Prao
Foto: Mostphotos + TT

Arbetsgivarna: Bra med prao – men inte tillräckligt

Publicerat av Stina Bengtsson

Nu blir det prao på högstadiet igen. Återigen får åttor och nior pröva på arbetslivet ute på arbetsplatser. ”Jättebra!”, tycker Karin Rebas på Svenskt Näringsliv. ”Målet är bra, men verktygen kunde vara vidare”, säger Ulla Hamilton på Friskolornas riksförbund.

KarinRebas

Karin Rebas

Anna Ekström, gymnasieminister

Anna Ekström

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Ulla Hamilton, vd, Friskolornas riksförbund.

Ulla Hamilton

Det var 24 år sedan som obligatorisk prao, alltså praktisk arbetslivsorientering, avskaffades. Men nu kommer den tillbaka, rapporterar SVT. Sammanlagt ska åttonde- och niondeklassare prao i två veckor. Först ut är de elever som lämnar sjuan i vår.

Svenskt Näringsliv har länge drivit frågan om att återinföra praon och Karin Rebas, skolpolitisk expert i organisationen, är glad för beslutet.

– Det är jättebra! Vi är väldigt glada för det här, säger hon.

Hon förklarar att det finns flera anledningar till att Svenskt Näringsliv vill se prao på högstadiet.

Större chans att hitta rätt

– Det finns en matchningsproblematik på arbetsmarknaden, det vill säga att arbetstagare och arbetsgivare inte hittar varandra. Genom prao kan ungdomar bättre sätta sig in i olika typer av yrken och arbeten och på så sätt lättare välja rätt linje på gymnasiet för att få rätt jobb, förklarar Karin Rebas.

Och att hitta rätt jobb tidigt är också regeringens tanke med att nu införa prao igen.

– Förslaget att införa obligatorisk prao kan ge elever bättre förutsättningar att göra välgrundade val av utbildning och yrkesinriktning. Förslaget kan bland annat bidra till att eleverna får bättre kunskaper om de yrken som gymnasieskolans yrkesprogram utbildar mot, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) i ett pressmeddelande.

Karin Rebas menar också att prao är en möjlighet för ungdomar som till exempel växer upp i utanförskapsområden att enklare komma ut i arbetslivet.

– För dem som till exempel har arbetslösa föräldrar kan det vara särskilt viktigt att komma ut på en arbetsplats och se hur det går till. Och helt enkelt se att avståndet till ett jobb inte behöver vara så långt, säger hon.

Skolan som ger kunskap om arbetslivet

Även utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) menar att prao kan ge ungdomar andra perspektiv än dem som de får hemifrån.

– För många elever är det skolan som ger kunskapen om arbetslivet. För alla elever kan skolan ge kunskap om andra arbeten än de som vuxna i ens närhet har, säger han i ett pressmeddelande.

Karin Rebas är noga med att poängtera att prao inte handlar om att lära sig ett yrke, utan om att få en känsla för hur yrket går till och skapa sig en överblick av vad som händer på en arbetsplats.

– Och så kanske ungdomarna lär känna andra människor, något som gör att de sedan vågar söka ett sommarjobb eller ett extrajobb. Det gör att vägarna till det första jobbet blir kortare, konstaterar Karin Rebas.

Huvudmännen ska hitta platser

Det blir skolornas huvudmän som får ansvaret att hitta praoplatser. Det innebär att om en skola ägs av kommunen, så är det kommunen som ska hitta platsen. Friskolornas huvudmän får samma ansvar, oavsett om det är en stor skolkoncern eller en liten enskild skola. Karin Rebas tror att det kommer fungera bra.

– Enligt våra undersökningar vill fyra av fem företag ta emot praoelever, säger hon.

– Företagen ser ju också att det här är en möjlighet att hitta framtida kompetent arbetskraft. Det här blir en chans att lära känna unga och skapa ett intresse för just deras bransch, fortsätter hon.

”Finns många andra vägar än prao”

Ulla Hamilton, som är vd för Friskolornas Riksförbund, är i grunden positiv till att fler ungdomar ska få en kunskap om arbetslivet, men hon tycker att regeringen sitter fast i gamla bilder av hur det kan gå till.

– Målet är bra, men verktygen kunde vara vidare. Det kan finnas många andra vägar än just prao, säger hon och konstaterar att det kan bli svårt för små skolor och även små kommuner att hitta bra praoplatser.

– Numera finns det ju till exempel digitala hjälpmedel som kan vara användbara. Där kan elever följa en arbetsplats på nätet, fortsätter hon.

Ulla Hamilton poängterar att många fackliga organisationer har lyft fram frågan om arbetsmiljön för praoeleverna och att det är ett stort ansvar för företag som erbjuder praoplatser.

– Den problematiken går att komma runt med digitala hjälpmedel, säger hon.

Inte hela lösningen

Karin Rebas är noga med att poängtera att prao inte är hela lösningen på att hitta kompetens till alla bristyrken. Hon vill överlag se ett nära samarbete mellan skola och näringsliv.

– Det är inte så lätt för dem som går på högstadiet att kunna orientera sig och veta vilka yrken som finns där ute, säger hon.

Inte minst tycker hon det är viktigt att näringslivet har goda kontakter med studie- och yrkesvägledare, som kan hjälpa ungdomarna att hitta rätt.

– Att göra studiebesök eller bjuda in företag att berätta om sin verksamhet är också sätt att skapa en större förståelse för arbetsmarknaden hos ungdomarna, säger Karin Rebas.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2018-05-04 - 12:05  #Kompetensförsörjning #Utbildning