Jan Björklund, Liberalerna
Foto: Sören Andersson

Björklund: Obegripligt att Svenskt Näringsliv har gått med på etableringsjobben

Publicerat av Stina Bengtsson

Han är partiledare för ett parti som har pendlat fram och tillbaka runt fyraprocentsspärren hela mandatperioden. Just nu går det lite bättre, men det är ingen tvekan om att Liberalerna har sett bättre dagar. Men hur ser Jan Björklund på kompetenskrisen, integrationen och strejkrätten? Arbetsmarknadsnytt har träffat honom.

– Det är obegripligt för mig att Svenskt Näringsliv har accepterat detta.

Jan Björklund är märkbart upprörd när Arbetsmarknadsnytt träffar honom på hans kontor. Det som upprör honom är den överenskommelse om etableringsjobb som arbetsmarknadens parter har gjort med regeringen.

– Det är helt otillräckligt.

Han konstaterar att stora grupper av företag utesluts i uppgörelsen. Företag som saknar kollektivavtal ingår inte, liksom hela bemanningsbranschen.

– Det finns fler problem, men det är huvudproblemet. Majoriteten av småföretagen i Sverige har inte kollektivavtal, säger han.

Flest jobb inom servicesektorn

Jan Björklund konstaterar att det inte är politiker som styr var jobben finns. Men han menar att det framför allt är servicesektorn som skulle komma ifråga när det gäller att få in människor på arbetsmarknaden. Och i den sektorn är det få företag som har kollektivavtal.

De får väl göra upp om vad de vill, men det här förutsätter att staten är med.

Skulle du vilja riva upp uppgörelsen?

– De får väl göra upp om vad de vill, men det här förutsätter att staten är med. Jag medverkar till detta om man släpper in alla andra företag.

Att vissa företag och branscher har uteslutits ur uppgörelsen tror han är ett LO-krav, men han är förvånad över att Svenskt Näringsliv ingår i uppgörelsen. Och han tror inte att etableringsjobben kommer att bli verklighet.

– Det kommer inte att finnas majoritet i riksdagen för detta, säger han.

”Ödesfråga”

Sverige står mitt i en integrationsutmaning. Jan Björklund menar att det är en ödesfråga att sänka trösklarna på arbetsmarknaden.

– Vi har fått så många människor till Sverige med låg utbildningsnivå. De kommer att leva i utanförskap i vårt samhälle i många fall resten av livet med alla sociala problem som det medför om vi inte skapar möjligheter för dem att komma in på arbetsmarknaden.

”De rödgrönas svar är ju att alla ska gå mer på Komvux.”

– De rödgrönas svar är ju att alla ska gå mer på Komvux, men problemet är ju att för den som är 30–40 år, kommer från Mellanöstern och har en rudimentär skolgång är det inte realistiskt att avlägga en studentexamen. Vi måste skapa en sektor i Sverige av enklare jobb med lägre startlön. Gör vi inte det så kommer Sverige att klyvas.

Nyckeln är lägre ingångslöner

Liberalerna har föreslagit något som de kallar inträdesjobb. Nyckeln där, menar Jan Björklund är att möjliggöra lägre ingångslöner, närmare bestämt runt 15 000 kronor.

– Det är ungefär där som ingångslönerna ligger i jämförbara länder, som Tyskland. Och de lyckas bättre med att få in lågutbildade invandrare, säger han.

Han menar att vi i Sverige gör det för krångligt att få in nyanlända i arbete, oavsett om det rör sig om lågutbildade eller högutbildade. När det gäller validering av högutbildade anser han att det behövs en mer flexibel syn på utländska utbildningar för att akademiker enklare ska kunna använda sina kunskaper i Sverige.

”Det blir sånt petimätergranskande överallt. Vi måste kunna säga att något är ”good enough”.”

– Det blir sånt petimätergranskande överallt, där man säger att det och det inte finns med. Men det kanske finns andra saker i den utbildningen som är användbara. Vi måste kunna säga att något är ”good enough”, säger han.

Flera delar krävs för att lösa kompetenskrisen

Samtidigt som integrationsutmaningen är stor är det många företag som skriker efter kompetens. Kompetensbristen är den enskilt viktigaste frågan för många branscher. Men Jan Björklund menar att bristen är ännu större i offentlig sektor. Han menar också att det inte bara finns en lösning på kompetenskrisen, utan att det är många delar som behöver komma på plats.

– Utbildningsväsendet måste dimensioneras och anpassas. När jag var utbildningsminister införde vi det som kallas yrkeshögskolan och vi införde yrkesvux. Det är väldigt centralt.

– Men branscherna måste se till att det finns anställningsvillkor så att unga människor väljer dem. Staten kan aldrig kommendera unga människor till en viss sektor utan där måste branscherna vara tillräckligt attraktiva.

Jan Björklund, Liberalerna
Foto: Sören Andersson

Vad ska branscherna göra?

– Det handlar om löner och arbetsvillkor. Det måste löna sig att utbilda sig, säger han.

Jan Björklund menar att det måste finnas utrymme för alla. Därför tycker han också att det är helt rimligt att höja lönerna i branscher som det är kompetensbrist, samtidigt som trösklarna och därmed ingångslönerna sänks för dem som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden.

Körde över regeringen

Nyligen körde riksdagen över regeringen i frågan om högskolebehörighet på yrkesgymnasiet. Regeringens förslag, som också ett stort antal branschorganisationer instämmer i, var att högskolebehörighet skulle vara förstahandsvalet även för dem som väljer yrkesgymnasier, medan bland annat Liberalerna menar att det ska vara ett tillval.

– Det stora problemet på gymnasiet idag är att en tredjedel inte fullföljer gymnasieskolan. Lösningen för dem är inte att införa fler akademiska ämnen. Det är så i det blå! Det är ett luftslott som regeringen bygger, säger Jan Björklund.

Han säger att vi har fler underkända än någonsin på gymnasieskolan.

– Och då säger regeringen att fler ska ha högskolebehörighet. Ursäkta, men vilken planet lever regeringen på? Då kommer ju ännu fler att slås ut.

Förslag om kortare utbildningsvägar

Han menar att det istället behövs kortare utbildningsvägar. Ett av Liberalernas förslag är att införa tvååriga gymnasieutbildningar med yrkesinriktning, liknande dem som fanns tidigare.

”Alla måste inte kunna tala franska, men de ska kunna sköta ett yrke.”

– Alla måste inte kunna tala franska, men de ska kunna sköta ett yrke.

Vill se proportionalitetsprincip

För några veckor sedan kom arbetsmarknadens parter överens om ett lagförslag för att begränsa strejkrätten. Bakgrunden är den utdragna konflikten i containerterminalen i Göteborgs hamn, där Hamnarbetarförbundet vid upprepade tillfällen och över en lång tidsperiod har genomfört olika konfliktåtgärder, trots att det redan finns ett kollektivavtal i hamnen.

Jan Björklund och Liberalerna gick i vintras ut och krävde att strejkrätten skulle begränsas. Deras förslag gick längre än det som nu ligger på bordet och innefattade även en proportionalitetsprincip.

Vad anser du om parternas uppgörelse?

– Håller den så tillgodoser det väl det som vi har önskat. Vi stödjer det förslaget.

”Militanta mansdominerade förbund”

– Men på andra punkter, som inte har med Göteborgs hamnkonflikt att göra, kommer vi ändå att behöva stärka proportionalitetsprincipen.

Han ger ett exempel.

– 6F-förbunden, de mer militanta mansdominerade förbunden inom LO, lägger så mycket varsel i helt andra branscher och helt andra platser än konflikten avser. Konflikträtten missutnyttjas, säger Jan Björklund.

Fyra snabba

Trump eller Obama?

"Obama. Han utövade ett ledarskap i den fria världen som jag vill att USA gör. Trump splittrar den västerländska världen och kryper istället för diktatorerna."

Sjöstedt eller Åkesson?

"Ingen av dem. Båda representerar ideologier som står mycket mycket långt ifrån den liberala ideologi som jag företräder och tror på."

Janne Andersson eller Tommy Svensson?

"Haha. Janne Andersson just nu. Jag kanske ångrar det om några dagar [intervjun görs dagen innan Sveriges match mot Mexico, den som ska avgöra om Janne Anderssons lag går vidare till slutspel eller inte]. Han utövar ett ledarskap som är handfast och jordnära och som är ett föredöme. Ett klokt ledarskap."

Elfsborg vinner Champions League eller Sverige vinner VM-guld?

"I så fall att Sverige tar VM-guld. Men att Elfsborg skulle vinna Champions League. Ja, det är… Det är same-same."

Stina Bengtsson