Jeppsson MI årsrapport
Foto: TT

2017 mer bråkigt än strejksiffrorna visar

Publicerat av Stina Bengtsson

Medlingsinstitutet skriver i sin årsrapport att 2017 var ett unikt fredligt år på arbetsmarknaden. Men även varsel påverkar företagen dramatiskt. Trots att avtalsrörelsen 2017 inte innehöll några strejker, var varslen många, vilket har skadat det svenska näringslivet. Det säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.

Det har varit ett unikt fredligt år, skriver Medlingsinstitutet (MI) i sin årsrapport för 2017. Under avtalsrörelsen 2017 tecknades 497 avtal som omfattade 2,3 miljoner anställda. Trots det förlorades inte några arbetsdagar på grund av strejk eller lockout i samband med förhandlingarna, förklarar MI.

– Det är unikt i en avtalsrörelse av den omfattningen och ett tecken på hur väl den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar, säger MI:s generaldirektör Carina Gunnarsson i ett pressmeddelande.

Men att det fungerar bra på den svenska arbetsmarknaden stämmer inte helt och hållet. Det menar Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.

Varsel påverkar

– Få strejkdagar är inte ett bevis på att allt fungerar bra, säger han och förklarar att det finns fler faktorer som påverkar. Den viktigaste faktorn är varsel.

Även om antalet strejkdagar var få under 2017 så var antalet varsel om stridsåtgärder det högsta på många år, 123 stycken, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv. Det beror framför allt på att Hamnarbetarförbundet lade så många varsel, 59 stycken.

– Den dåliga utformningen av konfliktreglerna gör att det blir en dålig balans på arbetsmarknaden, anser Peter Jeppsson.

Han menar att även varsel om konflikt har en kraftig negativ ekonomisk påverkan på företagen som drabbas. Även företagens kunder påverkas, berättar han.

– Så som konfliktreglerna är utformade innebär de att facken kan vidta åtgärder som drabbar företagen utan att facken behöver göra så mycket själva, säger han och menar att konfliktreglerna behöver kompletteras med regler kring proportionalitet.

Han exemplifierar med när två elektriker varslades om strejk vid Oskarshamns kärnkraftverk. Strejken bröt aldrig ut, men hade den gjort det skulle det ha inneburit att hela kärnkraftverket hade behövts stängas ner. Han beskriver också hur varsel mot till exempel hotell, resebolag och många andra liknande företag leder till att kunderna börjar avboka.

– Även om en strejk aldrig bryter ut är affären förlorad, säger han.

Sympatiåtgärder problematiska

Dessutom menar Peter Jeppsson att även sympatiåtgärder är problematiska.

– Sympatiåtgärder slår ofta väl så hårt, säger han.

Han är starkt kritisk och menar att konfliktreglerna behöver bli mer proportionerliga.

– Möjligheten till konflikt bör stå i proportion till vad konfliktfrågan rör, avslutar Peter Jeppsson.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2018-02-19 - 18:51