Ulla Hamilton
Foto: Janerik Henriksson/TT

"Bara för att det på centralt håll spikas ett antal platser för en utbildning, innebär det ju inte att elever kommer att söka till dem", säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, som är kritisk till de förslag som läggs i gymnasieutredningen.

Arbetsgivarna om gymnasieutredningen: "70-talstänkande"

Publicerat av Anders Carlsson och Stina Bengtsson

Gymnasie- och vuxenutbildningarna klarar inte av att matcha arbetsmarknadens behov. Det är alla överens om. Men när regeringens utredare nu lägger fram sina förslag får hans lösningar hård kritik från flera håll. ”En fäbless för 70-talstänkande”, säger Ulla Hamilton på Friskolorna.

Gymnasie- och vuxenutbildningar måste anpassas mer efter arbetsmarknadens behov. Det menar regeringens utredare Lars Stjernkvist, som under måndagen la fram sin utredning för planering och dimensionering av gymnasial utbildning och komvux. Han föreslår mer statlig styrning, även om det även fortsättningsvis bör vara kommuner och de friståendeskolorna som behåller huvudmannaskapet.

En mer arbetsmarknadsanpassad utbildning har många efterlyst under lång tid. Det finns inget kontroversiellt i problembeskrivningen, som säger att alltför få väljer de utbildningar som leder till de kunskaper som arbetsmarknaden efterfrågar.

Lösningarna är dock inte lika okontroversiella.

Planeringsbyråkrati

Friskolornas riksförbund menar att utredarens förslag riskerar att bevara skolor med dålig kvalitet istället för att uppmuntra de som målmedvetet arbetar med utbildningskvalitet och öppenhet för hur arbetsmarknaden utvecklas. Och risken för att det byggs upp en planeringsbyråkrati som kommer att göra de svenska kostnaderna för gymnasieutbildningen än högre.

– Jag håller med om problembeskrivningen att matchningen mellan arbetsmarknadens behov och vad skolorna presterar inte fungerar. Men de förslag som presenteras kommer knappast att förändra den situationen.

Det säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, och pekar på att ett av de bärande förslagen i utredningen – ökad samverkan mellan utbildningsanordnare, regionala skolmyndigheter och branschråd – kommer att skapa en stelbent planeringsbyråkrati som hämmar möjligheterna till snabb anpassning av utvecklingen på arbetsmarknaden.

– Det är ett femårsplanetänk där analyser av arbetsmarknad och programutbud ska dras i olika steg innan det resulterar i regler för inriktningen och antal platser på olika program. Men bara för att det på centralt håll spikas ett antal platser för en utbildning, innebär det ju inte att elever kommer att söka till dem.

Saknar förslag

– Ett av de bärande problemen är ju att intresset för yrkesprogrammen är så lågt, bland annat för att kvaliteten på vissa håll är låg. Förslag på hur det ska förändras finns inte med i utredningen, säger Ulla Hamilton.

Enligt Skolverkets statistik väljer cirka 30 procent av eleverna på landets friskolor ett yrkesprogram. En betydligt högre andel än de som går yrkesinriktat på kommunala skolor.

– Det visar att friskolornas yrkesprogram, som av naturliga skäl har en närhet till näringslivet och företagen på den ort där de verkar, förmår skapa just det intresse och det söktryck för en yrkesutbildning som utredningen säger sig vilja åstadkomma med ökad byråkrati. Det finns i utredningen en fäbless för 1970-talets statliga skolmyndighetsorganisation som är oroande, säger Ulla Hamilton och fortsätter:

– Det kommer bara att förstärka riskerna för istället för att vara öppen för de förändringar som behöver genomföras, så slår man istället vakt om befintliga utbildningar med dålig kvalitet. Det kommer också utan tvekan att innebära en krympande friskolesektor och det i en situation där vi verkligen behöver kraftfulla resurser för kompetensutveckling och närmare samarbete mellan skola och arbetsmarknad.

Risk för större tröghet

Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) riktar kritik mot utredningens förslag.

Mats Gerdau (m), kommunstyrelsens ordförande i Nacka

Mats Gerdau

− Det här är andra skolutredningen på kort tid som sätter stor tilltro till att staten ska styra upp kommunala uppdrag. Men som istället riskerar att bidra till en otydligare ansvarsfördelning och en större tröghet i systemet. Ansvar och befogenheter måste följas åt om styrningen ska fungera och det här ser ut att vara ett steg bort från detta, säger Mats Gerdau, ordförande för utbildningsberedningen på SKR, i ett pressmeddelande.

− Gymnasieskolan och komvux är redan hårt ansträngda verksamheter – speciellt efter vårens utmaningar. Att genomföra stora förändringar av skolformernas styrning, utan att ha rejält på fötterna, är inte ansvarsfullt. Utredningen visar inte att det är sannolikt att just de föreslagna åtgärderna skulle lösa några problem utan att skapa nya, säger Mats Gerdau.

En ödesfråga

På Svenskt Näringsliv är tongångarna något mer positiva, om än avvaktande.

Magnus Wallerå

Magnus Wallerå

– Kompetensförsörjningen är en ödesfråga för företagen och Svenskt Näringsliv har sedan lång tid tillbaka drivit att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra utbudet av utbildning, säger Magnus Wallerå, chef för avdelningen för utbildning, forskning och innovation.

Han markerar dock mot vissa av förslagen i utredningen som han menar andas en övertro på att utbildning av god kvalitet kan planeras fram. Han understryker också att konkurrens driver kvalitet och att de fristående skolorna har en självklar roll i utbildningssystemet och för den regionala och nationella kompetensförsörjningen.

– Vi behöver en fungerande konkurrens som gör att kvaliteten på utbildningen höjs och att dåliga skolor, oavsett huvudman, ersätts med bra skolor. Det är centralt att en tydligare statligt dimensionerad gymnasieutbildning säkerställer de fristående gymnasieskolornas roll och att modellen skapar förutsättningar för konkurrens och nödvändiga förändringar, säger Magnus Wallerå.

Anders Carlsson Stina Bengtsson

Publicerad av Anders Carlsson och Stina Bengtsson den 2020-06-08 - 16:04  #Kompetensförsörjning #Politik #Utbildning