Anders Borg
Foto: Fredrik Persson/TT

Anders Borg: Så mycket kan lönerna öka i nästa avtalsrörelse

Publicerat av Frida Nygren

En ökad politisk oro, låg produktivitetstillväxt och en omställning på arbetsmarknaden kommer att bli avgörande för nästa avtalsrörelse, menar före detta finansministern Anders Borg. Han försvarar även industriavtalets roll för att ”det här är inte en tidpunkt då man bör experimentera”.

Världsekonomin befinner sig i en synkroniserad avmattning och det finns ett par faktorer som tynger Sverige. Dessutom finns det mycket som talar för att just Europa och Nordeuropa bromsar upp ytterligare något, berättade Anders Borg på ett seminarium nyligen.

– Vi ser många politiska osäkerheter, med gula västar och en regering i Italien som ställer till en del oordning, vi har brexit och vi har ett Tyskland som står inför ett stort skifte efter perioden med Merkel.

Den ökade politiska osäkerheten har redan pressat tillväxten nedåt. Ur svenskt perspektiv finns en särskild faktor som behöver tas med i beräkningen, menar Anders Borg.

– Det är att bilmarknaden i USA och Europa har börjat minska och framförallt har den bromsat upp i Kina, sa han.

Handelskriget fortsätter

Anders Borg menar även att vi kommer att få leva med ett pågående handelskrig de kommande två åren.

– Donald Trump ser detta som en viktig del av sin presidentvalskampanj och när han småningom landar, antingen i ett avtal eller ett eldupphör med Kina så kommer han att fokusera på Europa. Då är det framförallt livsmedel och bilar som kommer att stå i fokus.

President Donald Trump uppfattar säkert också européerna som splittrade och svagare än kineserna. Då finns det en betydande risk för att det här leder till att bilindustrin går in i en tuffare period, konstaterade Anders Borg.

En annan utmaning för Sverige är den förestående teknologiska förskjutningen som under de närmsta åren kommer att leda till en stor omställning på arbetsmarknaden, menar Anders Borg.

– Vi ser en kombination av AI, robotisering och digitalisering som kommer att få stora effekter på vår ekonomi. Inte minst för att vi samtidigt har det stora skiftet över till 5G. Vi ser dessutom inom industrin att nyinvesteringar och nya anläggningar ofta är byggda på så pass mycket modern teknologi att det blir ett mindre behov av arbetskraft.

Svag krona positiv på kort sikt

Kerstin Hallsten

– Vi måste ha en kostnadssituation som är långsiktigt hållbar, säger Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna.

Foto: Håkan Flank

På kort sikt är den svaga kronan väldigt positiv för lönsamheten inom basindustrin, berättade Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna på seminariet.

– Problemet är att det också skapar risker. Vi måste ha en kostnadssituation som är långsiktigt hållbar och det finns en risk med en svag växelkurs är att kostnaderna stiger för mycket och att man inte får ett omvandlingstryck i företagen, sa hon.

Anders Borg sa att kronförsvagningen kan vara en reaktion på att det sker en avmattning i Sverige.

– Vi har ett antal stora företag i Sverige som är väldigt beroende av exporten. Hushållen är väldigt skuldsatta och byggsektorn bromsar upp. Det kan vara så att kronan faktiskt reagerar på det här sättet för att det är en avmattning och det kan också vara så att den reagerar så här mycket för att exporten inte är lika känslig för växelkursen, sa han och fortsatte:

– Är man orolig för världen och ser våra höga skulder och vårt råvaruberoende så finns det en risk att många väljer att vara försiktiga.

Anders Borg menade även att de svenska företagen nu förbereder sig för sämre tider framöver.

– De stora svenska företagen arbetar just nu med att effektivisera organisationerna och förbereder sig för att det kan bli mer motvind framöver.

Låg investeringsnivå

Anders Borg tog även upp det faktum att Sverige har sett en låg investeringsnivå efter finanskrisen 2008.

– Det har gjort att de flesta länder, inklusive Sverige, har lite för låg kapitalstock. Det betyder att vi har ett behov av att fylla på med investeringar. Det sker ju bara om vi har en avkastning som är väl i linje med omvärlden och där vi har villkor för entreprenörskap, företagande som uppmuntrar till långsiktiga investeringar.

Det som kanske är mest allvarligt och bekymmersamt är att produktivitetstillväxten har avtagit dramatiskt, berättade Anders Borg och hänvisade till att produktivitetstillväxten de senaste fem åren har legat på ungefär en halv procent.

– Då är det gamla sättet att tänka att vi kan klara en produktivitet som ökar med runt 1,5 – 2,5 procent och så kan vi öka vår levnadsstandard vart tjugonde år med cirka 50 procent därför att det här skapar ett utrymme för löneökningar med bibehållen konkurrenskraft.

– Växlar vi ned till en halv procents produktivitetstillväxt ryms kanske en tioprocentig ökning av levnadsstandarden på en tjugoårsperiod.

Realistisk bild av avtalsnivåerna

Inför nästa års avtalsrörelse är det viktigt att hålla fast vid industriavtalet då ”det här är inte en tidpunkt då man bör experimentera”, konstaterade Anders Borg.

– Vi måste ha en realistisk bild av var avtalsnivåerna kan läggas. Det man kan se från Medlingsinstitutet den senaste perioden är att de avtalade löneökningarna legat nära två procent, kanske till och med något under. Jag tror att det är väldigt orealistiskt att tro att vi ska kunna gå över den nivån.

Mot en bakgrund av låg produktivitetstillväxt, en hög efterfrågan på arbetsmarknaden, en ekonomi som bromsar upp och en teknologisk omställning kommer nästa års avtalsrörelse, där 2,8 miljoner människor berörs, att pröva den svenska modellen.

– Kan parterna samla sig för att göra rimliga avtal i den här miljön är det ännu ett belägg för att den svenska modellen, baserad på starka parter som tar stort samhällsekonomiskt ansvar, också är en modell som fungerar bra i framtiden, sa Anders Borg.

Frida Nygren

Publicerad av Frida Nygren den 2019-05-14 - 12:57  #Avtalsrörelse #Konkurrenskraft #Lön #Lönebildning