Kupolen i Borlänge
Foto: Carl Hult

Borlänge kommun satsade på jobb som inte behövdes

Publicerat av Karin Jansson

Borlänge kommun har en arbetslöshet på 7,5 procent. För att få bukt med problemen satsade kommunen på projektet Dubbelt upp. Men många av deltagarna återgick till arbetslöshet och kritiken, bland annat från organisationen Företagarna, har inte låtit vänta på sig. Nu väljer Borlänge kommun en ny väg.

Under förra året drev Borlänge kommun projektet Dubbelt upp, där kommunen utmanade företagarna att erbjuda sysselsättning för långtidsarbetslösa personer. Det ledde till att 370 personer som varit arbetslösa i sex månader eller längre kom ut på arbetsmarknaden, tillfälligt eller permanent. Kommunen har i första hand erbjudit sysselsättning inom ramen för olika arbetsmarknadsåtgärder och extratjänster, alltså jobb som i slutänden i huvudsak ledde till ny arbetslöshet. Bara ett par av de personer som fick anställning inom kommunen via Dubbelt upp fick tillsvidareanställningar. Bättre gick det inom näringslivet. Där har många börjat på nystartsjobb och sedan gått vidare till fast anställning.

En av de personer som anställts under Dubbelt upp är Lars Nordahl som fått jobb på Elkanalen. Han erbjöds ett nystartsjobb och är nu fast anställd, efter att ha varit arbetslös i tre år.

Elkanalen
Foto: Karin Jansson

Lars Nordahl (mitten) är en av dem som hade turen att få en tjänst i det privata näringslivet via Dubbelt upp. Här tillsammans med arbetsgivaren Elkanalens Anette Myrén-Björk och Lars Björk.

– Jag har haft oturen att ha jobbat på flera företag som har blivit uppköpta och nedlagda. Att vara arbetslös är ingen semester. Man har ett ok på sig, man måste vara aktiv och söka jobb hela tiden och jag var nervös varje gång jag skulle redovisa mitt jobbsökande för Arbetsförmedlingen. Eftersom det inte finns några tydliga riktlinjer för hur många jobb man måste söka fanns ovissheten i bakhuvudet hela tiden: Tänk om de inte tycker att det duger och stänger av mig i tre månader? Jag upplevde det som väldigt stressande, säger han.

Elkanalen tillverkar flexibla elrör med fördragna kablar som säljs till elinstallatörer.

– Vi har en ökande efterfrågan på våra produkter och vi känner verkligen av byggboomen. Sedan starten 2016 har vi gått från två till åtta anställda, berättar Elkanalens ägare Lars Björk.

För att jobba i produktionen krävs ingen speciell utbildning, däremot är det bra om man har rätt handlag och gärna erfarenhet från industrin.

– Eftersom vi har en helt egen produktion så är det omöjligt att ha tidigare erfarenhet från just de arbetsuppgifter som vi har här. Det viktiga är att man är lite händig och har viljan att lära sig, säger Anette Myrén-Björk som jobbar med ekonomi och marknadskommunikation på Elkanalen.

Kritisk till Arbetsförmedlingen

Även Lars Björk är kritisk till hur Arbetsförmedlingen fungerar.

– Systemet med att man måste söka jobb för att behålla sin a-kassa är vansinnigt. Det leder till att arbetslösa söker massa jobb som de inte är intresserade av. Om man har läst 25–30 ansökningar som ser precis likadana ut så är man ganska luttrad sen och då finns det risk att man missar de där guldkornen i mängden.

Han skulle önska att Arbetsförmedlingen jobbade mer med förarbetet.

– För att kunna göra en bra matchning behöver man sätta sig in i företaget och se behovet, det räcker inte med att plocka fram ett antal kandidater som företaget får intervjua. Och som arbetsgivare är det dyrt att rekrytera fel.

Utöver Lars Nordahl har Elkanalen anställt ytterligare två personer som varit långtidsarbetslösa. Lars Björk utesluter inte att det kan bli fler.

– Det handlar om att hitta rätt personlighet, människor som är intresserade av att jobba hos oss. Och det är klart, om du har blivit arbetslös och lite tilltufsad så är du kanske nervös när du träffar ett företag första gången. Men jag är övertygad om att det finns många arbetslösa med kompetens, som inte riktigt får visa vad de går för.

Saknade behovsstyrning

Alla har inte varit odelat positiva till Dubbelt upp. Eva Cooper, regionchef på organisationen Företagarna tycker att projektets grundupplägg var problematiskt.

Eva Cooper

– Det finns massor av kompetensbrist inom många olika professioner inom kommunen, men i Dubbelt upp återgick deltagarna till arbetslöshet, säger Eva Cooper, regionchef på Företagarna i Dalarna.

Foto: Lars Clason

– Projektet saknade behovsstyrning, kommunen anställde en person för varje jobb som det privata näringslivet skapade utan att utgå från var de faktiska behoven fanns, säger hon.

Hon påtalar att offentlig sektor, precis som privat sektor, har stora problem med kompetensförsörjning.

– Det finns massor av kompetensbrist inom många olika professioner inom kommunen, men i Dubbelt upp återgick deltagarna till arbetslöshet, säger Eva Cooper.

Nytt projekt tar vid

Borlänge kommun har nu gått vidare med ett nytt projekt, kallat Nu sänker vi trösklarna. Europeiska socialfonden har beviljat miljoner till skräddarsydda arbetsmarknadsutbildningar i kommunal regi. Ulrika Hagen är projektledare.

Ulrika Hagen

– Många gick ut i arbetslöshet igen när extratjänsterna slopades, säger Ulrika Hagen på Borlänge kommun.

Foto: Borlänge kommun

– Vi vill att det ska bli en hållbar utbildning som leder till fasta anställningar på sikt. Dubbelt upp fungerade jättebra men från kommunens sida anställdes många på extratjänster, vilket innebar att många gick ut i arbetslöshet igen när extratjänsterna slopades. Nu har vi målet att 40 procent ska ha arbete efter projekts slut.

Kommunen ska ta fram kortare utbildningar, cirka 30 veckor, efter näringslivets behov. Målgruppen är långtidsarbetslösa, som får behålla sitt försörjningsstöd under utbildningstiden.

Eva Cooper är försiktigt positiv till nyordningen.

– Förhoppningsvis möter det nya projektet mer de faktiska behoven på arbetsmarknaden och ger deltagarna den kompetens som saknas – om de sedan går vidare till det privata näringslivet eller till det offentliga, säger hon.

Karin Jansson

Publicerad av Karin Jansson den 2019-06-12 - 13:40  #Arbetslöshet #Kompetensförsörjning #Arbetsförmedlingen