Peter Jeppsson
Foto: Henrik Montgomery/TT

33 år i förhandlings­rummen – det här var Jeppssons största seger

Publicerat av Stina Bengtsson

Det började med ett starkt intresse för arbetsrättsfrågor som ledde honom till den yttersta makten på svensk arbetsmarknad. När Peter Jeppsson nu går i pension kan han se tillbaka på ett yrkesliv fyllt av såväl konflikter som samförstånd – alltid i dispyt eller dialog med motparten.

Det är vårvinter 1999. 16 000 busschaufförer strejkar. I stort sett alla bussar i Sverige står stilla. Orsaken är en konflikt mellan fackförbundet Kommunal och Bussarbetsgivarna. Facket sätter bilden att busschaufförer inte får möjlighet till kisspauser och att de ibland till och med tvingas använda blöjor i tjänsten. Och strejken har gått till historien som kisspauskonflikten.

Peter Jeppsson 1999

Under busstrejken 1999 syntes Peter Jeppsson i media hela tiden.

Foto: Gunnar Ask

Hos arbetsgivarnas vd Peter Jeppsson ringer telefonen konstant. Varje morgon sitter han i tv-sofforna och förklarar och resonerar kring rimligheten i fackets påståenden. Och det är inte bara tv-sofforna som drar i Peter Jeppsson. Nästan alla svenska medier vill ha kommentarer från honom. Aftonbladets reporter Maria Crofts ställer honom mot väggen. ”Du vägrar gå med på förarnas krav. Är du en hänsynslös bov?”

20 år senare, efter drygt 30 år inom den så kallade Svenskt Näringslivs-sfären, är det dags för Peter Jeppsson att gå i pension. I sin roll som vice vd för Svenskt Näringsliv är han en av de mäktigaste personerna på svensk arbetsmarknad. Och det är ingen slump. Han bestämde sig tidigt att det var arbetsrätt han ville hålla på med.

– Arbetsmarknadsfrågorna berör alla och det var det som gjorde att jag blev intresserad från början, säger han och berättar att när han pluggade juridik fick han jobba på HAO, Handelns arbetsgivareorganisation, ett par somrar.

Bad om specialkurser

Genom sitt sommarjobb och det särskilda intresset för arbetsrätt fick Peter Jeppsson och några vänner Lunds Universitet att skapa några specialkurser, som bland annat handlade om LAS. Kurser som han själv sedan gick.

Efter avslutad examen gjorde han de närmast obligatoriska åren med att sitta ting, men efter det kom han tillbaka till HAO, först som arbetsrättsjurist och efter några år som vd. HAO bildade 1997, tillsammans med två andra organisationer, Svensk Handel, vars första vd också hette Peter Jeppsson. Men strax efter sammanslagningen gick han över till det som då hette Transportgruppen, numera Transportföretagen. Också där som vd – en tjänst som han behöll i 18 år.

Vad är de största skillnaderna mellan nu och när du kom till näringslivet?

– En stor skillnad är en mycket lägre facklig anslutningsgrad. Och det är inte bra alls, för företagen vill ju ha någon på arbetsplatsen att kunna prata med och förhandla med.

Många tror ju att vi i arbetsgivarorganisationerna tycker det är bra att facken är svaga, men så är det ju inte. Det är bra med starka och representativa fack.

– Många tror ju att vi i arbetsgivarorganisationerna tycker det är bra att facken är svaga, men så är det ju inte. Det är bra med starka och representativa fack. Det ger en mycket bättre lokal dialog, säger han.

En annan skillnad mellan nu och då, menar han, är att allting går mycket fortare nu.

– Företagen måste vara mycket mer på tå för att kunna leverera. Och den internationella konkurrensen har exploderat genom globaliseringen. Det är en helt annan situation i dag. I dag finns ingen hemmamarknad som är skyddad från konkurrens från utlandet, säger han.

Han menar att det gör att företagen måste vara mycket mer konkurrenskraftiga nu jämfört med hur det var tidigare. Det i sin tur gör att arbetsgivarorganisationerna inom Svenskt Näringsliv måste arbeta för att de också ska ha konkurrenskraftiga villkor, så att de kan vara flexibla och möta snabba förändringar.

Lugnet – en chimär

För 30 år sedan fanns inte Industriavtalet, alltså överenskommelsen om att det är industrins kollektivavtalsförhandlingar som sätter det så kallade märket på arbetsmarknaden. Det kom till först 1997. Tidigare var det först centrala förhandlingar mellan SAF, LO och PTK och därefter förhandlingar mellan förbunden. Nu är det i det närmaste tvärtom, där förhandlingarna sker på branschnivå. Industrin först och därefter alla andra i rask följd.

Innan Industriavtalet kom till hade SAF lämnat de centrala förhandlingarna. De olika förbunden förhandlade på branschnivå, utan någon gemensam styrning, vilket ledde till att löneökningarna bara blev nominella, inte sällan tvåsiffriga. Reallönerna, och därmed köpkraften, ökade däremot inte alls. Och konflikterna var många.

– Det ledde fram till Industriavtalet, säger Peter Jeppsson.

Sedan det kom till 1997 har det blivit lugnare på svensk arbetsmarknad. Konflikterna är färre, reallönerna har ökat med i runda slängar 60 procent under de här åren. Men Peter Jeppsson är noga med att understryka att lugnet på arbetsmarknaden är en chimär.

– Att vi har så få konfliktdagar i Sverige beror bland annat på det regelverk som kom till på 70-talet. Det är det mest tillåtande regelverket i hela den moderna världen.

– Det är konstruerat så att den ena parten, det vill säga den fackliga sidan, har i stort sett obegränsat med vapen, och den andra parten, det vill säga arbetsgivarsidan, har relativt få vapen. Vi har inga proportionalitetsregler, vi har inga krav på att man ska ha förhandlat färdigt innan man tar till stridsåtgärder.

Arbetsgivare skriver ibland hellre på dåliga avtal än riskerar stopp i produktionen.

Peter Jeppsson menar att genom den lagstiftning som råder tvingas arbetsgivarna ofta ge med sig för alltför högt ställda fackliga krav, för att inte riskera kostsamma konflikter.

– Arbetsgivare skriver ibland hellre på dåliga avtal än riskerar stopp i produktionen.

Vad vill du ska hända på arbetsmarknaden framöver?

– Det måste ske förändringar i den lagstiftningsexplosion som var på 70-talet och som i huvudsak gäller fortfarande, säger han och trycker särskilt på LAS och bristen på rörlighet på arbetsmarknaden. Återigen är det inte minst konkurrens utifrån och alla snabba förändringar som gör att han menar att det är angeläget.

Väl medveten om att många av de utmaningar som finns på arbetsmarknaden inte går att lösa på en eftermiddag så hoppas han ändå att fack och arbetsgivare förr eller senare ska kunna komma överens om de viktigaste frågorna och att arbetsmarknaden ska bli mer flexibel.

– Om vi kan komma överens om vad det är vi vill hantera, så finns det saker som båda parter måste både ge och ta. Det är en stor framgång att vi har kommit överens på arbetsgivarsidan om en modell som tar ett helhetsgrepp och som vi kan ha som utgångspunkt i kommande förhandlingar.

Efterlyser proportionalitet

En sak som han vill se är att det införs en proportionalitetsprincip vad gäller konflikter. Dessutom menar han att det behövs lagtexter kring samhällsfarliga konflikter.

– Det behövs ett regelverk som talar om vem som ska avgöra om en konflikt är samhällsfarlig eller inte.

Vad är du mest stolt över från din tid inom handeln?

– I början av min tid där var jag förhandlare och for runt bland en massa medlemsföretag i södra Sverige och hjälpte dem väldigt konkret med olika problem, som de många gånger tyckte var oöverstigliga. De var otroligt tacksamma över att få hjälp och det var väldigt stimulerande att få göra det och få hjälpa till, säger han.

– Är man själv sådan som tar för sig och bjuder till, så får man mycket tillbaka.

När Peter Jeppsson kom till Transportgruppen, som sedan alltså bytte namn till Transportföretagen, bestod organisationen av tre olika förbund. Efter hand var det fler och fler som anslöt sig.

– Det är jag väldigt stolt över. Det var något ganska stort, att vi byggde upp ”arbetsgiveriet” och så småningom branschfrågorna för hela transportnäringen under de åren som jag jobbade där.

Jag vet inte hur många gånger som vi har hanterat problemen i hamnarna och försökt komma till rätta med dem.

Transportsektorn har genom åren genomgått många konflikter och hot om konflikter. Peter Jeppsson menar att Transportarbetareförbundet är ett stridbart fackförbund och att det har blivit många tuffa fajter genom åren.

Utmanande hamnkonflikter

Men en av de största utmaningarna under åren i Transportföretagen och även sedan han för drygt tre år sedan kom till Svenskt Näringsliv har handlat om ett helt annat fackförbund. Att bli vd för Transportföretagen var att få alla konflikter med Hamnarbetarförbundet i knät.

– Jag vet inte hur många gånger som vi har hanterat problemen i hamnarna och försökt komma till rätta med dem, säger han.

sdltce5b441-nh
Foto: Jessica Gow/TT

Glada miner när arbetsmarknadens parter har enats kring ett lagförslag om strejkrätten. Peter Jeppsson (t.h.) tillsammans med TCO:s orförande Eva Nordmark och Sacos ordförande Göran Arrius.

– Det är något väldigt stort som har hänt nu, när Hamnarbetarförbundet har tecknat kollektivavtal, fortsätter han och syftar på det avtal som ingicks mellan Transportföretagen och Hamnarbetaförbundet i mars, det första avtalet på 47 år, sedan fackförbundet bildades.

Men vis av erfarenhet tror han ändå att Hamnarbetarförbundet förr eller senare kan komma att utmana innebörden av avtalet.

– Hamnarbetarförbundet har under lång, lång tid ägnat sig åt att skada den svenska modellen genom att missbruka sin brist på fredsplikt. Det tror jag att samhället har haft ett gemensamt intresse av att sätta stopp för.

Unik överenskommelse mellan parterna

Ett resultat av alla problem i hamnarna var att regeringen tillsatte en utredning om att förändra MBL. Men när det blev uppenbart att utredarens förslag inte skulle lösa problemen valde Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco att göra något unikt: att gemensamt föreslå en lagändring. Syftet är att det inte längre ska vara tillåtet att genomföra konflikter hos en arbetsgivare som redan har ett kollektivavtal i annat syfte än att skaffa sig ett så kallat andrahandsavtal. I maj ska riksdagen rösta om lagförslaget. Lagen förväntas träda i kraft den 1 augusti i år.

Är det här din största seger?

– Det är ju inte min seger. Det är många andra som har gjort jobbet. Det här är en jätteviktig framgång för både arbetsgivarsidan och den fackliga sidan.

– På det individuella planet har jag varit med om större framgångar.

Peter Jeppsson karikatyr DI
Foto: Gideon

Dagens Industri publicerade tecknaren Gideons karikatyrer under busstrejken 1999, här med Peter Jeppsson, då vd för Bussarbetsgivarna/Transportgruppen, och Jan Sjölin, avtalsombudsman hos motparten Kommunal.

Och det är nu vi kommer tillbaka till busskonflikten. För det är den som Peter Jeppsson menar är en av hans största personliga segrar – för det var då han själv var som mest konkret engagerad och involverad, inte minst genom de där tv-sofforna.

– Numera är vi väldigt vana vid att mycket återges i media, men så var det inte på den tiden. Då var det en hederssak att vi inte skulle förhandla i media.

Men Kommunal lyckades alltså, på ett sätt som Peter Jeppsson kallar skickligt, alltså sätta bilden av att bussförare inte fick pauser för att gå på toaletten.

– Helt uppenbara dumheter som folk köpte och media pumpade på med.

– Då lärde jag mig jättemycket om hur media fungerar och hur det går att jobba med budskap i media.

Efter ett tag lyckades arbetsgivarna att få allmänheten att förstå att det som Kommunal påstod inte var rimligt.

– Media började ifrågasätta och efter dem kom allmänheten, som började jaga på facket att lägga av med strejken.

Efter nästan två veckors strejk kom fack och arbetsgivare överens och strejken avblåstes.

– Då gjorde vi en överenskommelse som var bättre för oss och sämre för Kommunal än vad de hade blivit erbjudna tidigare av medlarna.

Men hur är det då? Är Peter Jeppsson en hänsynslös bov?

Hans eget svar till Maria Crofts den där gången löd: ”Nej, jag har inte så dåligt samvete. Vi hindrar inte pauser eller någon från att gå på toaletten.”

Och hänsynslöshet är nog inte det första den som träffar Peter Jeppsson tänker på. Tvärtom är det som slår en att han, trots eller tack vare det inflytande och den makt som han har haft i så många år, är allt annat än just hänsynslös.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2019-04-11 - 15:49  #Avtalsrörelse #Strejk #Svenska modellen #Konflikt #Kollektivavtal #Hamnkonflikten