska man också ha möjlighet att klara sin försörjning själv, sa Tobias Baudin.

Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppson var desto mer positiv till de permanenta låglönejobben men understryker att de bör vara en väg in för arbetslösa personer. De som har haft sådana jobb ska därefter lätt kunna ta sig vidare till mer kvalificerade yrken.

– Vi har varit duktiga på att välkomna människor in över våra gränser, men desto sämre på att välkomna dem in på arbetsmarknaden och i samhället. Ingen åtgärd ensam löser problemen, så en kombination behövs. Vad gäller stödinsatser så är det viktigt att det är rätt typ av stöd. Etableringsjobben, som ännu inte har trätt i kraft fullt ut, har störst potential att bli en framgångsrik satsning, sa Peter Jeppson.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2018-12-07 - 10:20  #Kompetensförsörjning #Integration