Logo
Logo
Nyhet29 september 2020 - 16:09

Besöksnäringens värsta kris – ny kalldusch på väg

Sju månader av frustration, desperation och enorma förluster. Besöksnäringen drabbades först och krisen kan vara den värsta krisen någonsin, enligt ekonomer, företagare och forskare som fPlus/Arbetsmarknadsnytt har pratat med. ”Det finns inget historiskt exempel”, säger professor Susanna Heldt Cassel. Och när andra pratar om en ljusning befarar branschen att våg nummer två är på väg. 

Krisen i besöksnäringen
Foto: TT/Mostphotos

Snart har det gått sju månader sedan coronapandemin drabbade den svenska ekonomin. Och på senare tid har det kommit in nya prognoser från bland annat regeringen, OECD och Svenskt Näringsliv som säger att de ekonomiska hjulen sakta börjat snurra igen. Men för besöksnäringen del är krisen fortfarande akut.

Hur hamnade vi här? Vi börjar med att backa bandet till när coronapandemin slog till mot Sverige.

Den 17 mars kom EU-länderna överens om att stänga de yttre gränserna i unionen. Två dagar senare utfärdade regeringen en allmän avrådan om icke-nödvändiga resor inom landet. Veckan därpå fattade regeringen beslut om förbud allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer.

Drabbades mitt i högsäsong

Bland de första att drabbas inom besöksnäringen fanns de fjällnära hotell- och restaurangerna som just då befann sig mitt under högsäsong.

Isabel Hamilton, Åre Bed & Breakfast
Isabel Hamilton

– Mars och april är starka vintermånader för oss och här tappade vi sex viktiga veckor. Vanligtvis är mars månad helt fullbokad och påsken lika så. I april i år hade vi inte en enda gäst, säger Isabel Hamilton, vd och ägare av Åre Bed & Breakfast.

Även i södra delen av landet, på hotell-, restaurang- och museiverksamheten Nääs Fabriker utanför Göteborg blev nedgången markant under våren.

Kristina Christofferson, Nääs Fabriker
Kristina Christofferson

– Vi såg ett stort tapp från den 17 mars när hela samhället var förlamat. Då gick beläggningen ner till 22 procent, säger vd Kristina Christofferson.

75 procent borta

För restaurangbranschen var situationen liknande. Halmstadskrögaren Mikael Wallin, som i början av året drev de två restaurangerna Hummër och Foodmarket samt eventfirman MWM Events, vittnar om ett intäktsbortfall på 60–75 procent för samtliga verksamheter.

Halmstadkrögaren Mikael Wallin
Mikael Wallin

– Vi fick dra rätt hårt i handbromsen. Eventföretaget fick inga fasta uppdrag efter att bröllop och andra arrangemang ställdes in. På restaurangerna fick vi förhandla om med leverantörer att köpa in mat och dryck dag för dag. Ordinarie personal fick gå ner i arbetstid. Ibland kunde vissa gå en hel vecka utan att jobba, säger Mikael Wallin.

Statistiken bekräftar krisen

En flora av statistik från våren förstärker bilden av en bransch i djup kris.

Av de drygt 76 000 personer som varslades om uppsägning under mars-maj återfanns nästan en fjärdedel, 17 600 personer, inom hotell och restaurang, enligt Arbetsförmedlingen.

Enligt UC:s konkursstatistik för perioden januari-maj ökade antalet företagskonkurser inom hotell- och restaurang med 82 procent jämfört med samma period 2019. Att jämföra med 16 procent för hela ekonomin.

Vid utgången av maj visade Konjunkturinstitutet att hälften av företagen inom hotell- och restaurang hade förlorat 78 procent av sin omsättning. Samtidigt såg åtta av tio bolag inom branschen en risk för att behöva avveckla verksamheten.

Dessutom var besöksnäringen den största gruppen att ansöka om korttidspermitteringar efter ”verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik”.

Trippelsmäll

Enligt Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare innebar restriktionerna mot folksamlingar, inrikes och inte minst utomlandresor en trippelsmäll för besöksnäringen. SCB:s inkvarteringsstatistik för april visade att de utländska gästerna minskade med 82 procent medan svenska gästnätterna föll med 65 procent under månaden.

Stefan Westerberg
Stefan Westerberg

– De senaste två åren har utlandsgästerna varit centrala för den svenska besöksnäringen med en omsättning på 144 miljarder kronor år 2018 och uppskattat 158 miljarder kronor år 2019. Det innebär enorma förluster när vi ser ett tapp på 80 procent i antalet utländska gästnätter, sedan pandemin slog till, säger han.

Den allmänna osäkerheten kring smittspridningen gjorde dessutom svenskarna högst obenägna att turista som vanligt, shoppa och gå ut och äta på restaurang, menar Stefan Westerberg.

Som om det inte räckte har besöksnäringen också drabbats av spridningseffekter från den krisande transportsektorn, konferensmarknaden och marknaden för evenemang och mässor.

– Nu kommer hösten som vanligtvis består av grupp- och konferensbokningar för de flesta anläggningarna. När dessa möten uteblir eller blir små till antalet slår det hårt mot hela besöksnäringen. Att transporter som tåg och flyg ut i landet har begränsats gör det dessutom svårt för tänkta gäster att ta sig till oss utanför storstadsregionerna., säger Isabel Hamilton på Åre Bed & Breakfast.

– Besöksnäringen behöver ett fungerande ekosystem. Om det uppstår en kris i en del av näringen så sprider den sig till hela näringen, säger Stefan Westerberg.

Besöksnäringens svåraste kris

Sett till krisens omfattning i form av varsel, konkurser och förluster talar vi om besöksnäringens svåraste kris någonsin, förklarar Susanna Heldt Cassel, professor i kulturgeografi och centrumledare för CeTLeR, Centrum för besöksnäringsforskning.

Susanna Heldt Cassel
Susanna Heldt Cassel

– Det är definitivt det värsta branschen har gått igenom. Jag får ofta frågor om vad man kan dra för lärdomar från forskning kring tidigare kriser, men det finns egentligen inget historiskt exempel att gå efter. Alla andra kriser har varit kopplade till finanskriser eller miljökatastrofer. Det här är en helt unik kris, säger hon.

Hon får medhåll av Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet.

Lars Magnusson
Lars Magnusson
Foto: Lunds Universitet

– Det här är första gången som man kan prata om ett riktigt hack i kurvan för besöksnäringen. Du får gå tillbaka till före Andra världskriget för att hitta en liknande situation. Men då såg branschen helt annorlunda ut. Den besöksnäring som vi känner idag började ta form först kring 50-talet.

Med undantag för Gulfkriget som i början 1990-talet bidrog till ett flera månader långt avbrott i den västeuropeiska luftfarten, har branschen ständigt pekat uppåt, förklarar Lars Magnusson.

Besöksnäringens kris sticker ut

Fredrik N G Andersson, docent vid Lunds universitet med lång erfarenhet av krisforskning, ger vidare förklaringar till varför besöksnäringens kris sticker ut från mängden.

Fredrik N G Andersson
Fredrik N G Andersson
Foto: Lunds Universitet

– Det är viktigt att skilja mellan kriser och kriser. Jag skulle säga att det finns tre stora kriser. Det ena är en strukturell kris som innebär att en hel bransch försvinner eftersom den inte har hängt med i utvecklingen. Ett klassiskt exempel är nedläggningen av den svenska teko- och varvsindustrin på 60–70-talet som var ett resultat av att låglöneländer i Asien och Sydamerika kunde producera billigare och bättre produkter, säger han och fortsätter:

– Den andra typen av kriser är finanskriser som den vi såg i Sverige på 1990-talet. Det orsakades av att spekulationer på kreditmarknaderna till slut fick finanssystemet att kollapsa.

Slutligen har vi den kris vi ser i dag, pandemikrisen.

– Den här krisen är helt annorlunda. Den har inte orsakats av teknikförändringar eller av finanssystemet. Det här är ett resultat av samhällets försök att bemöta viruset med restriktioner, säger Fredrik N G Andersson.

Vissa ljusglimtar

Trots alla motgångar har även besöksnäringen haft sina ljusglimtar under pandemin. Nyligen publicerades UC:s konkursstatistik, som visar att konkurser för hotell och restaurang för augusti minskade på 37 procent jämfört med samma period i fjol. En bidragande orsak är det ökade inrikesresandet i somras, den så kallade hemestertrenden som uppkom efter att utlandsresorna uteblev och att regeringen tillät inrikesresor i mitten av juni.

Trenden innebar en vändning för både Isabel Hamilton på Åre Bed & Breakfast och Kristina Christofersson på Nääs Fabriker.

– Hemestern bidrog till att juli och till viss del augusti-september blev helt okej bokningsmässigt. Alla de utländska gästerna uteblev men i stället fick vi många nya svenska gäster som tidigare aldrig har semestrat i de svenska fjällen. Nu hoppas vi att dessa gäster även i framtiden vill resa inom Sverige, säger Isabel Hamilton.

– I och med att många vill semestra på hemmaplan såg vi en ganska snabb vändning i slutet av våren då beläggningen gick från 32 procent i maj till 55 procent i juni. I juli hade vi vårt bästa resultat sedan anläggningen grundades 2007, säger Kristina Christofersson.

Även Halmstadkrögaren Mikael Wallin kunde se en viss återhämtning som ett resultat av det ökade inrikesresandet.

– När restriktionerna lyftes beslutade vi oss för att ändra öppettiderna efter midsommar. Hummër gick från att ha lunch- och kvällsöppet till att ha öppet alla dagar i veckan. Det blev succé både i juli och augusti och den blev bästa sommaren som vi har gjort. På Foodmarket gick vi från att ha bara ett kök öppet till att ha alla kök öppna. Det gick rätt bra. Vi tappade 20 procent jämfört med tidigare år vilket var okej med tanke på att den månaden är väldigt stor för oss. Dock fanns det fortfarande stora förluster att ta igen, säger han.

Näringen lyfter inte

Hemesterns effekter var dock inte tillräckligt stora för att lyfta besöksnäringen i helhet, förklarar professorn Susanna Heldt Cassel.

– Hemestertrenden hjälpte branschen i vissa delar av landet. Fjällen hade till exempel sin bästa säsong någonsin tack vare inrikesresandet. Men hotellen i storstäderna fortsatte att ha det tufft eftersom de till stor del lever på affärsresenärer som numera jobbar hemifrån och håller konferenser digitalt, säger hon.

Stefan Westerberg är inne på samma spår.

– För vissa företag i vissa regioner bidrog hemestern till att stärka kassorna, men långt ifrån alla. Generellt kan man säga att större städer med högre täthet av människor och företag drabbas hårdare av krisen, säger han.

50 000 varslade eller arbetslösa

Trots signaler om en återhämtning i ekonomin kämpar alltså besöksnäringen fortfarande i motvind. Sedan krisen slog i mitten av mars har hotellens intäkter minskat med drygt 70 procent, jämfört med förra året. Samtidigt har bokningsläget för den kommande månaden mer än halverats. Hittills har över 50 000 medarbetare inom näringen förlorat jobbet eller blivit varslade. Över 60 000, fler än var tredje anställd, är korttidspermitterade, visar siffror från bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita.

– Krisen är definitivt inte över. Besöksnäringen drabbades först och hårdast och drabbas fortfarande. Även om vi ser ljusare prognoser i ekonomin är det viktigt att skilja på den övergripande återhämtningen i ekonomin och lägesbilden i vissa branscher. Så länge vi har restriktioner kommer företagen ha det väldigt svårt att bedriva sina verksamheter som vanligt, säger Stefan Westerberg.

Besöksnäringens framtid hänger på tre faktorer, menar han. Hur smittspridningen utvecklas under hösten och nästa år, hur vi hanterar en sådan smittspridning och vilka finanspolitiska åtgärder som införs för att stävja den ekonomiska nedgången.

Smittan sprider sig igen

Vad gäller smittspridningsläget ser det mörkt ut. Tisdagen den 21 september varnade Folkhälsomyndigheten att Stockholm riskerar en andra våg. Kort efter det meddelade statsminister Stefan Löfven på en pressträff att regeringen inte har tagit några beslut om lättnader. Och till många restaurangers förtret kom regeringen nyligen med förslag om att förlänga krav på smittskyddsåtgärder på serveringsställen fram till den 1 juli. En sådan förlängning skulle innebära katastrof för Halmstadkrögaren Micke Wallins verksamheter.

– Vi gör redan gör allt man kan för att hålla restriktioner mellan gästerna. Om det här pågår i tio månader till så ser jag inte hur vi kommer att klara det med den omsättning som vi har nu. Det finns inget utrymme för att växa, det enda vi tänker på nu är att spara. Men om det fortsätter kommer alla intjänade pengar från sommaren att försvinna, säger Mikael Wallin.

Hur smittspridningen kommer att utvecklas går bara att spekulera i. Men det finns ändå utrymme för vad såväl politiker som individer och företag kan göra för att stötta branschen.

– Regeringens stödåtgärder har – på det stora hela – var väldigt bra och stöttat ekonomin samt bidragit till att undvika onödigt många konkurser. Men nu när man pratar om att ekonomin börjar återgå till det normala så bör politikerna tänka på att rikta mer träffsäkra stödåtgärder till branscher som fortfarande är i kris och att ta höjd för nya stimulanser, säger Stefan Westerberg.

– Jag tror det är viktigt att gästerna fortfarande har kvar pandemitänket när de går på restaurang. Vi sätter upp skyltar och ber alla hålla avstånd och det är viktigt att alla fortsätter följa rekommendationerna. Annars riskerar fler att smittas och då kommer restriktionerna att fortsätta, säger krögaren Mikael Wallin.

Framtiden är minst sagt oviss för besöksnäringen och oavsett när det vänder väntar en tuff uppförsbacke framöver, tror ekonomihistorieprofessorn Lars Magnusson.

– Även om vi hittar ett nytt vaccin och pandemirestriktionerna minskar tror jag att det fortfarande kan ta flera år innan vi hittar tillbaka till ett liknande läge som före 2020. Om det pågår riktigt länge och vi ser ett förändrat beteende som mindre resor och fler digitala möten, då kan vi prata om en strukturell kris. Men det går inte att förutspå nu. Det här är något vi aldrig har upplevt tidigare.

#Coronakrisen#Besöksnäringen#Visita
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist