Per Widolf, Carl Eckerdahl, Peter Jeppsson

Arbetsgivarna: 6F har fel om lönerna

Publicerat av Stina Bengtsson och Daniel Mellwing

De fem fackförbunden inom 6F tycker att lönebildningen behöver anpassa sig till nya tider. Därför menar de bland annat att hemmamarknaden måste få större inflytande på det så kallade märket. Men det är fel väg att gå, menar tunga företrädare för arbetsgivarsidan.

Industriavtalet, som har mer än 20 år på nacken, är ryggraden i svensk lönebildning. Det är den internationellt konkurrensutsatta industrisektor som sätter det så kallade märket, alltså nivån på löneökningarna på svensk arbetsmarknad. Perioden före Industriavtalet kom till präglades av oreda och i stort sett enbart nominella löneökningar. Sverige tappade i konkurrenskraft samtidigt som lönekuverten fylldes med luft.

P Jeppsson

Märket har levererat reallöneökningar på 60 procent, säger Peter Jeppsson, Svenskt Näringsliv.

Foto: Henrik Montgomery/TT

– Men den här lönebildningsmodellen, med märket, har levererat reallöneökningar på ungefär 60 procent, säger Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Stabilitet i svensk ekonomi

Han menar att det har skapat en stabilitet på svensk arbetsmarknad och som följd också i svensk ekonomi.

– Den som inte tycker att det har varit en bra leverans och en bra modell har en plikt att förklara hur det skulle gå till istället för att bli bättre. Det gör inte 6F, säger Peter Jeppsson.

Tidigare rådde kaos

Per Widolf, som är förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, håller med.

d79ca909-b1a5-4669-b020-bcba8b70a7a4-image

Innan industriavtalet rådde kaos, menar Per Widolf, Industriarbetsgivarna.

– Man kan ju jämföra den modell som har rått de senaste 20 åren med det kaos i lönebildningen som rådde innan Industriavtalet kom på plats, säger han.

Även Livsmedelsföretagens och IKEM:s chefsekonom Carl Eckerdal är tydlig med att det var stora problem med lönebildningen innan industriavtalet kom till stånd.

– Olika sektorer tävlade om vem som kunde få mest, vilket ledde till tvåsiffriga nominella löneökningar. Resultatet då var att alla blev förlorare, säger han.

Fel att fokusera på hemmamarknaden

6F och rapportförfattaren Lars Calmfors tycker att den svenska lönebildningen skulle fokusera mer på hemmamarknaden. Men det menar Peter Jeppsson är fel väg att gå.

– Sverige är beroende av den internationella konkurrenskraften. Vi är beroende av att inte öka våra lönekostnader mer än omvärlden, säger han.

Sverige har historiskt ökat lönekostnaderna mer än omvärlden. Det har inneburit att Sveriges marknadsandelar har minskat i förhållande till konkurrentländerna.

– Det är farligt för oss, för det är genom den internationella konkurrenskraften som vi bygger vår tillväxt och vår välfärd, säger Peter Jeppsson.

Ingen är skyddad

Peter Jeppsson menar att begreppet hemmamarknad inte är relevant längre, för att det i stort sett inte finns något företag som inte känner av den internationella konkurrensen på ett eller annat sätt.

– Ingen är skyddad mot effekterna av den, säger han och exemplifierar med såväl handeln, som byggsektorn och transportnäringen.

– Det är helt fel att säga att det finns en skyddad hemmamarknad som kan ta för sig lite mer, fortsätter han.

Industriavtalet stärker konkurrenskraften

Han får medhåll från Per Widolf, som betonar att industriavtalet finns till för att stärka den svenska konkurrenskraften.

– I en miljö där rena hemmamarknader blir mindre – och där allt fler sektorer utsätts för internationell konkurrens, ökar snarare än minskar relevansen av industriavtalet, säger han.

Carl Eckerdal instämmer i problematiseringen kring att låta lönekostnaderna öka mer på hemmamarknaden. Att låta löneökningarna vara högre i hemmamarknaden leder till följdproblem, menar han.

Glömt att problematisera

Han tycker att rapportförfattaren Lars Calmfors har glömt att problematisera kring förslagen som han kommer med.

Carl Eckerdal

Carl Eckerdal från Livsmedelsföretagen tycker att rapportförfattaren har glömt att problematisera kring sina egna förslag.

– Det han egentligen gör är att argumentera för är att förflytta arbetskraft från högproduktiva sektorer som konkurrensutsatt industri till mer lågproduktiva sektorer på hemmaplan. Istället borde fokus ligga på att höja produktiviteten inom exempelvis offentlig sektor, säger Carl Eckerdal.

Märkligt av 6F

Han menar att det är lite märkligt att just 6F är ute och slår mot industrinormeringen, precis som många gånger förr.

– Det är inte direkt de som har fått stå tillbaka de senaste åren, säger han.

Peter Jeppsson reagerar också på förslaget att ge särskilda grupper generella löneökningar i de centrala kollektivavtalen. Han tycker i stället att det är lokala fack och arbetsgivare som ska komma överens.

– De måste drivas av marknadskrafterna och göras av de arbetsgivare som annars har svårt att hitta arbetskraft, säger han.

Fakta om 6F

6F är ett samarbete mellan fem fackförbund inom LO-sfären: Byggnads, Elektrikerna, Fastighetsanställdas Förbund, Målarna och Seko.

Stina Bengtsson Daniel Mellwing

Publicerad av Stina Bengtsson och Daniel Mellwing den 2018-10-12 - 13:02  #Industriavtalet #Kollektivavtal #Lönebildning