Undertecknandet av Saltsjöbadsavtalet den 20 december 1938. Sittande fr. v: Gunnar Andersson, Lo:s andre ordf, August Lindberg, LO:s ordförande, J Sigfrid Edström, ordförande i SAF, Gustav Söderlund, VD i SAF. Stående fr.v: Oscar Karlén, ordf i träindustriarbetareförbundet.,Hilding Molander, ordf i livsmedelsarbetareförbundet, Arnold Sölvén. LO:s advokat, sekreterare, Wiking Johnsson, disponent, VD för Jernkontoret, Carl J Malmros, disponent, AB Klippans Finpappersbruk, Nils Holmström, SAF, sekreterare, Ivar O Larsson, vice VD i SAF
Foto: PRESSENS BILD

Undertecknandet av Saltsjöbadsavtalet den 20 december 1938. Sittande fr. v: Gunnar Andersson, LO:s andre ordf, August Lindberg, LO:s ordförande, J Sigfrid Edström, ordförande i SAF, Gustav Söderlund, vd i SAF. Stående fr.v: Oscar Karlén, ordf i träindustriarbetareförbundet.,Hilding Molander, ordf i livsmedelsarbetareförbundet, Arnold Sölvén. LO:s advokat, sekreterare, Wiking Johnsson, disponent, vd för Jernkontoret, Carl J Malmros, disponent, AB Klippans Finpappersbruk, Nils Holmström, SAF, sekreterare, Ivar O Larsson, vice vd i SAF.

80 år av samförstånd?

Publicerat av Karin Jansson och Henrik Svidén

Den 20 december är det 80 år sedan LO och SAF skrev under Saltsjöbadsavtalet. Men hur är det med den så kallade Saltsjöbadsandan i dag? "Som jag ser det finns det tre tydliga hot och ett av dem är kompetensutvisningarna", säger Claes Stråth, tidigare generaldirektör på Medlingsinstitutet.

En kopia av originalet till det ursprungliga Saltsjöbadsavtalet

En kopia av originalet till det ursprungliga Saltsjöbadsavtalet

Foto: Caroline Tibell / SvD / TT

Händelsen är smått mytomspunnen: Hur företrädare för fack och arbetsgivare – LO och SAF – träffades på anrika Grand Hotel i Saltsjöbaden för att diskutera en gemensam förhandlingsordning. Den 20 december 1938 skrevs Saltsjöbadsavtalet under. Bakgrunden var de många arbetskonflikterna under seklets första hälft, som i sin tur ledde till politiska påtryckningar om förbudslagstiftning. Saltsjöbadsavtalet blev en form för arbetsmarknadens parter att komma överens, utan lagstiftning och statliga regleringar i förhandlingsrätten.

Avtalet innehåller fem delar:

1. Ett regelverk för en gemensam förhandlingsinstans för tvistefrågor, Arbetsmarknadsnämnden.

2. En gemensam förhandlingsordning som säger att tvister ska förhandlas lokalt och centralt innan de går till stridsåtgärder eller behandlas i Arbetsdomstolen.

3. Gemensamma former för varsel och samråd vid uppsägningar och permittering med bibehållen fri uppsägningsrätt för arbetsgivaren.

4. En begränsning av de ekonomiska stridsåtgärderna. Tolkning av begreppet skyddsarbete, det vill säga vilka arbeten som får utföras även under en facklig konflikt

5. Arbetsmarknadsnämnden fick i uppgift att bedöma vilka konflikter på arbetsmarknaden som kunde vara samhällsfarliga.

Även om det fanns kritiska röster, bland annat från Transportarbetareförbundet som tyckte att regleringen av de fackliga stridsåtgärderna var ”motbjudande”, innebar avtalet början för en lång period av samförstånd och samarbetsvilja på arbetsmarknaden. Den så kallade Saltsjöbadsandan rådde fram till slutet av 1960-talet.

LAS och MBL trätoämnen

På 70-talet gick facken på offensiven med följden att Saltsjöbadsandan allteftersom gick förlorad. 1969 blev gruvstrejken på LKAB startskottet för en ny tid av stridsåtgärder. Samtidigt blev Lagen om anställningsskydd (LAS) och Medbestämmandelagen (MBL) två trätoämnen i en tid då företagsdemokratifrågor var på tapeten. Från början var initiativet politiskt, främst från Folkpartiet. Men LO drev på, och lagarna klubbades igenom. Därmed gällde inte längre överenskommelsen om uppsägningsrätten. SAF lämnade så småningom de centrala förhandlingarna med LO.

Claes Stråth

Medlingsinstitutets tidigare generaldirektör Claes Stråth identifierar tre hot mot Saltsjöbadsavtalets fortsatta existens.

Foto: Henrik Montgomery / TT

– Mycket av det som kom med i lagstiftningen hade tidigare reglerats i kollektivavtalet, och det här gjorde att arbetsgivarsidan kom att ompröva sin position till den fackliga organisationen. Det här är ett bra exempel på att om någon sida använder sig av lagstiftning, trots vad man tidigare varit överens om, så leder det till konsekvenser hos motparten, säger Claes Stråth, tidigare generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Industriavtalet en framgång

En framgång för Saltsjöbadsandan anses Industriavtalet vara. Det slöts av facken och arbetsgivarna inom industrin 1997.

Anders Weihe

– Många vet inte vad Saltsjöbadsavtalet innehöll, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

Foto: Henrik Montgomery/TT

– Många vet inte vad Saltsjöbadsavtalet innehöll, men det var ju i grund och botten en viss förhandlingsordning och en ordning av konflikträtten. Industriavtalet är bra exempel på en förhandlingsordning som har träffats utifrån innehållet i Saltsjöbadsavtalet, säger Anders Weihe, förhandlingschef för Teknikföretagen.

2007 startade förhandlingar om ett nytt huvudavtal mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv med inledande förhoppningar om att väcka liv i Saltsjöbadsandan. Men Svenskt Näringsliv lämnade förhandlingsbordet året efter, med motiveringen att diskussionerna ”gick på tomgång” och ”uppenbart inte ledde till någon substantiell förbättring av arbetsmarknadens funktionssätt”.

Politiskt tryck på parterna

En viktig orsak till att samtalen avbröts är att det inte fanns ett politiskt tryck på parterna. Anders Weihe tror att det enda som kan få parterna att enas om ett nytt huvudavtal är ett tillräckligt stort hot.

– Vi har ju kvar de saker som regleras i huvudavtalet, sedan vore det bra om parterna kunde komma överens om hur man kan ersätta LAS och enas om mer funktionella konfliktregler än de som finns i dag. Men precis som 1938 så tror jag att det som krävs är ett reellt lagstiftningshot. Finns det inte ett hot om något sämre är det svårt att få något tryck i förhandlingen, säger han.

Saltsjöbadsavtalet på verandan
Foto: PRESSENS BILD

Paus i förhandlingarna inför Saltsjöbadsavtalet 1938. På bilden ser man i främre raden direktör H.A.E Nilsson, Ockelbo, hr Gunnar Andersson. LO, direktör J.S.Edström, LO:s ordförande August Lindberg, direktör G. Söderlund och förbundsordförande Oscar Karlén. Stående fr.v advokat Arnold Sölvén, direktör Ivar O. Larsson, revisor Johan Larsson, direktör Wiking Johnsson, förbundsordförande H. Molander och jur.kand Nils Holmström.

Även om det i debatten ibland talas om att den svenska samförståndsandan – och inte minst den svenska modellen – är död så finns det flera exempel i nutid när parterna väckt liv i Saltsjöbadsandan. Krisavtalet 2008 med If Metall är ett sådant exempel. Det innebar att de anställda gick ned i arbetstid och lön under den förödande finanskrisen. Det finns även senare exempel, till exempel diskussionerna som ledde fram till de så kallade etableringsjobben.

Saltsjöbadsandan långtifrån död

Dagens arbetsmarknad är långt mer komplex än den som banade väg för Saltsjöbadsavtalet 1938. Men andan är långt ifrån död.

– Det var mycket enklare då. Det fanns SAF och LO och det som de gjorde fick gälla för alla andra också. I dag har vi en mångfald av aktörer, både på den fackliga sidan och på arbetsgivarsidan, och det gör hela systemet svårare att sköta, säger Claes Stråth.

Tre hot

Claes Stråth identifierar tre hot mot Saltsjöbadsavtalets fortsatta existens:

1. Politikers inblandning i allt från lönefrågor till LAS. Här kan man också nämna att fackförbunden i allt större utsträckning ägnar sina krafter åt marknadsföring mot det politiska systemet och inte mot motparten på arbetsmarknaden. Det är farligt, i synnerhet om man ger sig in på detaljstyrning.

2. EU-lagstiftning. När Sverige gick med i EU trodde vi lite naivt att vi kunde värna vårt kollektivavtalssystem, men det sa EU nej till när frågan om ett nytt direktiv om arbetstid var uppe på agendan. Ett annat exempel är Vaxholmskonflikten, där EU-domstolen dömde till fördel för arbetsgivaren och krävde att de svenska konfliktreglerna skulle ändras.

3. Avsteg från förhandlingsordningen. Den förhandlingsordning som parterna har byggt upp sedan 1938 är hotad på flera plan. Ett exempel är kravställning om kollektivavtal i offentliga upphandlingar. Den formella friheten för en arbetsgivare att inte ha kollektivavtal har begränsats. Har man inte det så vinner man inga anbud och anställda riskerar att bli utvisade.

Viktiga årtal

  • 1938 Saltsjöbadsavtalet sluts på Grand Hotel i Saltsjöbaden
  • 1969–1970 Gruvstrejk på LKAB som omfattar fler än 4 500 arbetare. Startskottet för en oroligare tid med fler strejker.
  • 1974 LAS, lagen om anställningsskydd, klubbas igenom 
  • 1977 MBL, medbestämmandelagen, klubbas igenom
  • 1997 Industriavtalet sluts
  • 2007 Förhandlingar om ett nytt huvudavtal mellan LO, Svenskt Näringsliv och PTK
  • 2009 Svenskt Näringsliv lämnar förhandlingarna om huvudavtalet
Karin Jansson Henrik Svidén

Publicerad av Karin Jansson och Henrik Svidén den 2018-12-19 - 20:47  #Avtalsrörelse #Svenska modellen #Kollektivavtal